Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi A > Utvecklingspsykologi > Flashcards

Utvecklingspsykologi Flashcards

1
Q

Productive language

A

Vi producerar kommunikation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Receptive language

A

Vi tar emot kommunikation från andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Preverbal kommunikation

A

Kommunikation som sker innan vi kan prata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Protodeclareative

A

När ett barn pekar på något för att rikta fokus mot det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Protoimperative

A

Bebisar får någon att göra något för dom genom att peka på det, Ex. peka på nallen för att någon ska hämta den till dom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Categorical speech perception

A

Bebisar uppfattar några konsonanter kategoriskt, ett visst typ av ljud kategoriseras som p och ett annat ljud som b. Men det finns inget där mellan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Phonology

A

Systemet av ljud som ett visst språk använder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Phoneme

A

fonem, inom språkvetenskapen, minsta enhet i talet som skiljer ett ord (eller ett ordelement) från ett annat, t.ex. elementet p i “tap”, som skiljer detta ord från “tab”, “tag” och “tan”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Semantics

A

Studiet av ords betydelser och ordkombinationer, Ords betydelse och hur vi kombinerar dom på rätt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Grammar

A

Strukturen av ett språk och kan delas in i 2 delar: morphology och Syntax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Morphology

A

koncentrerar sig på de minsta meningsenheterna i ett språk, t.ex. prefix, suffix och rotord. Dessa enheter kallas morfem. Regler för att ändra rotord för att skapa t.ex. pluralord, förfluten tid och böjningar är en del av ett språks morfologiska system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Syntax

A

Hur vi kombinerar ord för att skapa förståndiga meningar inom ett språk

den del av grammatiken som anger hur ord kombineras till meningar. Varje språk har t.ex. syntaktiska regler för att uttrycka grammatiska relationer som negation, förhör, besittning och hur subjekt och objekt är placerade i ett uttalande. Syntaxreglerna gör det möjligt för oss att variera ordföljden så att vi inte är begränsade till ett sätt att säga vad vi menar, förutsatt att det vi säger fortfarande är syntaktiskt korrekt. Vi kan till exempel säga: “Efter skolan gick jag till biblioteket och lyssnade på lite musik”, men den syntaktiskt inkorrekta meningen “Jag lyssnade på lite musik efter skolan och gick till biblioteket” är tvetydig och mindre tydlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Pragmatics

A

Språkregler för en viss kontext, på en finmiddag pratar vi på ett sätt och med våra kompisar på ett annat sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

language acquisition device (LAD).

A

Noam chomsky argumenterade för att barn föds med en inbyggd mental struktur (LAD) som vägleder deras språkinlärning och i synnerhet deras grammatik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Overextension

A

Barns användning av ett ord för att beskriva en hel kategori av ord,

ex. Säga fågel till allt som flyger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

underextension

A

Barns användning av ett ord på ett begränsat och individualistiskt sätt

Ex. kalla pappa gula volkswagen för car medan alla andra fordon kallas för trucks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Holophrase

A

uttrycka en komplex ide med bara ett enda ord eller fras

ex. Ett barn som säger “min” för att uttrycka “det är min leksak jag vill inte att du leker med den”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Telegraphic speech

A

användningen av två-ords meningar för att beskriva något

ex. Jag trött, du leka? jag arg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nativism

A

inom området psykologi är psykologisk nativism uppfattningen att vissa färdigheter eller förmågor är medfödda eller hårdkopplade i hjärnan redan vid födseln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Empirircism

A

idén om att all inlärning sker enbart genom erfarenhet och observationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

continuous development

A

Kvantitativa förändringar, gradvis förändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

discontinuous development

A

Kvalitativ förändring, stegvis förändring. Hopp i förändringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Critical period

A

Ett ålderspann där specifika upplevelser är nödvändiga för en typisk utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Sensitive period

A

Ett ålderspann där specifika upplevelser är optimala för en typisk utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Domain-general

A

När vi lär oss nya förmågor så påverkar det inlärning av andra förmågor, utveckling i olika områden sker generellt och påverkar andra domäner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Domain-specific

A

Utveckling i olika områden sker individuellt och oberoende av andra domäner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

ekologiska perspektivet

A

Fokuserar på utvecklingen inte bara barnet och dess miljö utan också hur de olika aspekterna av omgivningen interagerar och fungerar tillsammans

micro= nära omgivning,

meso= Microsystemets inbördes relationer med
microsystemet som lärare och skolsystemt

Exo= miljöfaktorer som påverkar barnet men huvudsakligen indirekt, en förälders jobb

Macro= Miljöfaktorer som syftar till de ideologisk och instutionella mönstren som finns inom en kultur, Växa upp i en kristen kultur

Dessa fyra komponenter kan förändras och bytas ut över en livstid men har en stor påverkan på vår utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Lifespan perspective

A

Kolla på utveckling inte bara utifrån barnet utan också från ett mer historiskt perspektiv. Vilken historisk context som präglat individen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Zygote

A

Fertiliserat egg, en enstaka cell som består av sammansvärjningen av spermien och ägget

30
Q

germinal stage

A

2 första veckorna när egget blivit fertiliserat, Under denna period delar sig cellen flera gånger och fäster sig vid moderkakan

31
Q

Embryonic stage

A

nu kallas organismen för ett embryo. den andra prenatala perioden v3-v8 Då de viktigaste organ och kroppsdelar skapas och man börjar kunna se att det är en människa. Stora förändringar i struktur och storlek celler differentierar, olika celler börjar se olika ut

32
Q

amniotic sac

A

Fosterhinna, i hinnan finns fostervattnet med uppgift att skydda embryot och regler temperaturen.

33
Q

placenta

A

Moderkaka, inbäddad i livmoderväggen med uppgift att ge näring och syre till fostret

34
Q

umbilical cord

A

Navelsträng, sitter ihop med moderkakan och transporterar syre och näring. Skickar också ut slaggprodukter. Det kan skickas in teratogener som ciggrök och alkohol.

35
Q

Cephalocauda developement

A

Utveckling som sker från huvud till tå, betyder att utvecklingen börjar från huvudet, ner till buken och vidare till benen

36
Q

Proximal-distal developement

A

Betyder att utvecklingen sker innifrån och ut, utveckling sker först mer central som organ och sen mer perifert som armar och ben.

37
Q

Foetus stage

A

Efter ungefär månad tre inleds foetus stadiet, under denna period sker en snabb utveckling av muskler och det centrala nervsystemet. Hjärtslag och ansikte tar form

38
Q

age of viability

A

vecka 22-26, då kan bebisar överleva utanför modern med hjälp av intensivvård. Dock om en bebis föds innan vecka 26 så finns det en stor risk att den dör utan väldigt intensiv vård. Detta är under fetalperioden

39
Q

teratology

A

Studien om defecter vid födseln

40
Q

teratogener

A

Externa kemikalier som kan påverka bebisen, medicin, rökande, alkohol, hormoner, mammans diet och emotionella stadie. Alla dessa faktorer kan påverka utvecklingen av fostret. Fostret är olika mottaglig för dessa faktorer under olika delar av utvecklingen. Under de 2 första veckorna är barnet inte sammanlänkat och påverkas därför inte av teratogener

41
Q

Chromosomes

A

bär generna som kodar de aspekter av oss själva som vi ärver. De flesta celler innehåller 46 kromosomer, som innehåller tillräckligt med genetiskt material för att utgöra grunden för en typisk människa. De viktigaste undantagen från denna regel är ägg- och spermiecellerna, som bara innehåller hälften av detta material (23 kromosomer).

42
Q

ovum

A

Egget, bär på hälften av de gener som sedan skapar en ny person

43
Q

Sperm

A

har ett huvud och en svans, huvudet innehåller andra hälften av gener för att skapa en ny person,

44
Q

Meiosis

A

Den här sortens celldelning - från en cell till två, och sedan till fyra celler med unika gener - kallas för meios. Meios resulterar i könsceller. Ägg hos honor, och spermier hos hanar. När ett ägg och en spermie smälter samman i en befruktning ger dom upphov till en helt ny individ. 23 kromosomer från både egget och spermien kombineras för att skapa ett ny individ med 46 unika kromosomer

45
Q

crossing over

A

Crossing over är en cellulär process som sker under meiosen när kromosomer av samma typ ligger i linje med varandra. När två kromosomer - en från modern och en från fadern - står på rad kan delar av kromosomen bytas ut. De två kromosomerna innehåller samma gener, men kan ha olika former av generna.

46
Q

Mitos

A

vanligaste formen av celldelning, Under celldelningen fördubblas kromosommassan och fördelas på två nya celler. De nya cellerna får samma kromosomtal som modercellen.

47
Q

Gener

A

delar av kromosomers dna molekyl, i våra gener finns det kodning för olika protein. -
Gener= hälften mamma hälften pappa
-
Gener= resecciva och dominanta, Dominanta uttrycks
-
Om vi får samma gen från mamma och pappa kallas de för homozygot, om de är olika kallas det för heterozygota

48
Q

Epigenetik

A

Vetenskapen om hur och varför vissa gener uttrycks eller inte. Vetenskapen om hur och varför gener uttrycks. Det kan bero på flera olika saker men har med contexten att göra, ex. vart cellen är i kroppen, vilka andra gener och dna är där, hur och när de har blivit uttryckta

49
Q

Fenotyp

A

en individs synliga karakteristika, ögonfärg, hårfärg, en individs tendenser att skapa bråk. det som uttrycks, behöver inte bara vara något observerbart. Utan kan också vara beteenden

50
Q

Genotyp

A

det du har i dina gener

51
Q

regulation factors

A

Transkriptionsfaktorer är proteiner som på något sätt, direkt eller indirekt, är involverade i transkriptionen av gener

52
Q

Pleiotropic

A

gener som har mer än en uppgift

53
Q

alleles

A

För det första kan det finnas mer än en form av en gen på två homologa kromosomer, och dessa alternativa former kallas genens alleler. En av dessa alleler kommer från personens mor och den andra från personens far.

54
Q

Homozygota och heterozygota

A

om allelerna från mamman och pappan är de samma är det homozygot om de är olika kallas det för heterozygot.

55
Q

interaktion av gen och miljö

A

miljö kan både påverka om en gen uttrycks eller inte de kan även hur den ska uttryckas

56
Q

Gastrulation,

A

celler gastrulerar alltså blir olika saker i kroppen, ectoderm, mesoderm och endoderm

57
Q

Ectoderm

A

Det som blir hud och ben

58
Q

Mesoderm

A

Det som blir hjärna, hjärta

59
Q

Endoderm

A

det som blir lever, njurar och körtlar.

60
Q

Neurolation

A

Vi växer först som en platta och när neurolation sker så veckar sig denna platta och skapar det som är ett förstadie till CNS

61
Q

Hjärnans utveckling (tidig)

A

Hjärnstrukturer som är fundementala för liv utvecklas först, andning som reflex, reglera kroppstemperatur, reflexer och puls,

62
Q

Hjärnans utveckling (sent)

A

Hjärnstrukturer som utvecklas senare inhiberar tidigare reflexer. Tidigare reflexer ersätts

63
Q

Hjärnstrukturens kommunikation

A

När hjärnan växer så beskärs eller gallras över utvecklingen. Det skapas nya väger hela tiden vissa förblir och stärks andra dör ut

64
Q

Neuronutveckling

A

Cellproliferation: Celler växer och delar sig de flesta prenatalt några postnatalt

Cellmigration: nya celler skapas i hjärnans centrum och flyttar utåt

65
Q

Konsolidering

A

synaptic pruning, neurala kopplingar effektiviseras och myeliniseras medans oanvända kopplingar dör ut

66
Q

Miljö effekter på hjärnan

A

Deprivation, Låg stimulation skapar försämrad hjärnfunktion

Berikning, rikt med erfarenheter understödjer hjärnans utveckling, taxi i london

67
Q

kritiska perioder

A

språkinlärning, vi lär oss språk bättre under ung ålder. Aktivitet i hjärnan sker längre in.

68
Q

Luftteorier (gammal)

A

Förprogrammerade strukturer i nervsystemet styr kroppens rörelser oberoende av vart barnet befinner sig
- motorisk utveckling sker pga neurologisk utveckling och är tidsbestämd
- Erfarenheter har en begränsad roll i motorisk utveckling
-nya rörelser genom att hjärnan skapar nya strukturer som utför dom

69
Q

Markteorier

A

Utveckling av motoriska handlingar är resultat av samverkan mellan egenskaper hos barnet och den fysiska omgivningen

70
Q

Dynamiska modeller (markteorier)

A

Psykologi A (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions