Välfärdsstaten Flashcards
Hur såg samhället ut före välfärdsstaten?
Före industrialiseringen använde man sig av fattigstugor, rotegång (fattiga fick sovplats hos olika familjer en natt och sedan roterade man till ett annat hus. De erbjöd mat, logi och vård till viss mån. Den fattige fick då efter förmåga hjälpa till och göra rätt för sig), auktion, tiggeri, välgörenhet.
Redogör för de olika statsformationerna.
Nationalstaten; Uppkom på 1500-talet. Bröt ut med feodalismen och kapitalismens framväxt. Dess kärna bestod av makt över den sociala ordningen och kulturell identitet. Det var en markering mot kyrkan, man försökte bryta kyrkans maktmonopol. Början på industrialiseringen av samhället. Har strävat efter enhetliga strukturer och kultur.
Feodalism - (ett hierarkiskt samhällssystem. Byggde på att kungarna delade ut landområde till sina krigare där dem fick rätt att styra över området för kungens räkning och ta upp skatt av de bönder som bodde där. Nästan all jord i Europa hörde till stora gods som ägdes av adeln och kyrkan. Bönderna jobbade gratis på deras gårdar och betalde avgift, som oftast var naturprodukter för att använda deras gårdar)
Kapitalism - (fabriker och företag ägs av enskilda människor eller företag som i sin tur ägs av enskilda människor, och inte av staten. Samhället styrs av marknadskrafterna: Fabrikerna tillverkar det som människor vill köpa och priset beror på hur mycket någon kan tänka sig att betala. Man talar om att priset bestäms av tillgång och efterfrågan)
Välfärdsstaten; Uppkom 1935 och ledde till deltagande kapitalism. Kärnan bestod av makt över normalitet. Ifrågasätter välgörenhet, man ser fattigdom och misär. Man ser förhållanden utifrån en strukturell fördelning. T.ex. Hur kommer det sig att vissa barn som föds i en fattig familj t.ex aldrig får åka på klassresa? Syftet var att normalisera människor. De missbrukande ska göra sig från från missbruket. Idag har välfärdsstaten försvagats som har varit en av de mest lyckade välfärdsstaterna.
Nyliberala staten; Uppkom 1985 och ledde till spekulativ kapitalism. Kärnan utgörs av makt över investeringar. Rätten till liv, frihet och egendom.
Internationella staten; Uppkom 1990 och ledde till globaliserad kapitalism: Kärnan består i likhet med nationalstaten av makt över den sociala ordningen och kulturell identitet. Syftar på EU och de länder som är aktiv i den globala marknaden. Strävar efter flyktiga temporära identiteter.
Vad är målet med välfärdsstaten?
- Skydda individer och grupper mot ekonomiska och sociala risker i livet och förändringar i samhället.
- Garantera inkomst och levnadsvillkor att leva ett värdigt liv samt deltagande i samhällslivet.
- Motverka diskriminering och ojämlikhet (extra tydligt i utformningen av socialtjänstlagen. Mot vilka socialtjänsten riktas).
- Främja social sammanhållning och inkludering.
- Motverka fattigdom och omfördela resurser (den socialdemokratiska välfärdsmodellens ambition).
Berätta om välfärdsstatens historiska rötter
- 1800-talets sista kvartal: Införande av socialförsäkringsprogram med Tyskland som pionjär, t.ex. sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, ålders- och funktionsnedsättningsförsäkring för arbetare. Det var oroliga tider, kraftmätningar bland arbetarrörelsen.
- Trots direkta och indirekta tyska influenser formades en specifik skandinavisk modell
Nämn och beskriv välfärdsstatens historiska nedslag
Tidigt 1900-tal: Vissa socialförsäkringar infördes (ex. allmänna folkpensionen 1913, olycksfall- och yrkesskadeförsäkring 1916). Stegen mot statlig socialpolitik inleds med tillkomsten av Socialstyrelsen 1912.
20- och 30-tal: Befolkningsfrågan (en oro att Sverige skulle minska i befolkning), bostadsfrågan, folkhemmet. Grund till socialförsäkringssystem.
Efterkrigstid: historiskt unik välståndsökning pga oavbruten ekonomisk tillväxt. Den svenska modellen: samarbete arbetsgivare- fackföreningar. Lät sig inte ockuperas. Sverige la sig för Tyskland
50-tal: stora förbättringar i de sociala trygghetssystemen t.ex. ATP (allmän tilläggspension), arbetslöshetsförsäkringar och barnbidrag.
60-tal: offentliga sektorn byggs ut på allvar (utbildning, vård, omsorg) Miljonprogrammet 1965-1974 (man skulle bygga en miljon bostäder på 10 år pga bostadsbristen). Tre grundblock i välfärdsstaten.
70-tal: Barnomsorgen byggs ut kraftigt. Större behov av kvinnlig arbetskraft. Befria kvinnor från hushållssysslor.
1982: Socialtjänstlagen. Ytterligare ett steg mot att staten garanterar välfärd för alla medborgare.
Vad menas med “Folkhemmet”?
Per Albin Hansson talade om detta i riksdagen 1928. Det var en framtidsutopi. Längtan efter konsensus (symmetriska maktrelationer). Det handlade om arbete-kapital och arbete-hem. Detta var även Göran Perssons vision för ett socialdemokratiskt samhälle.
”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade kelgrisar och inga styvbarn. Där ser ingen ned på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke , samarbete och hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna, i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade.”
Benämn och redogör för de olika välfärdsmodellerna.
Korporativa modellen;
Tyskland, Italien, Frankrike m.fl har denna modell.
- En följd av rädsla för revolution
- Försäkringsbaserade lösningar enligt lag
- Omfattar endast yrkesaktiva
- Stort ansvar läggs på familj
- Rudimentärt bistånd till de som saknar arbete
- Enförsörjarmodell (male bread winner)
- Låg utbyggnad av barn- och familjeomsorg
Man ville ha verksamma arbetare inte arbetslösa. Syftet var att förebygga det röda hotet i arbetarrörelsen. Omfattar endast yrkesaktiva människor. Tilltron till marknadslösningar låg. I stället organiseras socialförsäkringarna av olika parter (korporationer) på arbetsmarknaden
Liberala modellen;
GB, USA Kanada, Australien och NZ har denna modell (därför även kallad angola-sachisiska modellen)
- Stor tilltro till marknadskrafterna
- Famljer har stort ansvar
- Privata försäkringslösningar
- Tvåförsörjarmodell (hög andel kvinnor i arbetskraften tjänstesektor t.ex. USA)
- Miniminivåer för de mest behövande (staten fyller luckor)
- Stor tilltro till filantropiskt arbete (NGO-s)
Rudimentära modellen;
Portugal, Spanien och Grekland har denna modell.
- Otydliga gränser mellan informell och formell vård
- Ganska karaktäriserande för denna modell
- Svagt organiserat socialt arbete
- Insatserna inriktade på barnavård och familjearbete
Vad är funkishuset?
Man kan likna det med ett kost- och beteendeschema. Det var en modell för hur, vad och när man ska äta och göra vissa saker. Ett sätt att bryta tidigare mönster. Paternalism på hög nivå.
- En ekonomisk funktionsdel
- En sällskaps funktionsdel - Umgås med familj och vänner
- En sov– och vilofuktionsdel
- En gemensam funktionsdel
- 40-45 kvm för tv-barnsfamilj
- Hemmets tyngdpunkt: kök, vardagsrum?
- Små kök: restauranger, caféer, biografer, gymnastik – och tennishallar, parker, bibliotek, konserthus varohuvus.
Vilka metoder finns det för att framföra reformer
Skrämma fram pengar för reformer
- Bl.a genom befolkningsfrågan
Kris i befolkningsfrågan
- Avfolkning och nationellt självmord, högerns monopol
Vad står SSSNU för? Beskriv och redogör för den modellen.
SSSNU = skandinaviska, socialdemokratiska, svenska, nordiska eller universella Sverige, Norge, Island, Danmark, Finland (Nederländerna, Belgien) har denna modell.
- Stor tilltro till staten som styrmedel
:
”Tämja” marknadskrafterna - Stora statliga system
- Liten privat sektor
:
Har expanderat, apotek som säljs ut, posten som ej finns längre, järnvägar osv - Tvåförsörjarmodell
:
Man bör vara två för att klara av familjelivet - Brett bidragssystem för många grupper (barn och äldre, sjuka, funktionshindrade)
- Höga skatter
:
Allt detta finansers genom relativt höga skatter
Olika kännetecken för denna modell är kombination av generella och inkomstrelaterade försäkringar
- Vertikal omfördelning:
Ex. relationen mellan rika och fattiga. Rika skattar mer så fattiga kan ta ut bidrag.
Företag håller på med skattefördelning
- Horisontell omfördelning:
Över livscykeln: ex mellan arbetare och pensionärer. Barnbidrag, studiebidrag, pension m.m.
- Solidaritetsvärderingar:
Alla medborgare ska omfattas
- Litet inslag av selektiva behovsprövade bidragsformer
- Religionens roll: omsorg om fattiga statens och kommunernas och inte kyrkans ansvar
T.ex när kvinnor utsätts för våld är det statens ansvar inte kyrkans.
- Markägarstrukturer: böndernas relativt starka självständiga position
- Socialdemokratiska partiers frammarsch som började regera tillsammans med liberaler och bondepartiet:
Genomföra en rad viktiga reformer, t.ex abort, rätten till preventivmedel m.m.
- Kompromiss mellan arbete och kapital:
Den socialdemokratiska modellen
- Sociala strukturer och kulturella värden som främjade jämställdhet:
Relativt tidig kvinnlig rösträtt och kvinnliga reformisters inflytande över lagstiftningen
Vad är utmärkande för Sveriges välfärdsstat?
- Hög facklig anslutningsgrad : ca 80 % innan alliansen tog över. De försämrade villkoren för fackmedlemmar - Hög tillit till myndigheter och till andra människor : Man betraktade inte staten som någon som förtryckte samhället som man gör i många andra länder - Progressiv socialpolitik - Låga inkomstskillnader - Hög läskunnighet - Hög medellivslängd - Låg korruption : Resultat av aktiva handlingar, korruptionsbekämpning - Höga skatter - Generella välfärdsförmåner - Hög jämställdhet
Hur blev Sverige rikt?
En vanlig historiebeskrivning:
1. De gyllene årens tillväxt: export av naturresurser, skog och malm, under industrialiseringsprocessen
- Sverige höll sig utanför krigen, en del forskare säger att det inte räcker som förklaring. De lägger mer fokus på institutionella förklaringar som de säger hade större betydelse.
2. Sverige gynnades av att stå utanför världskrigen
- Förklarar ej vad som skapar välstånd generellt och varför Sveriges uppsving kom 100 år efter Storbritannien
3. Institutionella förklaringar: politikens och ekonomins spelregler
- Institutionerna äganderätt och rättsstat
Vad har institutionerna för betydelse i välfärden?
- Stabila äganderätter
- Låg korruption inom staten: bekämpning av korruption och lönereformer
- Juridisk effektivitet
- Effektiv offentlig byråkrati
- Dessa samvarierar med hög tillväxt
- ”Naturresursernas förbannelse”: brist på effektiva institutioner
Nämn några institutionella reformer.
Skiftesreformerna: avhysning av bönder som arrenderade sin mark av adeln och skapande av stora privatägda jordbruk
- Påtaglig effekt på produktiviteten på lång sikt
- Utveckling av det finansiella systemet i mitten av 1800-talet: privata affärs- och sparbanker där jordbrukare kunde spara och låna
- 1800-talet: ökade graden av frihandel: regleringar och exporttullar som hämmande kraft: skog som exportvara
- Patentlagstifning som främjade uppfinningar under sena 1800-talet
- Utvandringen till USA: 1850-1930
- Återinvandring: utvecklingskraft i form av sparkapital och idéer från USA: bidrog till framgångsrik näringsverksamhet
- Avskaffande av skråväsendet: hantverkare som lärlingar
Infrastruktur: kraftigt utbyggda järnvägar
- Grundläggande utbildning (1842) obligatorisk folkskola
- Pragmatisk och rationell politisk kultur: reformer baserade på utredningar och forskning
Hur blev Sverige jämlikt?
- Merparten av den ökade inkomstjämlikheten uppstod före 1970-talet
- Är politik rätt område för att söka förklaringar till den ökade jämlikheten?
- Jämlikhetsfrämjande faktorer:
Jordbruksreformer, fackföreningar och kollektivavtal, grundskolereformen, tidiga socialförsäkringar och ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande - Högre facklig anslutningsgrad, högre jämlikhet i bruttoinkomster och lägre fattigdom:
Minskning av ojämlikhet sammanfaller med ökad facklig anslutningsgrad under 1900-talets första halva
80% bland arbetare och 80 % bland tjänstemän med viss fördröjning på 70-talet. Det blev 85% som högst 1993 och sedan blev det ett tydligt fall 2007/8 som ligger runt 70%
