Utredningsmetodik

Question 1

Vad missar WISC

Answer 1

Adaptiva förmågor - Risk för felkälla, hög intelligens är inte ekvivalent med hög funktionalitet.
Missar mycket av de exekutiva funktionerna, rastlöshet, impulsivitet och uppmärksamhetsstörningar.
Mäter inte alla kognitiva funktioner - kan vara problem med långtidsminne som ej snappas upp.

Question 2

Protokoll

Journalhandling
Standardiserade instruktioner
Andra psykologer

Answer 2

En journalhandling. Man ska anteckna det som sker under testet och man ska följa de standardiserade instruktionerna. Andra psykologer kan använda sig av protokollet.

Question 3

Utmaningar i att administrera WISC

Instruktioner
Läsa upp
Tid
Material
Protokoll
Bedöma kvalité
God kontakt

Answer 3

Följa instruktioner
Läsa upp
Ta tid
Hantera material
Föra protokoll
Bedöma svarens kvalitet
Ha god kontakt med barnet

Question 4

Jag är jag tycker 2

1. Vad mäter testet?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. 4 dimensioner
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 4

1, Självskattningstest för att bedöma ungas självkänsla, för att använda som mått på hur man mår rent psykiskt. Används i skolan, socialtjänsten och BUP.

2. Normativt Två versioner 7-9 år samt 10-18

Version A - 30 ja/nej-svar
Version B - 64 påståenden med skala från stämmer precis till stämmer inte alls.

Låg självkänsla kan indikera underliggande psykisk ohälsa. Negativa attityder mot sig själv, kan leda till problem med relationer, självskada, depression osv.

3. Efterarbetet handlar om samtal med barnet då detta kan leda till att barnet får insikter om sin upplevelse. Kan ligga till grund för terapi.
4. Fysiska egenskaper, kompetenser, mående, relationer.
5. Kan administreras i grupp eller individuellt. Psykolog kan vara med i rummet om det behövs.
6. Empirisk grund med avstamp i utländska instrument. Man har alltså operationaliserat självkänsla, som ofta är en indikator på psykisk hälsa.
7. Hög reliabilitet, 0.9 för helskalan och 0.7-85 för delskalorna. Version A har en något lägre reliabilitet, testet för de yngre.
   Validitet: tas hänsyn till skolfrånvaro och social isolering. Används i flertalet forskningsprojekt, ekologisk validitet?
8. Normeringsgrupper, 2011-2013 på 1649 barn från olika delar av Sverige.
9. Utvecklat specifik för att mäta självkänsla hos barn i Sverige. Hög validitet och reliabilitet, enkelt att utföra och tolka.
   Småbarnens resultat vad gäller delskalorna kan vara missvisande, därför ska man kolla på helskalan.
10. Används inom skola, socialtjänst, psykiatri, BUP, habilitet och terapi. Man kan börja med det här testet och sedan fortsätta terapi beroende på resultatet.

Question 5

HPI

1. Vad mäter testet? Antal items?
2. Normativ/Ipsativt?
3. 7 primära personlighetsfaktorer
4. Tankar kring items
5. Administrering & struktur
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 5

1. Personlighetsdrag för att predicera yrkesframgång. 206 items.
2. Normativt test.
3. Utgår från FFM.
   - Anpassning
   - Ambition
   - Sällskaplighet
   - Sympatiskhet
   - Ordentlighet
   - Intellekt
   - Studiehåg
4. Ibland föråldrat språk, på svenska versionen. Samt bara sant eller falskt svar. Dock kan s/f vara bra för att likert-skalan ofta öppnar upp för att svaren följer tendens mot medelvärdet. Det gör att man inte får ett rättvisande uppfattning om sanna situationen. Missar dock nyansering, om vissa delvis tycker något stämmer in vs andra håller helt med, kommer de ändå få samma resultat på testet.
5. Administrering & manualens struktur: Papper & penna 20 min. Standardiserat manus, skriftlig info,

Manualen är hjälpsam för att utvärdera resultat för att utvärdera praktisk tillämpning.
6. Hogan utvecklade socioanalytisk teori, människan har tre mål: komma överens med andra, komma framåt i karriären och att finna mening. Identitet & rykte.

7. Reliabilitet & Validitet
   Intern konsistens och homogenitet.
   Relativt hög cronbachs alfa, internt konsistent och homogent test.

God begreppsvaliditet, jämförs med resultat på andra validerade och etablerade personlighetstest som NEO-PI-R och Big-Five. De sju skalorna korrelerar med FFM.

God prediktiv validitet, man har sett korrelation mellan resultat på skalorna och deras prestation inom relevanta yrkesområden.

God face validity, de som tar testet upplever att det mäter relevanta egenskaper på ett tydligt och begripligt sätt. Det känns som ett bra test helt enkelt.

8. Normerat test. Svensk normeringsgrupp från 2001/2002, dock endast med 642 personer. Amerikanska normgruppen är mycket större, 500 k eller ngt.
9. Styrkor & svagheter:
   Brett användningsområde i arbetslivet, tydligt & strukturerat, god vetenskaplig validitet.

Liten svensk normeringsgrupp. Self-report & social desirability. Ej kliniskt användbar.

10. Användningsområden: Rekrytering & ledarskapsutveckling. Definera egenskaper och relaterade kompetenser för att sedan söka en personlighetsprofil. Sen utvärdera resultaten i förhållande till normgrupp som objektivt underlag för beslutsfattande inför rekrytering.

Ledarskapsutveckling: Se hur folk presterar på relevanta egenskaper och sedan planera insatser för att stärka dessa egenskaper, personligt anpassade utvecklingsplaner.

Question 6

Myers- Briggs Type Indicator- MBTI

1. Vad mäter testet?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. 4 dimensioner
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 6

1. Mäter ej nivåer av traits utan kategoriserar personer i olika personlighetstyper. Preferenser inom 4 dimensioner, alltså vilket av två olika alternativ på en dimension som passar bäst in på en själv. Extro - Intro (E I) - Energi - inifrån/utifrån? & uppmärksamhet
   Sensing - iNtuition ( S N) - Hur man samlar på sig information
   Thinking - Feeling (TF) - Hur man fattar beslut
   Judging - Perceiving (JP) - Hur man ser på omvärlden
2. Blandning normativa & ipsativa items. 88 items.
3. Fyra dimensioner med items, sedan sätts man in i olika kategorier, alltså de två dikotomierna för varje dimension som sedan leder till ens personlighetstyp.
4. Tankar kring items & efterarbete
   Efterarbete: Användning av informationshäfte kring sin typ, jämförs med andra typer, belyser främst styrkor och sedan talar man om utvecklingspotential. Man får ett arbetshäfte för att jobba utifrån ens personlighetstyp.

Märkliga items ibland - praktisk eller fyndig person?

5. Administrering & struktur: Självadministerande test. Får hoppa över enstaka frågor. Sedan följs det upp m. testledare där man verifierar personlighetstypen så att den känns rätt, detta kan göras genom öppna frågor. När man får fram profilen förklaras motpolerna av sin profil för att se om de passar bättre. Poängen från formuläret väger ej tyngre än personens egna upplevelse.

Instruktionerna i manualen är dock lite svåra att förstå.

6. Bygger på Carl jungs psykologiska typer. Baserad på observationer. Han menar på att individer har olika medfödda tendenser att använda sig av sina mentala resurser. Dessa tendensera leder till specifika beteendemönster. Dessa ligger till grund för MBTI.
7. Reliabilitet & validitet.
   Intern konsistens: Hög cronbachs alpha men lågt interitem-korrelation. Heterogen samling items, men mäter konstruktet väl.

Test-retest: Högst för extraversion och intraversion. Resten runt 0.8. Dock problem med överföringseffekter.

Validitet:
Kriterievaliditet - personlighetstyper och deras preferred work environment verkar korrelera.
Begreppsvaliditet - ja de mäter jungianiska dikotomier, men är dessa empiriskt uppbackade - och stämmer de ens överens med annan personlighetsforskning?
Hög face validity

8. Ej normerat - personlighetstyper anses ej vara normalfördelade, och testet är ipsativt. Deskriptivt test. Hur många med viss preferens visas i grupper som speglar denna preferens? Prediktiv validitet? Tredje variabler?
9. Styrkor & svagheter:
   Hög face validity
   Enkelt att förstå och genomföra.
   Kan öppna upp för diskussion och förbättring av kommunikation. Hjälper folk att förstå deras personlighet och acceptera den, man är “aktiv”.

Saknar robust evidens
Ej så förenklat som testet påstår
Man är knappast antingen eller
Test-retest är ifrågasättbart
Ipsativt test
Kan leda till fördomar.

10. Användningsområden: Tänkt att användas på arbetsplatser för att förbättra kommunikation och samarbete. Om man förstår sig själva och varandra leder det till tolerans och att man har rätt kompetens på rätt ställe. Skapa balans i team. Bör dock ej användas i rekrytering pga brist av vetenskaplig grund.

Question 7

APU

1. Vad mäter testet?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. fem av sju faktorer
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 7

1. Mäter begåvning/intelligens.
   Perceptiv snabbhet - simultankapacitet. - hur snabb man är och om man kan göra saker samtidigt
   Verbal förståelse & rörlighet - associationer, ordflöde & förståelse.
   Matematisk & numerisk förmåga - räknesätten och vardagliga problem
   Logisk förmåga - identifiera mönster och lösa problem
2. Normativt.
3. 5 av 7 faktorer: perceptiv snabbhet, simultankapacitet, verbal förståelse & ordflöde, logisk förmåga, matematisk & numerisk förmåga.
4. M-proven i matematik och numerisk förmåga är baserade på kommunikations- och transportsektorn. Överföringseffekter, men även svårare för de utan förkunskap.
5. Rörig administrering, 5 deltest a 5-25 min, alla har egen manual. Dock tydliga instruktioner med rättningsmallar. Utförs enbart av leg. psykologer.
6. Bygger på Thurstones 7 primära faktorer. Verbal förståelse, varseblivningssnabbhet, logisk förmåga, numerisk förmåga, minne, verbal rörlighet, spatial förmåga.
7. Reliabilitet & validitet:
   Cronbachs alfa 0.8 för de flesta test.
   Validitet: intern validitet rätt bra, oberoende studier saknas dock. Prediktiva validiteten är god.
8. Små normgrupper från 90-talet med egen sample per deltest 300-100 deltagare. Elever, studenter och arbetare.
9. Styrkor & svagheter: God prediktiv validitet. Hög reliabilitet. Förenklar att sammanställa god begåvningsprofil. Fokus på flera facetter av intelligens snarare än g-faktorn. Endast de eftertraktade blir relevanta egentligen, så man kan ha intellektuella brister om de ej påverkar arbetsförmågan för det specifika arbetet.
   Tydliga instruktioner. Skyddat test, endast leg. psykologer
   Dock gammalt & utdaterad. Finns ej oberoende studier, bristande ekologisk validitet.
10. Användas för att vägleda, rekrytera och rehab. Rehab för att se vilka förmågor som är lagging behind, och punktträna dem.

Question 8

16F personality test

1. Vad mäter testet?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items? 170 första personlighetsmätning, resterande slutledningsförmåga. Svarstilsskala?
3. 4 dimensioner
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur - grupp, individ
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 8

1. 16 primära faktorer & 5 globala faktorer. Personlighet.
2. Normativt test m 185 items.
3. 16 primära faktorer & 5 globala faktorer.
4. 170 första frågorna har tre svarsalternativ och ett av dem är ett frågetecken. Finns ej rätt svar, bara mäta personlighet. Sista frågorna har tre alternativ med endast ett korrekt svar. Mäter slutledningsförmåga. Tre svarsstilsskalor. IM-skalan: Social desirability (12 items). INF - ovanliga svar 32 items. Instämmande 103 items.
5. Administrering & struktur:
   För vuxna 18-64 finns normgrupp, dock får testet tas från 16 års ålder. Grupp/individuellt. Självadministrerande. 35-50 min. Poängberäkning via råpoäng för primärfaktor. Blir stenpoäng, läggs på 10-gradig skala. 1-3 låga, 4-7 medel, 8-10 höga. Stenpoäng för globala faktorer kan användas för att beräkna globalafaktorerna, som är en kombination av besläktade primärskalor.
6. Vetenskapligt stöd: Utvecklades av Cattell på 1940-talet. Lexikala ansatsen, dock för hand. Dock ej lyckats replikeras, inte heller av Cattell själv. Tros va pga gjort för hand. Många faktorer kan klustras ihop, t.ex som FFM eller HEXACO. Samma personlighetsfaktorer som Cattell på 40-talet.
7. Reliabilitet: Hög test-retest & intern konsistens.
   Begreppsvaliditet Mäter 16 personlighetsdrag. Används som jämförelseobjekt.
   Prediktiv validitet: träning av piloter
8. Normeringen är gammal i sverige, 1996-1997. Endast 554 pers. Sedan också 3 normgrupper som tagits ut - psykologer på SU, ekonomistuderande i stockholm & slumpmässigt urval. Slutledningsförmåga ej normerad till svensk befolkning.
9. Styrkor & svagheter:
   Ej representativt. Svårtolkad profilblankett. Risk för trötthetseffekt pga stort antal items.
   Dock kan flera items fånga in bredden av personlighet. Enkelt att administrera, god reliabilitet & validitet? Hur fan äre med d faktum att det ej lyckats replikeras? Okej, korrelerar med Big Five, man har sett prediktiv validitet.
10. Kliniska sammanhang, diagnos av psykologiska problem. Neuroticism exempelvis.
    Anpassa terapi efter individuella behov. För- & eftermätning i behandling.
    Karriärutveckling etc. Men är det faktiskt så att man använt det så? Finns ej många konkreta exempel eller utvärderingar.
    Används flitigt i arbetslivet. Urval & rekrytering. Fördel med många primära faktorer för olika arbetsroller? Företag förespråkar 16PF.

Question 9

BKT

1. Vad mäter testet? Hur mäts det?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items? 170 första personlighetsmätning, resterande slutledningsförmåga. Svarstilsskala?
3. 4 dimensioner
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur - grupp, individ
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 9

1. Mäter kritisk tänk - förmågan att känna igen problem och att att förstå att man behöver bevis. Testar kunskap kring hur giltiga slutsatser ser ut, deduktion/induktion? Abstraktioner och generaliseringar, typ operationalisera abstrakta fenomen. Sedan mäts förmågan att använda kunskaper och logiska tankebanor. Består av 5 deltest som ska spegla helheten, kritiskt tänk och förmåga att tillskanska sig kunskap och använda den.
   - Härledning - förmågan att dra logiska slutsater
   - Identifiera antaganden - dolda antaganden i påståenden
   - Att dra slutsatser - kan man dra slutsatser baserat på föregående påståenden
   - Tolkning - tolka info och dra rimliga slutsatser
   - Att värdera argument - utvärdera argument och deras styrka utifrån given info
2. Normativt med 80 items.
3. Kan vara så att testet ej får med hela processen, inklusive sociala och emotionella faktorer.
4. Administrering och struktur - Strukturerad manual, enkel att administrera. Viktig förberedelse är att testledaren själv gjort testet
5. Vilar på Watsons measurement of fair-mindedness och Model of Critical thinking.
   Öppenhet för motstridiga bevis, respekt för olika perspektiv och självmedvetenhet
   Red handlar om recognize assumptions, evaluate arguments, draw conclusions.
6. Reliabilitet: Intern konsistens tillfredsställande men varierar beroende på tillämpningsområde - split-halfmetoden används för att mäta reliabiliteten, dock svårt att bedöma items som är relaterade på separat sätt. Kanske ej samma svårighetsgrad, därav olika poäng. Man får inte med alla aspekter av kritiskt tänk. Reliabiliteten över olika versioner och över tid är dock hög!
   Validitet: Face-validity - lätt att förstå relevansen för ledarskap
   Innehållsvaliditet: sviktande - får man verkligen med alla processer av kritiskt tänkande, eller är det mer rätt/fel svar.
   Kritierevaliditet : Hög, man har sett god korrelation mellan BKT och akademisk/karriärmässig framgång
   Begreppsvaliditet - man har sett att utbildningar som tränar kritiskt tänkande förbättrar ens resultat på BKT
7. Normeringen utgår från ett urval med personer som är universitetsstudenter samt tjänstemän i relevanta branscher, då testet vill mäta personers förmåga att jobba i tjänster med hög komplexitet. Makes sense att jämföra med liknande population.
8. Svaghet:
   - Finns risk för träningseffekter - kan vara så att de som gjort liknande test tidigare kommer prestera bättre än de som ej gjort det. Finns guides online som därmed hotar begreppsvaliditeten.
   - Kulturell bias: Olika kulturella och språkliga faktorer kommer att påverka resultat. Leder till att de som inte är representerade av normeringsgruppen kommer att få sämre resultat och därmed uteslutas från rekryteringen.

Styrkor
- Ökar produktivitet hos företag - rätt person på rätt plats.
- Forskningsvärdet: man kan utvärdera kurser som ämnar förbättra kritiskt tänk. Man kan även forska på sambandet mellan kritiskt tänk och personlighetsfaktorer.
- Standardiserat test med tydliga instruktioner, dock finns alltid testledareffekten med, men den är minimiserad. Svar kräver ej tolkning.
10. Användningsområden:
- Urval av arbetssökande.
- Prediktivt instrument
- Undervisningsutvärdering
- Forskningsvärde

Question 10

BasIQ-testet

1. Vad mäter testet? Hur mäts det?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items? 170 första personlighetsmätning, resterande slutledningsförmåga. Svarstilsskala?
3. Tankar kring items & efterarbete
4. Administrering & struktur - grupp, individ
5. Vetenskapligt stöd
6. Reliabilitet & validitet
7. Normeringsgrupper
8. Styrkor & svagheter
9. Användningsområden

Answer 10

1. Begåvningstest, mäter g-faktorn, samt spatial, numerisk och verbal förmåga 9 deltest.
2. Normativt - främst på studenter. Saknas relevans för generellt arbetsliv. Ej normerat efter kön eller ålder.
3. Penna och papper - 9 deltest. 60 min, introduceras med exempel. Lätt att administrera, standardiserad miljö. Kan göras i grupp och individuellt. Rättning och återkoppling, finns facit - tolkas ej. Tar 5 min.
4. Både spearman och thurnstones teorier. Sen har man även gustafssons hierarkiska modell, den menar på att det finns en övergripande nivå av intelligens, sen har vi gustafssons teori om hierarki, det är den som främst ligger till grund för basiq. G-faktorn - logisk förmåga längst upp och sen tre förgreningar, spatial, numerisk och språklig. Vedertaget att det finns en g-faktor snarare än 7 av varandra oberoende intelligensfaktorer.
5. Reliabilitet: godkända nivåer?
   Kritierievaliditeten var ursprungligen kritiserad men ska ha avhjälpts av framtida studier.
   Begreppsvaliderad mot ravens standard progressive matrices, god korrelation
   G-faktorn predicerar mest, mindre underlag gällande nedre tre förgreningarna
6. Styrkor & svagheter:
   Styrkor:
   - 60 min att genomföra
   - Relativt lättadministrerat
   - Enskilt eller grupp
   - God reliabilitet och validitet

Svagheter:
- God kunskap i det svenska språket
- Låg test-retest reliabilitet

10. Användningsområden:
    - Urval och karriärsrådgivning
    - Rangordning av personer och individuell begåvningsprofil, fördel tillsammans med personlighetsinventorium för att få en god helhetsprofil

Question 11

FIRO-B

1. Vad mäter testet? 3 behovsområden - två sätt som de uttrycks. Hur mäts de?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. 4 dimensioner
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur - grupp, individ
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 11

1. Mäter ditt beteende mot andra och dina förväntningar av deras beteende - interpersonellt beteende. Kan öka förstående för ditt och andras beteenden. Används för självinsikt och att utveckla god gruppdynamik och samarbete.
   Mäter tre områden: Tillhörighet, Kontroll, Samhörighet.
   Tillhörighet: Vårt behov av få kontakt, uppmärksamhet och anseende.
   Kontroll: Individens behov av makt, ansvar och att styra.
   Samhörighet: Empati, kärlek, stöd, värme.

De tre faktorerna visar sig i visat beteende samt önskat beteende. Visat: hur man uttrycker de 3 behoven. Önskat beteende (av andra) Hur man vill att andra ska bete sig utifrån ens 3 behovsområden.
Testet är ett självskattningsformulär med 54 frågor och 6 svarsalternativ. Självadministrerat och ej tidsbegränsat. Självrättas av testdeltagaren. 0/1 poäng beroende på ens svar och specifik cut-off gränsen är.
2. Normerat till psykologstudenter, militärpersonal, ingenjörer och personalkonsulenter. Snävt bekvämlighetsurval.
4. “Alltid” finns ej som svar, svårt att kontrollera för social önskvärdhet.
5. Administrering & uppbyggnad
- Lätt att administrera och utvärdera. Både enskilt och i grupp. Lugn miljö. Noggranna instruktioner som står på svarshäftet. Ska dock presenteras muntligt enligt manualen.
6. Testet vilar på teori av Will Schutz, FIRO - Fundamental Interpersonal relations orientation. Började som uppdrag för amerikanska flottan, brist på utrymme förstärkte beteenden och behov.
Interpersonella behov är i fokus. 3 beohven. Anknytningsteori, samma relationsstil som med ens föräldrar.
Gruppdynamik sker fasvis. Kompatibiliteten avgör produktiviteten.

7. Reliabilitet och validitet:
   Intern konsistens: god homogenitet i brittisk version, lite sämre för sverige.
   God test-retest trots faktorer som skulle kunnas tro påverka.
   Validitet: Jämförs med MBTI - mäter olika saker som sedan tsm förutsäger hur personen agerar. God begreppsvaliditet då? Vinklad DATA från MBTI hemsida.
   Dock dålig prediktiv validitet. Kan ej anses predicera så mycket.
8. Svagheter & styrkor
   - Social önskvärdhet, finns ej items som kontrollerar för detta
   - Ej personlighetstest och ger ej bedömning huruvida det är bra eller dåligt resultat.
   - Självskattningsformulär och de vanliga problemen: Förvrängd självbild, ljuger, tolkningsproblem.

Styrkor:
- Resurseffektiv - självadministrerat med egenrättning
- Lättbegriplig manual, testpersonen får även tillämpningshäfte efter testning för att förstå sig själv mer.
- Flera versioner genom åren.
10. Användningsområden: När man ska förstå vad en persons behov är och hur de agerar interpersonellt. Kan hjälpa till att förstärka gruppdynamik och kompatibilitet.
- Personlig utveckling
- Ledarutveckling
- Karriärplanering och yrkesrådgivning
- Familjerådgivning

Question 12

Ravens progressiva matriser

1. Vad mäter testet? Hur mäts det?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. Tankar kring items & efterarbete
4. Administrering & struktur - grupp, individ
5. Vetenskapligt stöd
6. Reliabilitet & validitet
7. Normeringsgrupper
8. Styrkor & svagheter
9. Användningsområden

Answer 12

1. Icke-verbalt begåvningstest. 4-69 åringar. Screening för större utredningar eller när dessa ej är nodvändiga. Samt för personer med expressiva eller receptiva språksvårigheter, annan språklig/kulturell bakgrund, nedsatt hörsel.
   Mäter kognitiva funktioner
   - Perception & uppmärksamhet
   - Slutledningsförmåga - logik
   - Klassificeringsförmåga och spatial förmåga
   - Simultanförmåga
   - Abstrakt logiskt tänkande
   - Arbetsminne

Progressivt svårare visuella problem. Geometriska figurer, mönster osv. Kan använda sig av IRT digitalt, anpassar frågor beroende på föregående svar.

2. Normativt test. Kan upplevas som repetitivt samt tråkigt. 5 sets av 12 uppgifter.
3. Administrering: minimala muntliga instruktioner. mindre påverkan av kulturella & språkliga faktorer. Manualen är detaljerad och strukturerad. Analog samt digital. Analog är längre och har ej avbrytsregler. 45 min. Grupp & individ.
   Digital: 6 nollpoängssvar i rad leder till avbrott. 329 uppgifter finns i databasen.
4. Vetenskapligt stöd:
   G-faktorn, spearman. Olika förmågor korrelerar med varandra. Anses vara bästa enskilda måttet av g-faktorn.
   Educative ability: förmågan att tänka logiskt och skapa mening vid komplex problemlösning.
5. Reliabilitet:
   Stark reliabilitet. God test-retest.
   Validitet:
   Begrepp: Hög. Starkt samband mellan versionerna. De mäter alltså samma underliggande begrepp.
   Innehåll: Granskas av interna + externa experter.
   Man ser en koppling mellan items och flytande intelligens.
6. Normerat i flertalet länder, inklusive skandinavien.
7. Styrkor & Svagheter
   - Få muntliga instruktioner
   - God reliabilitet & validitet
   - Digital samt IRL
   - Korskulturellt och minimal inverkan av språkliga kunskaper.
   - Nedsatt hörsel samt motoriska avvikelser kan ändå göra testet.
   - Lättadministrerat.

Svagheter:
- Påverkas av vissa kulturella och utbildningsmässiga faktorer
- Trötthetseffekt - sämre prestation (dock alltid fallet med testning)
- Täcker inte all form av begåvning.

8. Användningsområden:
   Många områden - screening för utredning, utredning av påverkan av skador efter olyckor.
   Urvalsprocesser
   Del av ett större testbatteri
   EJ allomfattande diagnostiskt instrument.

Question 12

NEO-PI-3

1. Vad mäter testet? Hur mäts det?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. Tankar kring items & efterarbete
4. Administrering & struktur - grupp, individ
5. Vetenskapligt stöd
6. Reliabilitet & validitet
7. Normeringsgrupper
8. Styrkor & svagheter
9. Användningsområden

Answer 12

1. Mäter Big Five. 16+år. Används i arbetspsykologiskt, forsknings- samt kliniska sammanhang. I viss mån kan det ge indikation på mående.
2. Normerat mot svensk population - 536 deltagare (rätt få). 240 items. Indelat i 5 faktorer. Varje faktor har 6 fasetter. Varje fasett har 8 frågor.
3. Bra items är mer generella och konkreta samt har god face-validity. Vissa items är dock dåliga “gillar att åka berg- och dalbana.” eller “använder sällan ord som häftigt”.
4. 45 min för utförande. Individuellt eller i grupp. Både IRL och digitalt. Testpersonen tar ställning till testets items/påståenden om hur denne handlar och känner i allmänhet. Endast legitimerade psykologer får administrera.
   Påståenden, stämmer inte alls –> stämmer precis.
   Testledare beräknar sedan poäng i tre steg, råpoäng för facetter sen faktorer sen totalpoäng.
5. Vetenskapligt stöd: Skaparna av Big Five skapade NEO-PI-R som sedan blev
   NEO-PI-3. Anpassat för yngre och de som har svårt med formellt språk.
   God korrelation mellan personlighet och välbefinnande. Mest använda personlighetstestet och är gold standard för att mäta Big Five.
6. Reliabilitet:
   - Intern konsistens för faktorer hög. För fasetterna: varierar mellan 0.59 och 0.86
   - Test-retest är gott, dock litet urval samt enbart från forskning på första versionen.

Validitet:
Begreppsvaliditet: högt då man jämfört med HPI, dock svårt att säga hur valitt HPI är.
Prediktiv: C och N har bäst prediktiv validitet.

7. Styrkor & svagheter:
   - Omfattande info om personlighet i normalbefolkningen.
   - Snabbt och enkelt - digitalt eller grupp
   - Har flera användningsområden

Svagheter:
- Kontrollerar ej för social önskvärdhet:
- Forskningen gjord på NEO-PI-R och ej NEO-PI-3.
- Översättningsproblem med Big Five som grund. Ej korskulturellt anpassat.

8. Användningsområden:
   - Arbetspsykologi: urval & rekrytering.
   Utveckling av personal. Omplacering. Ledarskapsutveckling.
   - Kliniskt: Ger info om personen, lättare att förstå sig på denne och gör det lättare att rådgiva. Farligt dock att stämpla då det medför implicita fördomar.
   - Forskningsvärde: Man kan undersöka personlighet på populationsnivå.

Question 13

Griffiths utvecklingsskalor

1. Vad mäter testet?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. 5 områden
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 13

1. Barnets utvecklingsnivå och ger en individuell profil av styrkor och behov inom fem områden.
   Lärandets grunder
   Språk
   Öga-hand-koordination
   Självständighet-socialt-emotionellt
   Grovmotorik
2. Normativt, standardiserat mot normgrupp.
3. • Lärandets grunder
     - Språk & kommunikation
     - Öga-hand koordination
     - Självständighet- socialt- emotionellt
     - Grovmotorik
4. Uppgifterna ska vara roliga och lockande för barnen. Man får även info från föräldrarna.
5. Administreras antingen på mottagning eller hemma hos barnet - förälder får vara med. Psykologen har en viss flexibilitet som öppnar upp för interaktivitet och observant testning.
6. Testet är empiriskt grundat i tidigare skalor, forskning och observationer. En uppdaterad version har uppdagats för svenska barn, dock hänvisas det till standardiseringen och normeringen för brittiska barn så att man ska kunna jämföra resultat.
7. Validiteten är oklar, men baseras på utvecklingspsykologiska resonemang. Korrelationerna mellan skalorna varierar kraftigt, men kan anses ha måttlig/hög validitet. Reliabiliteten för skalorna är ändå rätt bra, 0.8 .
8. Normgruppen är brittiska barn så man bör vara försiktig med tolkningar och slutsatser.
9. Styrkor: Anpassat för unga barn och ger helhetsbild. Flexibel administrering, naturlig interaktion med barn,.
   Svagheter: Ej standardiserad normering för svenska barn, försiktighet bör vidtas. Lägre reliabilitet i äldre åldrar, verkar finnas en takeffekt.
10. Bra för att bedömningar inom vård av barn samt habilitering. Kan vara bra för att etablera utvecklingsnivå och behov.

Question 13

Becks ungdomsskalor

1. Vad mäter testet?
2. Normativ/Ipsativt? Antal items?
3. 5 skalor
4. Tankar kring items & efterarbete
5. Administrering & struktur
6. Vetenskapligt stöd
7. Reliabilitet & validitet
8. Normeringsgrupper
9. Styrkor & svagheter
10. Användningsområden

Answer 13

1. Mäter barns och ungdomars tankar, känslor, beteenden. 5 självskattningsskalor: Depression, Ångest, Ilska, Normbrytande beteende och självbild.
2. Normativt. 20 items per skala.
3. Items är enkla och lättförståeliga. Kan besvaras av barn. Varje skala tar 3-10 min. Yngre barn bör få frågorna upplästa, om de har svårt med läsförmåga. Psykologen bör vara närvarande under testets gång så att barnet kan ställa frågor, detta kan också leda till att barnet öppnar upp om sina problem.
4. Administreras individuellt och används vid utredningar inom psykiatrin och socialtjänsten. Det bör analyser av en psykolog eller psykiater med specialkompetens inom BUP.
5. Skalorna har anpassats för svneska förhållanden och är normerade för 9-18-åringar.
6. Beck är en av grundarna av kognitiv terapi. God validitet då man sett att de femskalorna korrelerar med utfallet hos de som redan är diagnosticerade. Dessutom ser man att de självbild korrelerar starkt negativt med de resterande skalorna.
7. Styrkor: Ger tydlig bild av barnets upplevelse och kan användas som samtalsunderlag och screening. En svaghet är att resultaten inte alltid är normalfördelade, detta kan påverka tolkningarna av data.
8. Utredningar av inlärningar och psykiatrisk problematik. Grund för samtalsterapi.

Question 14

Kap 1 Smedler - Varför ska man testa barn

Syfte
Förutsättningar & Metoder
Fördelar med testning
Kritiska & etiska överväganden
Användning i olika verksamheter
Mål & Åtgärder

Answer 14

1. Bra för att screena, utreda barn för eventuell psykiatrisk problematik eller funktionsnedsättningar. Dessutom hjälper det för att utveckla olika behandlingar, interventioner vid utvecklingsproblematik samt för att kunna forska och förstå barn bättre. Testning ger oss möjlighet att utvärdera olika insatser och behandlingar via för- samt eftermätningar. Ibland är det svårt att förstå vad exakt det är som orsakar problematik hos barnet. Det kan handla om massa saker hos barnet men det kan också vara resultatet av barnets miljö. Därför ska man även ta hänsyn till miljön för att identifiera potentiella miljömässiga problem.

Man kan ofta innan man testar barnen försöka sätta in åtgärder i vardagsmiljön såsom skolmiljön och hemma. Om situationen inte förbättras av detta är det ofta en bra idé att göra en mer utförlig utredning. Dessutom bör man göra beteendeanalyser. Strukturerade intervjuer bör användas för att barn inte alltid är så bra på att uttrycka sig på egen hand

3. Fördelar:
   Strukturerade test ger format för barn att uttrycka sig, i en trygg miljö. Beteendeobservationer i samband med testningen låter psykologen första barnet närmare, man får en inblick i beteende och personlighet.
4. Historiskt kritiserats för metodbrister och risk för kommersiella intressen. Man bör i dagsläget därför ha god kunskap om metoder och förstå deras begränsningar och vara kritiska inför dem, inte dra för långtgående slutsatser. Tolkningen bör ta hänsyn till att barns beteende påverkas kraftigt av testmiljön.
5. Används inom psykiatri och skola. Kan användas i socialtjänsten för att förstå barnets miljö.
6. Bra utredning förutsätter nödvändiga resurser, kompetens samt gott samarbete med vårdnadshavare. Man ska ha taktkänsla och respektera barnets integritet och utvecklingsnivå.

Testning kan ske i skolan, hemmet, BUP, barn- och elevhälsan,

Question 15

Kapitel 2 Smedler - Att välja metod

Inledningsfas & observation
Samarbete & Samtycke
Modeller för psykologisk utredning
Utredning utifrån befintlig behandling
Teoretiska perspektiv & metodval
Utredning som behandling

Answer 15

Inledningsfas & observation: Till en början bör man gå in med ett öppet sinne och inte ringa in sig på en frågeställning som ges av barnet eller miljön, samtidigt som denna ska respekteras. Samtal, observation & informationsinsamling från barnets omgivning bör ligga till grund för kommande metodval & utredning.

Innan en utredning ska kunna ta plats krävs ett informerat samtycke ges. För att utredningen ska vara så meningsfull och effektiv som möjlig är terapeutisk allians mellan utredare och barnet samt barnets vårdnadshavare viktiga. Om det finns risk för misshandel eller omsorgssvikt ska närmast vuxen person vara med.

Modeller för psykologisk testning:
Metodorienterad utredning: Användning av standardiserat testbatteri som används i de flesta utredningarna. Breddar vyerna, är reliabelt och möjliggör detaljerad tolkning. Men kan vara rigid och inte täcker barnets specifika problematik.

Problemorienterad utredning: Utgår från barnets problematik och formulerar hypoteser och kärnproblemet på ett öppet sätt där barnet och vårdnadshavare är aktiva deltagare. Håller många dörrar öppna och utgår från olika teoretiska vinklar såsom neuropsykologiska, psykodynamisk samt socialpsykologiska komponenter. Man fokuserar på att anpassa utredning utifrån barnets specifika situation & behov.

Utredning riktad mot befintlig behandlig:
1. Bakvända förhållanden i utredning. Behandlingsresurser styr utredningen. Ibland utgår man från de möjligheter och resurser som finns för att erbjuda behandling. På så vis kan man se om barnet kan tänkas hjälpas av de insatser som finns att tillgå. På så vis kan man undvika att göra en utredning som sedan mynnar ut i ingenting, på grund av bristande resurser.
2. Exempel på särskolautredning: Se om barnet har behov och situation som överensstämmer med särskola. Då inkluderas pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala faktorer för att få en helhetsbild.

Teoretiska perspektiv och metodval: Metodvalet utgår från teoretiska perspektivet och lika gäller för tolkningen. Man bör vara mångfacetterad för att inte snäva in sig och missa viktiga detaljer.

Utredning som behandlig: Terapeutisk effekt som följd av att man utreds kan uppstå, oavsett utredningens utformning och resultat. Therapeuti assessment är där man använder testning som verktyg för dialogstart och informationsinsamling samt bygga terapeutisk allians och engagemang.

Question 16

Kapitel 3 - Testa barn - en psykometrisk utmaning

Definition av psykologiskt test
Utmaningar vid testning av barn
Testteori och utveckling
Normering av tester
Betydelsen av kulturella och språkliga faktorer
Olika typer av test och fokusområden
Projektiva metoder
Slutsatser

Answer 16

Definition: Ett test är en standardiserad metod för att insamla systematiska observationer (testsvar) som sedan kan poängsättas och jämföras med normer. Testsvaren kan antingen vara kvantitativa eller kvalitativa.

Utmaningar: Barn utvecklas snabbt och dynamiskt och ofta idiosynkratiskt. Man bör därför ha detta i åtanke när man utvärderar resultaten vad gäller reliabilitet och validitet. Barns egenskaper är inte alltid stabila över situationer och tid, därför bör man ha ett utvecklingsperspektiv vid barntestning. Man behöver testa stabilitet och korrelationer på stora grupper barn. Dessutom ska det vara kul och spännande. Man behöver många barn där normjämförelsen ej ska göras på ålderintervall större än 6 månader.

Testteori och utveckling: För att finna meningsfulla resultat behöver man ett homogent test med god reliabilitet och validitet som ämnar mäta en specifik egenskap. Problemet med reliabiliteten hos barntestning är att barn utvecklas såpass mycket att det är svårt att hitta egenskaper som är stabila över tid.

Kvalitet på barnens tester: Man ska vara kritisk och överväga när test översätts utan att man etablerar en relevant normeringsgrupp i förhållande till den grupp man avser testa.

Olika typer av test och fokusområden: Finns två huvudtyper, maximal prestation (intelligenstest) samt typiskt beteende.
(personlighetstest).

Projektiva metoder:
- Psykisk determinism - mycket av vårt beteende styrs av interna processer och personlighet som vi ofta är omedvetna om, som formats av tidigare erfarenheter. Detta lägger grunden för vår tolkning av tvetydigt stimuli. Man är ofta ovetande om att man avslöjar sitt perspektiv, sina inre känslor och tankar. En slags “röntgenbild” av det inre.