vattnets ekologi Flashcards

1
Q

Vilket är det viktigaste saltet i saltvatten?

A

natriumklorid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv några anpassningar växter på en havsstrand kan ha för att klara vattenförsörjningen.

A

Fetbladsväxter - lagrar vatten i tjocka blad.

Barrliknande blad - minskar avdunstningen (transpirationen).

Lagra - lagrar salter eller sockerarter i i roten så att vattenkoncentrationen blir lägre i rötterna än omgivande mark, det gör att vattenupptaget i växten fungerar.

Alger - dominerar i vattnet, de har inga rötter och inget ledningssystem utan tar upp näringsämnen direkt från vattnet via bålytan.

minska transkriptionen, samla socker eller salt i rötterna så vattenkoncentrationen blir lägre i rötterna än i omgivande mark -> vattenupptaget i växten fungerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan djur i saltvatten vara anpassade för att klara ett liv dar?

A

De ryggradslösa djuren har samma halt lösta ämnen (salt) i kroppen som omgivande havet. Eftersom att de har en hög salthalt i kroppen, förlorar de inte så mycket vatten.

Ryggradsdjuren i havet som tex fisk, har en lägre salthalt i sina kroppsvätskor jämfört med omgivande vatten och förlorar därför en del vatten. För att klara sig sväljer de stora mängder vatten och avger endasr små mängder urin. Överskottssaltet utsöndras via gälarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder termen habitat? Ge några exempel på olika habitat i havet

A

livsmiljöer

strandkant/ strandzon - litoralen
ute i fria vattenmassan - pelagialen
på botten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Litoralen (strandzonen)?

A

den delas in i mjukbottnar och hårdbottnar. Miljön ändrar sig hela tiden på grund av vågor och tidvatten vilket gör det svårt att leva där. Detta gör att vågor kan skada och flytta djur som lever där.

  • vilka organismer som har respektive zon som habitat:
    svårt för växter att slå rot pga sand, vågor
    risken att bli bortspolad ger fördel att leva under sand, gräver ner sig
    tidsvatten ,, sätta sig på rätt nivå, plats
    krabbor, sandräkor, sandmaskar, plattfiskar, hjärtmusslor
    saltlavar, strandsnäckor, blågröna bakterier och havstulpaner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka salthalter(abiotiska faktor) råder i ett brackvattenhav respektive i ett hav med saltvatten?

A

havet: ca 3,5%
bräckt vatten(både salt och sött): mellan 0,05 och 3 %.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Den fria vattenmassan (Pelagialen)?

A

Pelagialen är en näringsfattig miljö. Det beror på att allt dött material sjunker ner till botten. På grund av att allt dött sjunker bort så är vattnet mycket klart i pelagialen.

  • syre, ljus:
    alger, fotosyntetiserande baktierier och arkeer som utgör primärprodktion, genom fotosyntes som behöver ljust, klart vatten , kol, närsalter så produktionen sker i grund vatten
  • näringsämnen kmr konstant från näringsrikt vatten från djuphaven och omgivande land
  • vilka organismer som har habitat
    växtplankton – basen i näringskedjor
    alla storlekar av djur
    frisimmande, bland annat fisk, valar, maneter och plankton.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Livet på botten?

A
  • ljus:
    olika alger på olika nivår pga ljus

näringsämnen samt

  • vilka organismer som har habitat
    botten splear roll
    mjuk botten - kan rötter fästa
    hård botten - klippor och sten (makoalger), fler arter
    störst artrikedom i korallrev , kontinentalsocklar

stor skillnad från kontinentalsocklar till djuphavsslätt – djuphavsgrav
I djuphavet är det ett väldigt högt tryck. näringsfattigt + låg temperatur)
lever i ständigt mörker vilket har gjort att de har anpassningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka typer av organismer och vilka anpassningar uppvisar organismer som lever på:
mjuka bottnar
hårda bottnar?

A

mjuka bottnar:
rötter kan fästa , skogar av tång

hårda bottnar:
makroalger, inga rötter, endasr häftorgan, sätter fast sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en makroalg?

A

flercelliga alger
beroende av hårda bottnar för att kunna fästa och grön, brun, röd på olika djup pga ljus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hälften av jordens yta utgörs av kontinentalsocklar. Hur är miljön där?

A

artrikedom, korallrev, mkt liv, fiskar, korallrev (kalkskelett när nässeldjur lever i symbios med alger o utsöndrar kalk), varmt klart vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka problem får djur som är vana vid sötvatten respektive saltvatten om de placeras i bräckt vatten?

A

arten som egetligen är anpassad till saltvatten har högre salthalt måste den via osmos lägga energi på pumpa ut vatten –> mindre storlek än normal

stor energi får läggas på osmos -> mindre storlek än vanligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilket är världens största brackvattenhav? Hur kommer det sig att detta hav har bräckt vatten?

A

baltiska havet

sverige och danmark satt ihop –> sötvatten sjö
inlandsisen smälte bort –> havsytan steg –> sund(öresund)
salttvatten strömmar in + floder, älvar, åar tömmer vatten där –> bräckt vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför hittar man färre djurarter i Östersjön jämfört med i Skagerack?

A

inte många arter som kan anpassa sig än eftersom ungt hav som vid kusten under året ändras salthalten

för salt eller för sött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur varierar salthalten längs Sveriges kuster?

A

vid västkusten som högst (3%) och blir altmer mindre längst kusten upp mot norr via öster, längst upp (0,05%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför har blåmusslan blivit vanlig i Östersjön tror du? Hur skiljer sig en blåmussla som man hittar i Östersjön från en som man hittar på västkusten?

A

anpassad sig?? genom att bli mindre?

västkusten är det högre salthalt –> större mussla
östkusten mindre salthalt –> mindre musssla
stor energi får läggas på osmos -> mindre storlek än vanligt

17
Q

Förklara begreppet haloklin.

A

saltvatten har högre densitet än sött –> bildas sikt
salt vatten strömmar i botten åt ett håll
sött vatten ovanför åt ett annat
mellan skikten finns lodrätt zon där salthalten ändras snabbt med djup –> haloklin

18
Q

Torsken kan leva i brackvatten men är beroende av saltvatten för fortplantningen. Beskriv de problem som kan uppstå i samband med detta

A

den söker sig till de saltaste och därmed djupaste delarna av östersjön vid fortplantning
övergödning leder till att dessa områden blir syrefria vilket dödar befruktade ägg

19
Q

avrinningsområde, tillrinningsområde och utströmningsområde.

A

avrinning: den landareal från vilket regn och smältvatten rinner till en sjö utgör dess avrinningområde

tillrinings: markareal, uppsamlingsområde, vars vatten samlas i en sjö eller annat vattendrag , vatten fyller en sjö –> tillrining

utströmningområde: vatten som fyller på grundvatten rör sig dit

bäckar och åar tillsammans med avrinningsvatten, avtappning av grundvatten, grundvatten flödar ut ur grundvattenzonen

20
Q

Hur skiljer sig livet i snabbt rinnande bäckar från en miljö där vattnet rinner långsamt fram? Beskriv de olika miljöerna samt vilka anpassningar som organismerna uppvisar.

A

i snabbt rinnande bäckar: hög syrehalt, låg temperatur, låg näingshalt,

organsimer: syrekrävande organismer exvis fiskar som röding och öring pga snabbt rinnande vatten, nattsländor, bäcksländor

anpassning: för att inte spolas med, simma emot ström eller sätta sig fast

desto långsammare - desto mer växtplankton, mer rikt på näring och mer grumligt pga mer ämnen har lösts ut ut ifrån omgivande landområden
artrikedomen-stor
exvis snäckor, skalbaggar samt larver
andra fiskar än i snabbt, exvis gädda och braxen

21
Q

Vad påverkar en sjös näringsinnehåll och vattenkvalitet?

A

vilka ämnen som kommer från omgivande i tillrinningsområden
- djupa sjöar - litet tillrinningsområden - grundvatten
-grundare sjöar - stort tillrinningsområde - ytvatten

22
Q

Vatten har sin högsta densitet vid +4 °C. Vilken roll spelar detta för organismerna i en sjö?

A

vattnet fyser inte helt, bara på ytan –> vinterstagnation

23
Q

Vad är ett språngskikt? Vad är och hur uppkommer en termoklin?

A

skillnad i temp och densitet skapar två skikt med språngsikit, termoklin mellan

24
Q

vinterstagnationen

A

vinterstagnation - sker ingen omrörning i vattnet och det stagnerar
- näringsämnena som är på botten stannar där ist föratt föras ut i hela vattenmassan
- kan uppstå syrebrist då syret inte kommer åt vattnet
inget syre produceras av växter och alger på vintern utan förbrukas

25
Q

vårcirkulationen

A
  • isen smälter och solen värmer upp ytvattnet- när hela vattenmassan börjar få samma temp sätts hela vattenmassan i rörelse mha vårvindarna
  • vattnet cirkulerar
  • vattnet syresätts och näringsämnena som nedbrytarna har frigjorts under vintern förs upp från botten
  • växtplanton förökar sig
26
Q

sommarstagnationen

A
  • varm temp på ytan (20-4) skapar skikt(termolkin) o dem olika delarna blandas inte –> stagnation
  • lite syre tillförs bottnarna o eftersom nedbrytarna jonnar på i hög takt kan syret ibland ta slut.
  • syreproduktion och aktivitet går ner
27
Q

höstcirkulationen

A

höst-avger värme, jämn temperatur cirkulation på vattnet. Växtplankton förökar sig pga närsalter förs upp från botten
som vår

28
Q

Bilden visar en sjös årstidsvariation. Diskutera en sjös årstidsvariation och forklara hur mängden ljus, temperatur, näringstillgång och syrgashalt varierar på olika djup under olika årstider.

A

??

29
Q

Beskriv vad som kännetecknar en eutrof sjö med fokus på: omgivande marker abiotiska faktorer (t.ex. näring, syretillgång, pH-värde växt och djurliv en bioindikator

A

omgivande marker : slättlandskap med kalk och näringsrika jordar
- näringsrika
- vanligtvis grunda
- högt ph värde pga buffrande ämnen
- hög syretillgång vid ytan sämre nere
- gul svärdslilja är en bioindikator
- vass, flytbladsväxter
- mycket djur och växtliv

30
Q

Vad är kompensationsnivån? Vilken koppling har kompensationsnivån till syretillgången?

A

under kompensationsnivå är
svagt solljus –> glukosen som som går åt vid algernas cellandning inte kan kompenseras av det som porudceras vid fotosyntes

31
Q

Vad är orsaken till att vissa sjöar blir eutrofierade? Varför kan det bli syrebrist i en eutrof sjö?

A

??

32
Q

Hur är siktdjupet i en eutrof sjö jämfört med i en oligotrof sjö? Vilka faktorer påverkar siktdjupet?

A

i en eutrof sjö påverkas siktdjupet av plankton pga de finns mke plakton
oligotrof- klarvatten och humösa sjöar

33
Q

Vad menas med sublitoralen?

A

delen av stranden som ligger under vatten

34
Q

Ge exempel på en näringskedja i en eutrof sjö

A

??

35
Q

Vad är en oligotrof sjö? Beskriv omgivande marker samt abiotiska faktorer.

A

näringsfattiga
djupa
omgivande marker: barrskogsklädda podsoljordar berghällar eller myrmarker
näringstillförseln-liten
lägre ph

36
Q

Det finns två huvudtyper av oligotrofa sjöar. Vilka? Beskriv skillnaderna mellan dessa

A

klarvattensjöar
-omgivna av berghällar
-stränder är steniga
-lite vegetation
-bladvass och säv
-ont om växtplankton-vattnet klart
-fotosyntesem kan pågå långt ner
-syretillgång - god
-artfattig pga brist på föda samt gömställen
-djur som har stort behov av syre

Humösa
-omgivande mark har bidragit med stora mängder humusämnen
-brunfärgat
-siktdjup=lågt
-låg näringstillstånd och lite solljus ger dåliga förutsättningar för fotosyntes och primärproduktionen blir drf låg
-naturligt lågt ph, pga humusämnena-> artfattiga
-stora mängder djurplankton pga de äter humusämnen och bakterier som lever av humusämnen
-aborre

37
Q

Varför är oligotrofa klarvattensjöar inte lika artrika som eutrofa sjöar?

A

klarvattensjöar är artfattiga pga det är brist på föda och gömställen

38
Q

eutrof sjö
oligotrof brunvattensjö
oligotrof klarvattensjö.

A

eutrof - inte så syrekrävande såsom gädda abborre braxen och mört
klarvattensjö- röding
brunvattensjö - abborre