Vecka 9 - Embryomorfogenes - skelett och muskler.

Question 1

Vad är det dorsala mesenteriet?

Vad är det får hålrum som finns mellan det splanktiska bladet och det somatiska bladet som har fuserat efter den laterala veckningen?

Answer 1

Det dorsala mesenteriet är det splanktiska mesoderm som endodermröret hänger fast i, efter att det laterala mesodermet har gett upphov till dem två mesoderm bladen

• Det splanktiska
• Det somatiska.

Endodermröret omges av det splanktiska bladet som hänger fast i mesenteriet.

Hålrum - intraembryonalt coelom
- Det hålrum som bildas av att det somatiska bladet anläggs ytterst är den första kroppshålan som i sin tur kommer delas upp i en brösthåla och bukhåla.

Question 2

Vad ger det somatiska bladet upphov till efter den laterala veckingen, och det splanktiska?

Answer 2

Början på vecka 4

• Somatiska bladet ger den yttre bukhinnan och bukväggen
• Splanktiska bladet ger inre bukhinna, kärl och muskler för tarmarna

Mellan dessa finns kroppshåligheten intraembryonalt celom.

Question 3

Vad syftar den rostrocaudala krökningen till för processer som sker i embryot under vecka 4?

Vad sker i den rostrala delen med det kardiogena mesodermet?

Vad händer med gulesäcken?

Answer 3

Samtidigt som den laterala veckningen sker av embryot, kommer det blivande fostrets huvud och svans uppkomma. Svansen ligger mest ann mot häftstjälken.

Det kardiogena mesodermet är en del av det laterala mesodermet som inte spricker upp. Denna bildar hjärtat och septum transversum.
- Hjärtat ligger innerst först mot kroppen relativt till septum transversum, men kommer att vridas inåt och positionera sig så att hjärtat ligger över septum transversum.

Gulesäcken snörps av, det börjar bildas tarmrör av endodermet, Allantois hamnar längst ut i häftstjälken.
- Gulesäcken bildar gulegången.

Question 4

Vad händer med amnion under den rostrocaudalakrökningen / laterala veckningen? Och hur positioneras den. (vecka 4)

Answer 4

Den växer till och hamnar dorsalt om fostret, precis som innan egentligen

Question 5

Vilka blad bildar orofangyealmembranet?

Answer 5

Ektoderm och endoderm ligger ann.

Question 6

Punkta upp dem huvudaskliga sakerna som händer med positionering under rostrala och caudala krökningen.

Answer 6

Caudalt

• häftstjälken vrids in mot fostrets ventrala sida.
• kloakmembranet placeras

Rostralt
- Hjärta, septum transversum och orofangyealmembranet positioneras motsatt håll från hur dem låg innan. Orofangyealmembranet hamnar mest rostralt, medan septum transversum hamnar caudalt. Hjärtat i mitten.

Question 7

Vad kan man säga att septum transversum delar upp för något efter att den rostrala krökningen är klar?

Answer 7

Bukhåla och brösthåla.

Question 8

Vad heter dem 2 kanaler som lämnas öppna om var sida av septum transversum efter den rostrala krökningen under vecka 4?

Answer 8

Perikardio-peritonalkanalerna.

Question 9

Vad sker med brösthålan efter att septum transversum har positionerats?

Vad heter hålrummen?

Answer 9

Pleurokardialveck börjar bildas från brösthålans väggar som möter varandra och avgränsar lunhålighet från hjärthålighet.

• Perikardiehålrum
• Pleurahålrum

Dessa stänger inte försen senare under v 7!

Question 10

Ungefär när stängs perikardio-peritonalkanalerna?

Vad sker då?

Vilka strukturer det är kommer i annat flashcard.

Answer 10

Under v 5-7
Detta bildar diafragman.

• Utväxt från bukväggen (somatiskt mesoderm) in mot septum transversum.
• Allt eftersom under embryoperioden bildas fler veck under tillväxten, när bröstomfånget ökar.

Question 11

Vilka strukturer bidrar till bildning av diafragma?

Answer 11

1. Septum transversum
2. Pleuroperitonealveck som växer in från bukväggen (somatiskt mesoderm)
3. Esofagusmesenteriet, i det som tarm hänger i
4. Bukväggsveck som också växer in från bukväggen.

Question 12

Vad händer med korionhåligheten allt eftersom fostetiden går? Vilken vecka är korionhåligheten borta?

Answer 12

Korionhåligheten (extraembryonala celomet) minskar, dess hinna kommer att fusera med amnionhinnan, och amnionhåligheten kommer vara den enda håligheten med fostervatten.

Vecka 8 har amnion tillvuxit med fostervatten, då finns inte korionhålan kvar, utan endast dess hinna som innanför möter amnionhinnan.

Question 13

Vilken dag har somiterna BÖRJAT bildats av paraxialt mesoderm?

Vilka strukturer ger somiterna först?

Answer 13

Dag 18-19. Vecka 2-3.

Somiterna kommer bilda

• sklerotom
• myotom
• dermatom

Question 14

Vilken del av somitens uppdelning ligger mest ann mot neuralröret, och vilken ligger ytterst?

Answer 14

Slerotomen - Myotom - Dermatom.

Question 15

Hur resegmenteras sklerotomen? Vilka strukturer växer ut mellan dem, och till vad?

Answer 15

1. Sklerotomen delas på mitten och vandrar mot varandra. Detta bildar en ryggkota. En uppifrån, en nerifrån möts.
   - 8 cervikalsomiter ger 7 halskotor.
2. Nervrötter från neuraltuben migrerar ut till en specifik muskel därefter. Nervrötterna associeras med ett specifikt myotoom/dermatompar.

Question 16

Vilken transkriptionsfsktor är viktig för determinering från stamcell från myotomen till en myoblast?

Vilken är i sin tur viktig för Differentieringen till en mogen muskelfiber?

Förutom transkriptionsfaktorer, vad mer behöver samverka för att få en korrekt mönsterbildning också (alltså geometrin av fostret).

Answer 16

Myf 5.

Myogenin, viktig för differentiering (finns inte i myotomen, utan där finns Myf 5)

Morfogener från olika platser, t.ex. notokorden och lateralt mesoderm är viktigt för att inducera mönsterbildningen från somtierna till sin apseicfika strukturer.