Grundförutsättningarna för liv

Question 1

Vad betyder ordet ekologi?

Answer 1

samspel mellan levande varelser och dess samspel med miljön de lever i

Question 2

Vad är definitionen på ett ekosystem? Ge exempel på olika ekosystem.

Answer 2

ett avgränsat område som består av abiotiska och biotiska faktorer. Exempel på ekosystem är, skog, sjö, havet, öken. I ett ekosystem finns samhällen (grupper av samexisterande arter). I samhällen finns populationer (individer av en art). I populationer finns individer.

Question 3

Definiera biotiska faktorer + exempel

Answer 3

Levande faktorer som påverkar organismerna i ett ekosystem

ex: predatorer, parasiter, patogener och konkurrens mellan organismer.

Question 4

Definiera abiotiska faktorer + exempel

Answer 4

den icke levande element som kemiska+fysikaliska,

ex: Nederbörd, pH, Salthalt, Solljus, Syrgas / Koldioxid, temperatur, jordart

Question 5

Vatten är en dipol. Vad är det?

Answer 5

ena änden är mer positivt laddad än den andra → negativa ämnen dras till den positiva sidan, negativa ämnen löser sig i vatten
Vätebindningar. Den positiva änden binder till en annan vattenmolekyls negativa ände. Vätebindningar är starka bindningar.

Question 6

Vilka bindningar finns mellan vattenmolekylerna i en vattenlösning?

Answer 6

vätebindningar

Question 7

Nämn några av vattnets egenskaper som är viktiga för organismerna i en sjö

Answer 7

1. Vätebindningarna gör så att det blir ytspänning på en vattenyta- insekter kan gå där.
2. Vattnet är ganska genomskinligt vilket gör att ljus kommer ner i vattnet och att fotosyntesen kan fungera under ytan.
3. Vattnet i sjöar fryser bara på ytan vilket gör att allt därunder kan fortsätta leva.

Question 8

Hur stor del vatten består jorden av?

Answer 8

2/3

Question 9

Hur mycket av detta är sötvatten respektive saltvatten?

Answer 9

2% sötvatten och 98% saltvatten

Question 10

Hur stor del av allt vatten som finns på jorden är tillgängligt som dricksvatten?

Answer 10

Ca 0,4%

Question 11

Vad menas när man säger att vattnet evaporerar?

Answer 11

att vatten avdunstar och förs till atmosfären.

Question 12

Vad är transpiration?

Answer 12

Avdunstning från växter kallas transpiration

Question 13

Beskriv vattnets kretslopp översiktligt

Answer 13

Motorn i vattnets kretslopp är solen. Solens strålar värmer vattnet som finns i havet, sjöar och växter, vatten evaporerar (avdunstar)och förs till atmosfären. Vid cellandning bildas även vatten och koldioxid där vattnet evapotranspiration (avdunstning från växt). Där bildas moln som driver runt samtidigt som vattnet kyls ner vilket leder till att det börjar regnar (nederbörd). Vattnet som regnat samlas upp i sjöar och floder som småningom rinner ut i havet igen.

Question 14

Vad är en kemoautotrof organism och i vilka miljöer finner man dem?

Answer 14

• självnärande organismer som får energi av kemiska sammansättningar, kan bilda organiska molekyler genom att utnyttja koldioxid som kolkälla och ta energi från kemiska reaktioner mellan oorganiska föreningar
• finns i miljöer som djupt nere i havet och nere i berggrunden

Question 15

Ungefär hur mycket av den solenergi som når en barrskog omvandlas till kemisk energi via fotosyntesen? Vad händer med resten av solenergin?

Answer 15

1% resten omvandlas till värmeenergi samt reflekteras ut i rymden

Question 16

Hur skiljer sig kustlandsklimat och inlandsklimat åt?

Answer 16

kustlandsklimatet är mildare på sommaren och inte lika kallt på vintern som inlandsklimatet

I kustklimatet värms vattnet upp långsamt på våren, och det gör att luften också värms upp långsamt. På hösten håller vattnet istället kvar värmen längre, så att temperaturen sjunker långsamt. Inlandsklimatet är torrare, och här varierar temperaturerna mer. Kallare vintrar och varmare somrar.

Question 17

Vad är ett biom? Ge exempel på olika biom.

Answer 17

vegetationsområde, med olika vegetation. ett regionalt ekosystem styrt av vegatation och djursamhällena där

• ex tundra, barrskog, öken och regnskog.
• De regioner på jorden som har likartat klimat har också likartad fauna och flora

Question 18

Vad är en näringakedja? Ge exempel på en näringskedja där du namnger de olika trofinivåerna.

Answer 18

hur energin/näring förflyttas från organism till organism , vem äter vem, börjar med producent

I ett ekosystem är alla organismer i tur och ordning beroende av varandra som föda. Denna ordningsföljd kallas för näringskedja.

Först i näringskedjan kommer producenterna som består av alla de gröna växterna. De producerar energirik näring genom fotosyntesen. De gröna växterna är föda åt djuren som tillhör gruppen konsumenter. De växtätande djuren tillhör förstahandskonsumenterna, sedan följer rovdjuren som är andrahandskonsumenter, tredjehands konsumenterna osv. Sist i näringskedjan befinner sig de djur som som saknar naturliga fiender.

En näringskedja kan vara gräs - hare - räv. Där gräs är primära producent, haren är primär konsumenter och räven är sekundära konsumenten.

Question 19

Vad är en näringsväv?

Answer 19

• Komplext sammanband mellan producenter och konsumenter i samhället och hur energin överförs mellan organismer
• sammanknutna näringskedjor som visar organismer är beronde av varandra som föda
• En näringskedja går bara i ett led, du ser alltså bara vad t.ex. en räv äter en gång. Men i en näringsväv är det att en räv äter mer än bara en kanin utan flera olika djur.

Question 20

Vilken betydelse har solen för livet på jorden?

Answer 20

• uppe på jordytan drivs ekosystem indirekt av solen som förusättning för fotosyntes,
• solenstrålningsenergi-väremenergi-driver vattnets kretslopp och luftens rörelser,
• inkommande solenergi och luftmassornas rörelse påverkar klimat - som bestämmer vilka växter och djur som lever vart
• fotosyntes, havsströmmar, vindar, klimat, vattnets kretslopp, årstider

Question 21

Vad menas med nettoproduktionen respektive bruttoproduktionen? Vilket samband råder mellan dem och cellrespirationen?

Answer 21

Bruttoproduktion:
Den mängd som en växt omvandlar och binder i organiska ämnen. En del av denna organiska substans använder växten själv som bränsle till cellandningen.

Bruttoproduktionen - cellandning = nettoproduktion.

Alltså är bruttoproduktion det hela.
brutto=primärproduktionen

Nettoproduktionen: de som blir över
Energin som blir kvar i varje steg i närningskedjan då energiförlusten som cellandningen utgör är borttagen

nettoproduktion= pirimärproduktion-cellandning

Question 22

Varför är näringskedjor vanligtvis relativt korta?

Answer 22

På grund av energiförlusterna är det ovanligt med att fler än fem trofinivåer. Det finns helt enkelt ingen energi kvar för fler nivåer. Sist i näringskedjan är de djur som saknar naturliga fiender. De kallas toppkonsumenter och som exempel kan nämnas varg. kungsörn. räv och ugglor. På grund av energiförluster så skulle det vara mest energieffektivt om vi människor åt växter (producenter) istället för kött.

Question 23

Hur mycket energi förs vanligtvis vidare från en trofinivå till en annan i en näringskedja?

Answer 23

10% går vidare till nästa trofinivå
Alltså, hela 90% förloras i varje steg. Det blir alltså inte mycket energi (i form av biomassa) kvar i till tertiärkonsumenterna.

Question 24

Varför går inte all energi på en trofinivå vidare till nästa trofinivå? Hur går energi förlorad mellan olika trofinivåer?

Answer 24

Djur (hare och räv): I steget mellan hare och räv sker också en stor energiförlust. Massor av energin går åt till att hålla haren vid liv, för att den ska kunna skutta runt och leta mat o.s.v. Den energin går alltså inte vidare till räven.
Växter (gräs och hare): Vid växternas cellandning går mycket energi bort som värmeenergi. Sen så blir inte allt gräs uppätet av djur. En del gräs vissnar och dör och energin som finns i de vissna stråna tar nedbrytarna (T.ex.bakterier och svampar) hand om. Det förs alltså inte vidare upp i näringskedjan. Av det gräs som haren äter upp går en del ut igen med avföringen, där finns det alltså energi kvar som inte tas upp av haren. Energin i avföringen går istället vidare till nedbrytarna för att slutligen avgå som värmeenergi.

Question 25

Vilken roll har nedbrytarna i ett ekosystem? Ge exempel på nedbrytare.

Answer 25

När nedbrytarna bryter ner dött växt- och djurmaterial eller avföring, frigörs näringen i form av närsalter och kan tas upp av växter igen - näringen återvinns. Några exempel på nedbrytare är bakterier och svamp. Nedbrytare kallas ibland destruenter. Det är livsviktigt med dessa då näring annars skulle förloras i ett ekosystem. Näring cirkulerar i kretslopp (Kväve, fosfor) medans energi flödar i ett ekosystem. Näring måste alltså återföras till ekosystemet för att livet ska kunna fortgå.

Question 26

Vad är ATP och varför är det en livsviktig molekyl?

Answer 26

fungerar som cellernas energibärare och är även en molekylär byggsten för syntesen av DNA och RNA. , finns i alla levande organismer

Question 26

Varför behöver levande organismer kol

Answer 26

Kol används för att bygga upp sockermolekyler sedan som bas för andra organiska ämnen. Sockret används i sin tur som både energi och en byggsten

The function of carbon in living things is that it is the basic building block to most cells in the body. In both animals and plants, there are key biological processes that involve carbon.

Question 26

Hur blir kolet i atmosfären tillgängligt för producenterna i ett ekosystem?

Answer 26

De omvandlar koldioxid till socker via fotosyntesen
atmosfären finns det koldioxid. Denna gas tar växterna upp och omvandlar till socker genom fotosyntes.

Question 27

kolets kretslopp och förklara den

Answer 27

I atmosfären finns det koldioxid. Denna gas tar växterna upp och omvandlar till socker genom fotosyntes. På så sätt tas luftens koldioxid upp. Växterna använder sedan sockret att bygga sina kroppar i form av cellulosa. Djur äter växterna och förbränner deras kroppar. Då bildas det koldioxid igen genom cellandning. På så sätt vandrar kolet fram och tillbaka mellan atmosfären och biosfären.
Det finns även levande organismer i vattnet och samma vandring fram och tillbaka äger rum där. Kolet vandrar mellan hydrosfären och biosfären.
Det naturliga kretsloppet för kol är alltså att kolet vandrar mellan levande organismer och luften eller vattnet.

Question 28

Vilka mänskliga aktiviteter gör att kol ökar i atmosfären?

Answer 28

Burning fossil fuels, releasing chemicals into the atmosphere, reducing the amount of forest cover, and the rapid expansion of farming, development, and industrial activities are releasing carbon dioxide into the atmosphere and changing the balance of the climate system.

Question 29

Luften består till största delen av kvävgas (78%). Varför kan de levande organismerna på jorden inte använda denna form av kväve direkt?

Answer 29

Although the majority of the air we breathe is N2, most of the nitrogen in the atmosphere is unavailable for use by organisms. This is because the strong triple bond between the N atoms in N2 molecules makes it relatively unreactive. However organisms need reactive nitrogen to be able to incorporate it into cells.

do not have the required enzymes to make use of atmospheric nitrogen.) It has to be converted or ‘fixed’ to a more usable form through a process called fixation.

behöver omvandlas till kväveföreningar

Question 30

Vilka former av kväve kan växterna ta upp?

Answer 30

amonium och nitratjoner, närsalter

Question 31

Hur tillförs jorden kväve?

Answer 31

blixturladdning och kvävefixering

Plant and animal wastes decompose, adding nitrogen to the soil. Bacteria in the soil convert those forms of nitrogen into forms plants can use. Plants use the nitrogen in the soil to grow. People and animals eat the plants; then animal and plant residues return nitrogen to the soil again, completing the cycle.

Question 32

Förklara betydelsen av kvävefixerare, nitrifikationsbakterier och denitrifikationsbakterier i kvävets kretslopp

Answer 32

kvävefixare- omvandlar luftens kvävgas till amoniak , är bakterier som lever fritt i mark och vatten eller i rötterna hos exempelvis ärtväxter. Dessa hjälper växterna att ta upp kväveföreningarna som bildas.
nitrifikationsbakterier- omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner
denitrifikationsbakterier- omvandlar nitratjoner till kvävgas

Question 33

Varför behöver levande organismer kväve?

Answer 33

ett ämne som ingår i både proteiner och nukleinsyror

Question 34

Vilka problem kan ett ökat utsläpp av kväve genom t.ex. kvävegödsling och utsläpp av kväveoxider via avgaser leda till?

Answer 34

miljöproblem, övergödning som surt regn
leder till syrebrist i sjöar
påverkar ekosystem minskad mångdfall
igenvuxna sjöar

Excess nitrogen in the atmosphere can produce pollutants such as ammonia and ozone, which can impair our ability to breathe, limit visibility and alter plant growth. When excess nitrogen comes back to earth from the atmosphere, it can harm the health of forests, soils and waterways.

Question 35

Vilken är källan till mineralämnen? Hur får producenterna tillgång till närsalter?

Answer 35

Landväxterna tar upp mineralämnen i jonform från marken via närsalter, medan algerna tar upp dem från vattnet. Källan till mineralämnena är från början från bergrunden som har bildats från stelnad magma.

vittring och erosion har urspung till näringsämnenn som växter tar upp ur jorden i jonform, närsalter

Question 36

Vad är Pangea?

Answer 36

när alla kontinenter satt ihop

Question 37

Hur har bergskedjor bildats?

Answer 37

när plattor krockar - bergskedjeveckning

Question 38

Vad består berggrunden av?

Answer 38

Magma som har tagit sig upp till jordskorpan

Question 39

Vad är magma? Ge exempel på magmabergarter.

Answer 39

djupbergarter, exvis granit (jordskorpan) och gnejs (uppe vid jordskorpan vulkaniska bergarter som har omvandlats metaforma bergarter)

Question 40

Vad är mineraler?

Answer 40

bergarter består av mineraler som består av kristaller med kemiska sammansättningar

Question 41

Hur bildas sedimentära bergarter? Ge exempel på sedimentära bergarter

Answer 41

berggrunden utsätts för vittring och erosion, som bildar smulor av berg, mineraljordar, som förs vidare från land till hav som efter lång tid pressas smulorna ihop och bildar sedimentära bergarter

ex. lerskiffer, sandsten, kalksten

Sedimentära bergarter är när eroderat och vittrat material ackumulerats på en plats och sedan legat där under en längre tid och pressats ihop pga tryck osv