Kvalitativ metod Flashcards
Kvalitativa intervjuer
Kvalitativa intervjuer är en dominerande metod inom samhällsvetenskapen och erbjuder en flexibel och effektiv undersökningsmetod. De fokuserar på intervjupersonernas egna uppfattningar och erfarenheter, och intervjuaren strävar efter att vara neutral för att inte påverka svaren
Typer av intervjuer
Individuella intervjuer, gruppintervjuer, digitala intervjuer, djupintervjuer och fokusgruppsdiskussioner.
Intervjuer kan vara strukturerade, semistrukturerade eller ostrukturerade, beroende på hur styrda frågorna är.
Fokusgrupper
En form av intervju där deltagarna diskuterar ett ämne med varandra.
Moderatorn leder diskussionen, och gruppdynamiken bidrar till nya insikter.
Fördelar: Ger varierade perspektiv, kan leda till förändring, och samlar större mängd data.
Nackdelar: Svåra att arrangera, risk för obalans i deltagande, och svårigheter med transkribering och analys.
Strukturerad intervju
Utförs lika för alla respondenter
Fastställt intervju- eller frågeschema
Frågorna i samma ordning
Standardiserade – kvantifierade svarsalternativ
Vanlig vid surveyundersökningar/enkäter
Kvantitativ analys
Semistrukturerad intervju
Intervjuaren har en uppsättning frågor – frågeschema/intervjuguide
Ordningsföljden kan variera
Mer allmänt formulerade frågor (slutna / öppna) - vill få den andra att dela med sig av sina erfarenheter
Ofta uppföljningsfrågor
Kvalitativ eller (mer sällan) kvantitativ analys
Ostrukturerad intervju
Intervjuaren har en lista med frågor eller teman - frågeschema/intervjuguide
allmänt formulerade frågor
ordningsföljden kan variera
informellt - frågorna kan varieras
mer samtalsliknande konservation, djupintervjuer, etnografi
ofta uppföljningsfrågor/följdfrågor - mer ett samtal, följer intervjupersonen
kvalitativ analys
Urval – vem ska intervjuas och hur väljer jag ut dessa?
Lämplighetsurval – utgå från syftet, tillgängliga individer tillfrågas (snöboll)
Strategiskt urval – utgå från syftet, men fylligt material, variation, jämförelser (yrke, ålder, kön)
Teoretiskt urval – efter första omgången datainsamling kan nya frågeställningar genereras, kräver kompletteringar (fördjupning)
Etnografi
Etnografi är en kvalitativ forskningsmetod som syftar till att förstå och beskriva människors sociala praktiker och kulturella fenomen genom direkt observation och deltagande i deras vardagsliv. Forskarens aktiva deltagande i det sociala sammanhanget är centralt, och etnografiska studier genomförs ofta under längre perioder, kallade fältarbeten. Etnografi har sina rötter i antropologi och användes ursprungligen för att förstå främmande kulturer, särskilt ursprungsfolk och etniska minoriteter.
Etnografiska metoder
Deltagande observation (dominerande metod)
Intervjuer och samtal (formella och informella)
Fältanteckningar och dagböcker
Användning av audiovisuella medier: tex. ljud, film, bilder
Observationer (positivsm & hermeneutik)
Positivism/kvantitativ metod
Strukturerade observationer: kontrollerad miljö (t ex labb)
Vid strukturerade observationer definieras teman som ska noteras i förväg
Vid strukturerad observation produceras data som kan analyseras statistiskt
Hermeneutik/kvalitativ metod
Etnografi: Forskarens närvaro är en del av observationen
Vid deltagande observation försöker observatören notera mer eller mindre allt som händer
Observatören antecknar hela tiden, sk. fältanteckningar eller fältdagbok. Dessa anteckningar utvecklas sedan till en fullständig beskrivning av beteenden eller skeenden som tolkas på olika sätt
Netnografi = nät-etnografi
”…en metod för att på etnografiskt väg undersöka den kultur och det sociala liv som växer och frodas i den mylla som nätgemenskaper och sociala medier utgör”
Hur människor framställer sig själv på nätet
Hur det sociala samspelet ser ut på nätet
Hur nätbaserad kommunikation ser ut
Handlingar och uttryck på nätet skiljer sig från vad vi ser i det verkliga vardagslivet
Vilken betydelse har anonymitet och kroppslig frånvaro?
