Välfärdsstaten Flashcards

1
Q

Namnge välfärdsmodellerna

A

Tänk LURK

Den Liberala (anglosachsiska)
Den Universella (SSSNU)
Den Rudimentära
Den Korporativa (bismark)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Välfärdsmodeller med tvåförsörjarmodellen

A

Liberala och Universella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Välfärdsmodeller med enförsörjarmodellen

A

Rudimentära och Korporativa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Välfärdsmodeller med låga skatter

A

Rudimentära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Välfärdsmodeller med höga skatter

A

Universella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Välfärdsmodeller med stort inflytande från privat sektor

A

Liberala och Korporativa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Välfärdsmodeller med försäkring genom arbete

A

Liberala och Korporativa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Välfärdsmodeller med bidrag om man lever under existensminimum

A

Liberala och Korporativa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Välfärdsmodeller med stort ansvar på familjen

A

Korporativa, Liberala och Rudimentära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rudimentära modellen (länder)

A

Grekland, Spanien, Portugal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Rudimentära modellens egenskaper

A

Otydliga gränser mellan informell och formell vård

Svagt organiserat socialt arbete

låga skatter

insatser inriktade på barnavård och familjearbete

ENFÖRSÖRJARMODELL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Liberala modellen (länder)

A

USA, Storbritannien, Kanada m.fl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Liberala modellens egenskaper

A

Arbete skapar välstånd, människor ska vara i arbete

Staten griper in när det är absolut nödvändigt

Stor tilltro till marknadskrafterna

Familjer har stort ansvar

Privata försäkringslösningar (köper eller yrkeskontrakt)

TVÅFÖRSÖRJARMODELL

Filantropi, NGO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Korporativa modellen (länder)

A

Tyskland, Frankrike, Italien m.fl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Korporativa modellens egenskaper

A

Reformens väg istället för revolution

Försäkringar för yrkesaktiva, arbetslösa omfattas ej

Ansvar på familjen (få kvinnor i arbetslivet på grund av låg utbyggnad av barn- och familjeomsorg)

ENFÖRSÖRJARMODELL

Rudimentärt bistånd till arbetslösa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Universella modellen (länder)

A

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island

17
Q

Universella modellens egenskaper

A

TVÅFÖRSÖRJARMODELL

Liten privat sektor och stora statliga system

Stor tilltro till staten som styrmedel

Brett bidragssystem för många grupper (barn, äldre, funktionshindrade m.fl.)

Höga skatter

18
Q

Universella modellens förutsättningar

A

Hög sysselsättningsnivå - För både kvinnor och män!

Hög skatteuttag - ju mer skatt desto större statlig makt

Hög skatt för arbete, låg för företag - Så företag kan anställa

19
Q

Universella modellens kännetecken

A

Generella försäkringar som alla kan få/ta del av

Vertikal och horisontell omfördelning

Solidaritetsvärderingar, alla medborgare ska omfattas

Lite inslag av selektiva bidragsformer (behovsprövade)

20
Q

Vertikal och horisontell omfördelning

A

Vertikal - höginkomsttagares skatter finansierar trygghetssystem som gynnar låginkomsttagare

Horisontell - arbetsförare betalar skatt, vilket finansierar de som inte jobbar än och de som jobbat klart. (Barn och äldre)

21
Q

Vad är utmärkande för Sverige?

A

Hög facklig anslutningsgrad

Hög tillit till myndigheter och till andra människor (ser inte staten som den som förtrycker)

Progressiv socialpolitik

Låga inkomstskillnader

Hög läskunnighet

Hög medellivslängd

Låg korruption (Aktiva handlingar mot detta)

Höga skatter

Generella välfärdsförmåner

Hög jämställdhet

22
Q

“Golden age”

A

Många utvecklade länder led av en kombination av stagnation och inflation decennierna efter oljekrisen 1973. Sverige klarade sig rätt bra genom att hålla full sysselsättning och adkvat ekonomisk tillväxt tills sent 80-tal.

23
Q

Efter “Golden age”

A

Problem med ökad arbetslöshet och budgetunderskott

Mindre generöst socialt trygghetssytem

Ökad ekonomisk ojämlikhet, från 9% fattigdom till 15% på 13 år.

24
Q

Välfärdsstatens utmaningar

A

Åldrande befolkning
Globalisering
Storskalig immigration

25
Q

Hur blev Sverige rikt?

A

Gick från ett av de fattigaste länderna i Europa till fjärde rikast i världen

  1. De gyllene årens tillväxt: Export av naturresurser under industrialiseringsprocessen
  2. Sverige gynnas av att stå utanför världskrigen
  3. Institutionella förklaringar: Politikens och ekonomins spelregler.
    - Institutionerna äganderätt (kan göra investeringar
    utan att vara oroliga) och rättsstat.
26
Q

Välfärdsstatens mål

A

Skydda individer/grupper mot ekonomiska och sociala risker i livet och förändringar i samhället

Motverka diskriminering, ojämlikhet, fatttigdom och omfördela resurser

Garanterar inkomst och levnadsvillkor att leva ett värdigt liv samt deltagande i samhällslivet

Främja sociala sammanhållning och inkludering

27
Q

Skiftesreformerna

A

Avhysning av bönder som arrenderade sin mark av adeln och skapande av stora privat ägda jordbruk

28
Q

Vad baserades reformerna av?

A

Baseras på utredningar och forskning

29
Q

Förklara nationalstat

A

En stat som är uppbyggd kring en etnisk och kulturellt definierad nation som i princip samtliga av statens medborgare tillhör. (ex en grupp med samma härstamning som bor i ett land/område)

30
Q

Förklara välfärdsstat

A

En nationalstat där det offentliga ansvaret för medborgarnas välfärd är omfattande

31
Q

Före välfärdsstaten

A

Fattigstugor - socken hade ansvar för de fattiga (ej statligt)

Rotegång - hemlösa fick från gård till gård för mat och tillfälligt jobb

Auktion - Auktionera ut människor med “fel” till lägsta bud

Tiggeri

32
Q

Historiska nedslag

A

Vissa sociala försäkringar som folkpension, olycksfallsförsäkring

Befolkningsfrågan, bostadsfrågan och folkhemmet. Grund till socialförsäkringssystem.

33
Q

Befolkningssfrågan

A

Befolkningen flyttade från landsbygden till städerna

34
Q

Bostadsfrågan

A

Människor i städerna bodde trångt, regelverk för boende skapas

35
Q

Efterkrigstiden

A

Historiskt unikt välstånd då vi hade oavbruten ekonomisk tillväxt. Europa var förstört efter kriget och beroende av Sveriges resurser.

Sociala trygghetssystem fick en skjuts (ATP, arbetslöshetsförsäkring och barnbidrag.)

Offentliga sektorn byggs ut med utbildning, vård, omsorg.

Miljonprogrammet då man skulle bygga bostäder till en miljon människor i samband med mer arbetskraftsinvandring.

Utbyggd barnomsorg som gav möjligheten till kvinnor i arbetslivet

Socialtjänstlagen

36
Q

Folkhemmet

A

Per Albin Hansson jämför hur ett “bra hem” ska se ut och applicerar det på det stora folkhemmet

Detta är ett uttryck för ett samhälle som är politiskt organiserat för att ta hand om ALLA medborgare och ge dem en grundtrygghet

37
Q

Tjänster i välfärdssystemet

A

Selektiva: omfattar vissa grupper t.ex. att de måste ha jobbat för att innefattas

38
Q

Försörjningssystem i ett välfärdssystem

A

Universella: i form av barnbidrag
Selektiva: i form av socialbidrag
Försäkringsbaserade: i form av a-kassa

39
Q

Grundstenar för jämlikhet

A
 Jordbruksreformer
 Fackföreningar och kollektivavtal,
 Grundskolereformen
 Tidiga socialförsäkringar
 Ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande