Vetenskapsteori

Question 1

Empiri

Answer 1

Erfarenhet - ex data utifrån intervjuer, självbiografier, enkäter osv.

Question 2

Vad finns det för olika typ av kunskap?

Answer 2

faktakunskaper, praktiska kunskaper, processkunskaper, erfaranhetsbaserade, teorietiska kunskaper

Question 3

Vad är vetenskap?

Answer 3

vetenskap är ett kunskapssystem - regler gör att man får specifik typ av kunskap. ny vetenskaplig kunskap bygger alltid på tidigare forskning och teori. vetenskapen måste alltid vara beredd på att omkullkasta eller ändra på befintliga teorier.

Question 4

Relationen mellan teori och empiri

Answer 4

Förklaringsansatser - deduktion, indiktion, abduktion

Question 5

Deduktion

Answer 5

Utgår från förutbestämd teoritiska antagande och hypotester istället för att undersöka empiriska material förutsättningslöst. Först formulerar man ett teoretiskt ramverk och därefter samlar in empirisk data. Teorin styr datainsamling. Utgångspunkt i kvantitativa metoder.

Question 6

Induktion

Answer 6

Verkligheten bör betraktas med “öppna ögon” och inte genom avgränsade teoretiska glasögon. Generella slutsatser dras från empiri. Utgår från empiri och bygger upp slutsats / kopplar till eller bildar teori. Utgångspunkt i kvalitativa metoder.

Question 7

Abduktion

Answer 7

Forskaren rör sig mellan teori och empiri – förståelse växer successivt fram

Question 8

Vad är en hypotes?

Answer 8

Hypotes är ett påstående som har karaktären av en gissning / antagande.
Ofta baserat på observationer. Inte säkra, måste prövas och falsiferias eller verifieras. Hypoteser styr vilken data som samlas in.

Question 9

Vad gjorde Semmelweis?

Answer 9

Ville förstå orsaken bakom att nyförlösta kvinnor dog i barnsängsfeber på ett sjukhus i Wien under mitten av 1800-talet.
Testade sig fram utifrån hypoteser. Använde hypotetisk deduktiv metod.

Question 10

Hur genomförs hypotetisk-deduktiv metod?

Answer 10

1. Utgångspunkten är att formulera en hypotes eller en gissning
2. Vilka konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen om den är sann (färre dödsfall) – empirisk konsekvens
3. Testas mot verkligheten - Hypotesen falsifieras om antalet dödsfall inte minskas
4. ”Trial and error”– försök och misstag – hypotesen falsifieras

Question 11

Vad intresserade sig Emile Durkheim för?

Answer 11

Orsaken bakom självmord. Undersökte sambandet mellan självmord och kön, utbildning, politiska kriser, religion, samhällsstrukturer (enligt hypotetisk-deduktiv metod)

Question 12

Vad är vetenskapsfilosofi?

Answer 12

Det systematiska studiet av vetenskap, dvs vetenskapen om vetenskap.
Undersöker vetenskapliga aktiviteter utifrån – hur gör vi vetenskap?
Undersöker de förutsättningar som vetenskapliga aktiviteter och kunskaper grundar sig på

Question 13

Ontologi

Answer 13

Vetenskapen om ”vad som finns/existerar” eller ”vad som är verkligt”. Det finns många sätt att se på vad ”verkligheten” är!

Question 14

Epistempologi

Answer 14

Vetenskapen om vad kunskap är. Handlar om relationen mellan forskaren och vad som beforskas! Är forskaren en del av det den studerar? Hur?

Question 15

4 centrala riktningar inom modern vetenskapsfilosofi

Answer 15

1. Logisk positivism (wien-kretsen)
2. Kritisk rationalism (Popper)
3. Hermeneutiken (vill förstå verkligheten)
4. Paradigm (Thomas Kuhn)

Question 16

Hur skiljer sig de fyra inriktningarna åt?

Answer 16

Synen på kunskap och verklighet(ontologi/epistemologi)
Hur ny kunskap ska produceras på bästa sätt.
Vilka principer ska styra vetenskapen.
Hur utvecklas vetenskap.
Synen på sanning och objektivitet.

Question 17

Logisk positivism

Answer 17

Starkt avvisande hållning till metafysik eller verklighetsfrämjandespekulationer.
Basen i vetenskapliga aktiviteter: matematik, logik och fysik.
Naturvetenskaperna är det sanna vetenskapsidealet Skilja på vetenskap och de som inte är vetenskap
Skapa klarhet: vad är vetenskap/icke vetenskap, måste ha tydliga direktiv om vad som är vetenskap.
Verifikationsprincipen.

Question 18

Vad är vetenskap enligt logisk positivism?

Answer 18

Kognitivt meningsfulla påstående: analytiska påståenden - ”en ungkarl är en ogift man” (positiva eller negativa), det säger sig själv - behöver inte undersökas
syntetiska utsagor - måste avgöras empiriskt med undersökningar – (sanna) - den hypotetiska deduktiva metoden används, att verifiera hypoteser

Kognitivt meningslösa påståenden
Overifierbara påståenden: metafysiska, teologiska, normativa (moraliska), och pseudo-vetenskapliga påståenden (Gud finns!) - inte vetenskap!
Filosofi, språk, känslor – ingen vetenskap! Kan inte räknas ut matematiskt eller påvisas som sant eller falskt

Question 19

Verifikationsprincipen (logisk positivism)

Answer 19

Utsagor endast meningsfulla om de kan verifieras
Skapa en demarkationslinje mellan vetenskap och icke-vetenskap (skilja mellan meningsfulla och meningslösa påståenden)

Question 20

Kritisk rationalism

Answer 20

Karl Popper.
”Mänsklig kunskap är aldrig något slutgiltigt och absolut säkert” (s.79)
”Vetenskapliga sanningar” måste granskas kritiskt och prövas
Rationalitet innebär att erkänna vår okunskap – vi kan ha fel
Verifikationsprincipen ej bra som demarkationslinje mellan vetenskap och icke- vetenskap.
Falsifikationsprincip: ”Teorier måste formuleras så att de blir prövbara”.
Falsifieringen viktig, styrkan finns i svagheten! Vi närmar oss sanningen genom att eliminera felaktiga teorier. Trial and error.
Vi startar aldrig med rena och teorilösa observationer. Teori och förväntningar berättar vad som är relevant i våra observationer. Förväntningshorizonter.

Question 21

Förväntningshorisonter (kritisk rationalism)

Answer 21

Kan vara medvetna eller omedvetna.
Fungerar som en referensram.
Först när observationer och handlingar placeras i referensramen som de får mening.
Kan bli en kollision mellan observationer och förväntningshorisonter
Nya tankegångar: Våra observationer är teori-impregnerade.
Våra förväntningshorizoner är dynamiska och förändras över tid när vi lär oss mer.

Question 22

Hermeneutiken

Answer 22

Förståelse och mening.
Tolkar gör vi hela tiden. Meningsfulla fenomen ibland svåra att förstå - måste tolkas!
Meningsfulla fenomen - vi håller på med data som behövs tolkas, som är svårt att förstå. Ex, handlingar, beteende, normer osv.
Särskilt relevant för sam. vetenskap.
Hermeneutiken vill skapa en metodlära för tolkning av meningsfulla fenomen och beskriva de villkor som gör det möjligt att förstå meningar.

Question 23

Dubbel hermeneutik

Answer 23

Samhällsforskare måste förstå och tolka fenomen som redan är tolkade, aktörernas egna tolkningar och förståelse av sig själv eller materiella ting
människor har ofta redan gjort tolkningar av fenomen, vi måste göra tolkningar av andras tolkningar

Question 24

Förförståelse

Answer 24

Vi möter aldrig världen som ett tomt vitt papper
inte bara andras tolkningar som behövs beaktas, vi bär med oss en förförståelse som också påverkar vår tolkning, vi har fördomar och erfarenheter som påverkar vår tolkning av vissa fenomen. Fördomar.

Question 25

Tre komponenter i förförståelse

Answer 25

Språk Trosuppfattning Personliga erfarenheter (de är flytande, kan ändras)

Question 26

Hermeneutisk cirkel

Answer 26

Vikten av att kontextualisera – sätta in fenomen i ett större sammanhang för att förstå. Vi får en bättre förståelse för sammanhanget som helhet, vilket i sin tur leder till att vi förstår delarna på ett nytt sätt och med fördjupad insikt. Hur delarna tolkas är beroende av helheten Dialektisk process som gradvis ger ökad insikt och kunskap om något

Question 27

Max Weber

Answer 27

Förstående sociolog, hermeneutiken. intresserad av hur individer förändrar strukturer - individen handlar och skapar mening i vårt samhälle, inte tvärtom. Individens och dess sociala handlingar - metadologisk utgång.

Question 28

Vetenskapliga paradigm

Answer 28

Thomas Kuhn. Erkänd forskarprestation – enighet om hur världen är - ger en sammanhängande forskningstradition. Nya paradigm ger upphov till nya yrkesgrupper, tidskrifter, läroböcker, discipliner. Paradigmforskning jämförs med puzzel, letar efter nya bitar för att nå lösningen – successivt blir det en bild

Question 29

Hur paradigm påverkar vetenskaplig forskning (normal vetenskap)

Answer 29

Bestämmer vilka forskningsfrågor som anses vara viktiga och relevanta. Fastställer vilka metoder och tekniker som är relevanta. Data och resultat tolkas utifrån ramarna och antagande inom paradigmet

Question 30

Paradigmens cykel (utveckling)

Answer 30

1. För-paradigmatisk situation/fas – inget klart definierat problemområde 2. Paradigm – när forskning får status som paradigm – lockar till sig allt fler forskare 3. Normalvetenskap – forskare arbetar med samma pussel 4. Anomalier – pusselbitar som inte passar in, det kommer in något som inte passar i forskningen 5. Kriser – konflikt, hitta lösning eller förkasta paradigmet. paradigm faller - kan inte få in den nya pusselbiten, hela forskning miljön upplöses - visar sig att forskningen inte fungerar 6. Vetenskaplig revolution – forskarmiljön löses upp --> Nytt paradigm

Question 31

Normalvetenskap (paradigm)

Answer 31

Normalvetenskap är benämning på den forskning som följer rådande vetenskapliga normer och tankemönster

Question 32

Fakta paradigm (Durkheim)

Answer 32

Metodoligisk kollektivism Sociala fenomen står över individers handlingar, tankar, etc. och existerar utanför individerna. Sociala fakta - brydde sig inte så mycket om individen, utan mer om hur strukturerna påverkar individen

Question 33

Handlingsparadigm (Weber)

Answer 33

Metodologisk individualism. Förstå samhällsfenomen genom individen – utgå från individen för att förstå sociala fenomen. Hur individen och hens handlingar påverkar sociala fenomen och strukturer.

Question 34

Metodologisk kollektivism (durkheim, faktaparadigm)

Answer 34

Förklaringar sker från sociala fenomen till individer Individerna skapas av samhället. Sociala fenomen har ”unika egenskaper som inte går att reducera till egenskaper hos individerna och deras handlingar” Individerna är produkter av de sociala system de lever och verkar i. Förespråkar kvantitativ metod, mätbart, säkra, fakta. deduktion. söker förklaringar, orsaker.

Question 35

Metodologisk individualism (weber, handlingsparadigm)

Answer 35

Forskningen utgår från enskilda individer för att förklara sociala fenomen Först ta reda på hur individer tänker/agerar innan förklaringar fenomen Grunden i sociala fenomen är enskilda individer Samhället skapas av individers handlingar. Förespråkar kvalitativ metod, induktion/abduktion. Söker förståelse.

Question 36

Kvantitativ forskning

Answer 36

Forskaren är objektiv och står ”utanför”, har distans och ofta kortvarig eller ingen kontakt med deltagarna Forskningen är strukturerad med i förväg entydigt formulerade frågeställningar Relationen mellan teori och empiri bygger på bekräftelse (hypotesprövning) Resultatet grundar sig på ett stort antal individer (makro) och ett begränsat antal variabler Resultaten är generella

Question 37

Kvalitativ forskning

Answer 37

Forskaren är subjektiv och har ofta långvarig kontakt med deltagarna Forskningen är flexibel och frågeställningarna fördjupas successivt Relationen mellan teori och empiri bygger på ett successivt framväxande där fenomenet förklaras och teorin upptäcks Resultatet grundar sig på ett litet antal individer (mikro) och ett stort antal variabler Resultaten går på djupet och gäller i specifika miljöer, omständigheter och tidpunkter

Question 38

Kombinerade forskningsmetoder (mixed methods). för och emot

Answer 38

Argument emot: Olika metoder baserar sig på olika epistemologiska tankegångar – inte kompatibla Olika metoder finns representerade i olika paradigm Om vi har två olika metoder, vilken väger tyngst? Triangulering är inte ett exempel på mixed methods Argument för: Resultaten förklaras bättre med hjälp av de olika metoderna Ökar studiens reliabilitet Ökar kontextuell förståelse – olika synsätt/perspektiv Bättre användbarhet