Frivilliga sektorn & socialt arbete

Question 1

Det finns tre olika samhällssektorer, den frivilliga sektorn är en av dem. Redogör för den frivilliga sektorn och nämn de två andra?

Answer 1

• Privata sektorn
• Offentliga sektorn
• Frivilliga sektorn:
  Traditionellt: forum för social och demokratisk skolning
  Det nya: rollen som producent av tjänster och service fokuserats sedan mitten av 1980-talet. Många organisationer har definierat om gamla sociala problem. Har gått över till tjänsteproducenter.

Question 2

Vilka olika namn finns det för den frivilliga sektorn?

Answer 2

• Den frivilliga sektorn
• Den ideella sektorn
• Den idé burna sektorn
• Den tredje sektorn
• Den civila sektorn
• Voluntary sector
• Non- profit sector

Question 3

Vad står NGO för? Redogör för det.

Answer 3

NGO = Non-governmental organisations

• Sammanslutningar bildade utifrån människors gemensamma idéer eller intressen
• Viss offentlig karaktär och något slags organisatoriskt form samt kan bildas och upplösas utan beslut från myndighet.
• Syftar inte till privat (näringsliv), ekonomisk vinst.

Question 4

Vad definierar en frivillig verksamhet?

Answer 4

• Allt arbete, alla aktiviteter och insatser som sker inom en frivillig organisation eller med en sådan organisation som huvudman.
• Arbetsinsatserna inom en frivillig verksamhet kan utföras av avlönade anställda eller oavlönade frivilliga, te.x de som jobbar som kontaktpersoner till barn.

Question 5

Redogör för den sociala frivillig sektorn och nämn några frivilliga arbetsinsatser.

Answer 5

• Organisationer, verksamheter och insatser som i intention och handling primärt är inriktade på ökad välfärd för individer och grupper
• Till frivilligsektorn räknas förutom frivilliga organisationer även frivilliga arbetsinsatser inom den offentliga sektorn och frivilligt samhällsarbete som volontärarbete

  Exempel:
• Nykterhetsrörelserna. Länkarna
• KRIS, Föräldraföreningen mot narkotika (FMN)
• Röda korset, rädda barnen
• Kvinnojourer, mansjour, BRIS, TRIS, GAPF, Linnamottagningen, VHEK
• PRO (Pensionärernas riksorganisation), handikapporganisationer
• Självhjälpsgrupper t.ex. AA (Anonyma Alkoholister)

Question 6

Det finns två olika typer av frivilliga organisationer. Vilka är dem? Redogör.

Answer 6

1. Sådan som organiserar människor pga. en gemensam identitet, som patient, klient eller handikappad. Har sin förankring i efterkrigstiden. Självhjälpsorganisationer
2. Sådana som organiserar personer som vill hjälpa andra. De har sin förankring i de organisationer som etablerades på 1800-talet.

Question 7

Hur studerar man frivilliga organisationer?

Answer 7

• Aktiviteter: extern eller intern orientering?
• Ideologi: förändring eller status quo? T.ex HBTQ rörelsen. Även inom kvinnorörelsen
• Socialisering: stark eller svag ställning i individers liv? Har organisationen vilja och intention att påverka medlemmarnas vardagsliv och syn på saker?

PRO:
- Lobby
- Direkt socialt arbete
- Remissinstans
- Demokratiska beslutsprocesser:
Få människor som bildat en organisation och har starka röster, ofta dem som hörs
- Relativt oberoende av professionella:
Vill klara sig själva inom organisationen

Question 8

Idag har det frivilliga organisationerna olika relationer till staten. Vilka är dem? Redogör.

Answer 8

Avantgarde:

• Upptäcka nya problem och målgrupper
• Påtala brister, bevaka den offentliga sektorn
• Ex. Handikapprörelsen, organisationer som driver HRV. De som driver hedersfrågor.

Komplement:

• Välfärdsförstärkare, parallella resurser. Kan erbjuda mer av det som staten kan erbjuda.
• Samhällsmoralisk normgivare. Man tänker i första hand på barnrättsorganisationer, t.ex att man inte får aga barn (BRIS).
• Ex. Stadsmissionens natthärbärgen

Alternativ:

• Värdet ligger i att verksamheten inte är myndighetsdriven, offentlig
• Ex. AA som alternativ till offentlig missbruksvård

Ersättning:

• Frivilliga organisationer tar över verksamheter
• Ex. När frivilligorganisationer är utövare av verksamheter som kommunen har ansvar för t.ex. Hem för ensamkommande flyktingbarn, (KFUM Umeå).

Question 9

Vilka olika utförare finns det?

Answer 9

Privatutförare
Offentligbeställare/utförare/utvärderare
Frivillig utförare
- Socialstyrelsen utfärdar tillstånd, kontrollerar, utvärderar.
- Det offentliga (kommuner) som beställare – den frivilliga sektorn som utförare ex. missbruksvård

Question 10

Hur är det civila samhället uppbyggt utifrån de tre hörnstenarna?

Answer 10

Olika institutioner är staten, marknaden och familjen. Det ska finnas tydliga gränser mellan dessa kärninstutioner.
- Ju närmare ett av de tre hörnen desto starkare påverkan (Politiska partier, firmor, vänskapskrets)
- Ju närmare gränserna mellan hörnstenarna desto större risk för konflikt. (fackföreningar, religiösa församlingar, närområdet)
- Ju närmare mitten desto större autonomi.
Dvs desto större inflytande har medlemmarna själva på institutionen. (Sociala rörelser, fritidsföreningar, kooperativ, välgörenhetsorganisationer)

Question 11

Inom vilka områden är det vanligt att frivilliga verksamheter finns?

Answer 11

Idrott, kultur, politik, religion, socialt arbete

Question 12

Vilka är det civila samhällets grundläggande drag?

Answer 12

In och utträde: frivillighetsprincipen, ej via födsel, automatiskt, under press:
- Frivilliga organisationer: öppna nätverk
- Monopol och valmöjlighet
Inre demokrati:
- Intstrument för att dominera medlemmarnas liv. Men kan - också vara mikrototalitära enheter (finns risk för detta).

Question 13

Det finns sex olika historiska perioder inom det frivilliga organisationerna. Redogör för dem.

Answer 13

1. Välgörenhetens genombrott.
2. Den organiserade filantropin.
3. Stagnation.
4. Övertagandenas år.
5. Organisering underifrån
6. Ändrade förutsättningar

Period 1: Genombrott och storhetstid, 1820-1890-talet

• Genombrott: första hälften av 1800-talet
• Storhetstid slutet av 1800-talet, 850 föreningar och anstalter i Stockholm
• Kristna ideal och växande liberal ideologi
• Välgörenhetsorganisationernas roll för fattigvården i städerna
• Kvinnor hade en framträdande roll
• Arbetet icke-professionellt, oavlönat
• La grunden till en modern, vetenskaplig filantropi vars syfte var hjälp till självhjälp
• Komplement och samarbetspartner till socknarnas fattigvård. Skapa drägliga levnadsvillkor.
• Under hela 1800-talet var skiljelinjerna mellan statligt reglerade och frivilliga insatser oklara. Stor tilltro till staten både då och än idag.
• Staten har traditionellt betraktats som vän och allierad snarare än som fiende och konkurrent.

Period 2 : Organiserad filantropi 1890-1920

• Sammanfaller med att Föreningen för välgörenhetens ordnande (FVO) bildas 1891
• Fattigvårdsförbundet, senare svenska fattigvårds- och baranavårdsförbundet 1906
• Perioden avslutas 30 år senare då det mycket betydelsefulla Centralförbundets för socialt arbete (CSA, 1903) inflytande började minska.
• Socialpolitiken och ledande filantropernas ställning
• Den sociala frågan sattes på dagordningen
• Pensionärer, arbetarskydd, arbetslöshetsförsäkring
• Fattig- och barnavård sågs ur ett socialpolitisk perspektiv: Socialdemokratins vision för samhället. Fattigdom beror på bristande strukturer i samhället och man löste det med socialdemokratiska politiska reformer
• Långsam tillväxt av kommunal fattigvård
• Förbättrade villkor för arbetare ledde till förändrade villkor för välgörenhetsorganisationerna.
• Organisationer med anställd personal
• T.ex. mjölkdroppen, föregångare till BVC
• Och barnavårdsbyråer
• Ett avantgarde för den byråkratiska socialvården
• CSA: brygga mellan stat och filantropi
• Duktiga på att introducera sociala reformer
• Såg sig som del av en större rörelse mot fattigdom, dålig moral och för barns förbättrade förhållanden
• Läkare, statsbyråkrater, nämndemän och frivilliga i samma rörelse.

Period 3: Stagnation 1920-1940
- Röda korset alltmer aktiv
- Filantropins företrädare förlorar sin centrala position i den socialpolitiska debatten
- CSA’s inflytande minskar:
ideologiproducent och centrum för initiativ till organiserat frivilligt arbete
- Socialdemokratins socialpolitik alltmer påtaglig

Period 4: övertagandenas år 1940-1960
- Den svenska välfärdssatens ideologiska genombrott sker på 1930-talet i samband med depressionen och alliansen mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet.
- Den framväxande välfärdssaten:
Statsövertagande av frivilligverksamheter inom kärnområden som skola och det sociala fältet.
- Övertagande av barnhem:
Uppbyggande av barnhem i sverige kom igån gi slutet av 1800-talet, ofta på intiativ av frivilligorganisationer eller enskilda filantroper.
- I början av 1940-talet nära hälften frivilliga - femton år senare bara en fjärdedel
- De barnhem som lades ned var dock de förenings- eller stiftelsedrivna, medan de landstingsdrivna och kommunala i själva verket fortsatte att expandera.
- Det mobiliserades dock inget organiserat motstånd mot reformerna
- Som ideologiproducenter verkade frivilligorganisationerna för att rollen som serviceproducent skulle minska.

Period 5: Organsiering underifrån - omkring 1960 till 1980
- Klient- och handikapporganisationerna
- 1960- och 1970-talet: En framgångsrik period för organisationsbildning och politiskt inflytande.
- Ny typ av organisationer: mycket specialiserade patientorganisationer, föräldraföreningar och kvinnojourer
Kritik mot välfärdsstaten: brister i utsatta gruppers sociala rättigheter
Tvång och kontroll gentemot utsatta individer.
Samtidigt är handikapp- och klientorganisationer statsvänliga, utvecklat gott samarbete med stat och kommun och att de är beroende av statsstöd.
- Det går att tala om organisationer vilka ”funnit olika lägen mellan kooptation och motkultur”. Det hänger ihop med de fyra olika typer av relationer som tidigare nämnts.

Period 6: Ändrade förutsättningar - från 1980
- Riktade bidrag till resultatorienterade och för kommunerna direkt ”nyttiga” verksamheter.
Man ska inte finansiera flum, verksamheten måste bygga på metoder som har blivit etablerade och visat bra resultat
- Kan frivilligorganisationerna i ökad utsträckning ersätta kommunal verksamhet, genom entreprenader och köp av tjänster eller kan de bidra endast marginellt med komplement och alternativ av huvudsakligen informell karaktär?
Konflikt mellan vinstrdrivna och ideeburna organisationer. Varför ska privata organisationer som inte har socionomutbildning bedriva socialt arbete om t.ex barn som riskerar att fara illa?