Personlighetspsykologi Flashcards
(136 cards)
1
Q
Reliabilitet
A
Handlar om hur framträdande individuella skillnader är jämfört med slumpvariationer. Ju mer precisa vi är desto större är kärnan i ett venn-diagram.
Reliabilitet informerar oss om spridningen i medelvärdet och mätfelen.
2
Q
Klassisk testteori:
O = T + E
A
Observerat värde
True score
Error/Slumpfel
3
Q
Internal dispositions
A
The tendency to act in a certain way, often in various situations, whilst also being able to not express the traits in some situations. Even if the trait is not expressed in behavior, it is thought to lay dormant, or rather be a latent trait.
These dispositions are thought to cause behaviors.
4
Q
Traits as purely descriptive summaries
A
Using explicit behavior to create a descriptive summary of the person, leading to the labeling of traits.
5
Q
Personality coherence
A
One acts in a way that is consistent to their personality, whilst expressing it in different behaviors depending on where one is in the life span. It consists of both continuity and elements of change - the same underlying trait is present under the surface, yet the behavior expressed is different.
6
Q
Act frequency approach
A
A person who completes a behavior associated with a trait to an extent that is relatively more frequent than other people.
If you do something a lot, the trait associated probably describes you.
However, how much should one take context into account?
7
Q
Act nomination
A
Naming acts which most are associated with a trait. The ones who get namned the by people is put in the category of behaviors that are associated with a trait.
8
Q
Prototypicality judgement
Inter-observer reliability
A
Determining which of the named acts that are most central and relevant to the trait.
Multiple raters must individually rate traits to determine which ones are most prototypical, and we need many people to do it, to reach inter-rater reliability.
9
Q
Recording of act performance
A
Collecting data about how often people act according to a trait. Self-report, or reports from closely-related people.
10
Q
Lexical approach to taxonomy
A
Natural language incurs which traits are most central. A trait that has many names and is named in many cultures is evidently central.
One does this by looking at dictionaries and see which traits correlate with each other. These correlations are grouped into factors. The words that are used across cultures are deemed central human traits.
11
Q
Factor analysis
A
Simply put: Clusters factors that covary, and separates those that don’t.
12
Q
Factor loading
A
The degree to which the variance in the observed variable that is related to the underlying factor. How strongly correlated is an item to it’s underlying factor?
13
Q
Theoretical approach to taxonomy
stable bcs of theory
inflexible
A
The theory determines which variables that are relevant. Testing based on theory, which allows one to falsify theories.
Stable over time because the traits are based of a model. Clearly formulated traits.
Though, based on the subjective theories, you will miss that which you don’t look for. Less flexible because you might miss data that varies, or variables susceptible to cultural factors and change.
Carl jungs psykologiska personlighetstyper gav upphov till MBTI. Dock är metoderna underbyggda av teorier. Dåliga teorier –> dåliga resultat.
Oflexibelt också, fynd som inte passar in i rådande teoretiskt ramverk, vilket kan leda till bristande nyansering.
14
Q
PEN
Psychoticism, Extraversion and Neuroticism
Genes
Social context
Psychotism empiric
Reductionist
Ambiguos
A
Psychotism, Extraversion, Neuroticism
Eysencks taxonomy of traits.
Supertraits: Dimensions (PEN)
Traits - underpinning supertraits
Habitual responses: How one usually reacts in similar situations. If one often smiles at strangers, it would be a habitual response.
Specific responses: Behaviors that are seldomly expressed.
Support: Neuroticism and extraversion are stable across cultures and have been shown to be a central trait.
Biological basis: Eysenck claimed it was caused by genes.
It’s simple and easy to test, only three traits.
Predictability - neurotic ppl - anxiety. Extroverts - good socioemotional support system.
Criticism: Too limited, not enough traits and also psychoticism is not well-supported. Too ambiguous, creative but also aggressive? Hard to determine whether it’s normal variation or pathology.
Focus on biology: Reductionist, social and environmental factors play a key part.
Less flexible: Overlooks cultural influence , assumes universiality but is hard to find in cross-cultural studies.
15
Q
Cattel’s 16 personalities
Faktoranalys - för många faktorer
Data samlas via observation av yrkesgrupper och självskattning.
Bristande empiriskt stöd och överlapp.
Populär och är utvecklad för individer att förstå sig själva.
A
Olika typer av data: Labtest, Självskattning. Studerat yrkesgrupper - se samband mellan personlighet och beteende.
MBTI - Extraversion vs introversion
Sensing vs intuition
Thinking vs feeling
Judging vs perceiving.
Enkel att förstå. Populär. Fokus på individuella skillnader, hjälper individer att förstå sig själva.
Brist på empirisk uppbackning. Rigid kategorisering, reduktionistisk och begränsande.
Hyllas för empiriskt tillvägagångssätt - trait approach också.
Kritik: Går ej att replikera och faktoranalysen gjordes för hand för väldigt länge. 16 traits bör nog kokas ner till färre, då många överlappar.
16
Q
Heritability
Variance in population
Group level
Not constant
Not exact
A
How much of the variance observed between individuals in a group can be accounted for by genetic variance.
The amount of phenotypic variance that is attributable to genetic variance.
Refers to differences on population level, not on individual level.
It’s not stable over time, changes depending on the genetic differences between people, depending on the environmental context of the population.
17
Q
Quantitative genetic methods
Calculate phenotypical variance attributed to genetics.
5 methods:
Animal
Family
Twin
Adoption
GWAS (Genome-Wide Association Studies)
A
Selective Animal breeding
Family studies
Twin studies
Adoption studies
Collect data from e.g MZ twins and see how much the traits observed correlate amongst each other. Then do the same for DZ twins, by looking at difference in how strong twins correlate with each other, you can get an idea of how much the trait is caused by genetic factors.
18
Q
Family study
A
The degree of similarity in a trait that is heritable is proportionate to the extent of genetic overlap. The closer one is genetically to a person, the more similar will they be in regards to the trait.
19
Q
Faktorladdning
Ett mått av hur bra ett item ger oss information om den underliggande faktorn, alltså hur väl en observerbar variabel kan kopplas till den latenta variabeln som vi vill undersöka.
A
Ett mått på hur bra ett item mäter variansen av den latenta variabeln, alltså hur bra itemet är på att samla information om det konstrukt vi vill mäta. Ju starkare faktorladdning desto mer precist svar får vi.
20
Q
Stor vs liten reliabilitetskärna
A
Stor innebär att det sanna värdet är den övergripande delen av mätningen. Liten innebär att det är endast en liten del av den observerade mätningen som fångar det sanna värdet.
21
Q
Centralitet
A
Olika items är olika centrala, alltså olika bra på att mäta det latenta konstruktet. Alla är inte lika bra på att mäta latenta variabeln. Ett centralt item tenderar att korrelera starkare med andra items som mäter variabeln, jämfört med ett mindre centralt item.
22
Q
Cronbachs alfa
ej hänsyn till faktorladdningar
ökar med mängd items
hög cronbach & homogenitet
A
Mäter den inre konsistensen av items och hur väl de korrelerar med varandra. Ju högre items korrelerar med varandra, desto bättre är de på att tillsammans mäta variabeln. Dock utgår detta från att alla items skulle bidra lika mycket till reliabiliteten, eller att de mäter konstruktet lika bra. Dessutom kan man öka cronbachs alfa genom att öka antal items utan att nödvändigtvis säkerställa att items håller hög kvalitet för att vara reliabla.
Alltför högt cronbachs alfa kan indikera homogenitet och att de olika items inte är tillräckligt spridda för att fånga in variansen av ett konstrukt.
23
Q
Mcdonald’s omega
Mäter intern konsistens
Hänsyn till faktorladdningar - centralitet
Hänsyn till varierande bidrag av items
A
Mäter hur väl items korrelerar med varandra samt tar hänsyn till att vissa items kommer vara bättre än andra på att mäta latenta variabeln.
Mcdonald’s omega tar hänsyn till faktorladdningarna, alltså hur väl item korrelerar med det sanna värdet på konstruktet, därmed tar man i beaktning att olika items är olika bra på att mäta T.
Omega mäter hur väl items samverkar för att mäta en gemensam latent variabel. Man får info om hur mycket varje item bidrar till den latenta variablen, via faktorladdningarna. Mer flexibel och preciserad, speciellt när items är olika bra på att fånga T.
24
Q
Närliggande egenskaper i ett nätverk
Korrelation och påverkan
A
Man kan se hur olika subfaktorer av en variabel samspelar, korrelerar till varandra och påverkar varandra, samt vilka subfaktorer som är starkast kopplade till varandra. Det blir som faktoranalys, olika kluster av items korrelerar olika start internt i klustret.
25
Nätverksanalys vs faktoranalys
Nätverksanalys mäter relationen mellan enskilda par av items, och hur de förhåller sig till andra items. Alla variabler i en nätverksanalys kan kopplas direkt till andra variabler snarare än via en gemensam latent faktor.
Faktoranalys tar samman en grupp items/variabler som gemensamt mäter ett underliggande konstrukt, den latenta variabeln.
Faktoranalys är bättre på så vis att det kan kalkylera hur väl varje item mäter latenta variabeln, alltså hur stor del av mätningen som beror på mätfel.
Nätverksanalys antar att items är direkt representativa för variabeln, vilket är orealistiskt.
26
Specifika komponenter i ett nätverk kan anses vara latenta konstrukt
Detta skapar subvariabler som manifesterar en underliggande laten variabel. Ångest som är ett item för sömnproblem kan delas upp i items som rastlöshet, rusande tankar osv.
27
Mätinvarians
Säkerställa att ett verktygs förmåga att mäta konstrukt inte varierar över grupp, tid eller kultur.
28
Konfigural mätnvarians
Strukturen är densamma över grupper. Det innebär att latenta faktorer (ångest, intelligens) är organiserade på samma sätt i varje grupp och att samma items är med.
Faktorladdningar och intercept tas inte med i ekvationen, de kan variera.
29
Skalär invarians
När faktorladdningarna samt intercepten är lika mellan olika grupper. Högsta formen av invarians. Intercept som är samma mellan grupper innebär att när den underliggande konstruktet är noll, alltså t.ex ingen ångest, så kommer olika grupper uppvisa samma siffra på testet. 10 poäng ångest i en grupp ska representeras av samma siffra och samma grad av reell ångest, när man jämför två olika grupper.
30
Metrisk invarians
Måttet på hur starkt ett item korrelerar med underliggande konstrukt varierar inte mellan grupper. Alltså, items har samma faktorladdning i två olika grupper. "Min ångest gör mig trött" är ett item som korrelerar med ångest på samma sätt i en grupp med kvinnor eller en grupp med män.
31
Residual invariance (restinvarians)
Säkerställa att varje mätning oavsett grupp ska ha samma grad av mätfel, så att man kan säkert säga att skillnader i mätvärde när man har konfigural, metrisk och skalär invarians, beror på reell skillnad vad gäller latenta konstruktet, snarare än skillnad i feltermer, alltså den del av mätvärdet som motsvaras av mätfel. Om residual invariance håller så innebär det att det är lika mycket mätfel över grupper.
32
Varians
Hur mycket måttet på en variabel varierar. Att en observerad variabel delar sin varians med flera faktorer innebär att värdet på en observerad variabel bestäms av inflytandet av flera faktorer. Variabeln har faktorladdningar på flera faktorer.
33
Lexical approach
## Footnote
Synonym frequency
Cross-cultural universiality
Använder språket för att identifiera ord som beskriver personlighet som är differentialt.
Ju fler synonymer ett ord har, desto högre chans är det att egenskapen är central. Om ordet återfinnes i flera kulturer kan man anta att det är mer universiellt.
34
Theoretical approach
Teorin styr vilka variabler som anses vara viktiga att studera för att kategorisera personlighetsdrag.
35
Circumplex-modellen
## Footnote
Semi-vetenskapligt
Lexical approach
Undersöker socialt utbyte - kärlek och sociala (vad är konsekvensen)
Kärlek och status
Drag representeras cirkulärt, illustrerar närliggande korrelerande drag. Visar likheter och skillnader.
Två dimensioner: dominans vs undergivenhet och värme vs fientlighet. Fokus på enbart sociala drag och situationer.
Enkel och användbar i vissa sammanhang.
Svårt att tolka, kan finnas samband men utan tillräckligt med kontext är de svårtolkade.
Fokuserar enbart på två dimensioner, får ej med andra centrala personlighetsdrag.
Kartlägger socialt beteende med tydlig organisering av sociala uttryck.
Specifierar relation mellan personlighetsdrag
Vinkelrät positionering, ingen korrelation.
Modellen har bara två dimensioner
Begränsad till sociala interaktioner.
Fördel är att den är enkel och användbar i vissa sammanhang.
36
Big Five
## Footnote
Femte faktorn
Universialitet
Utelämnar moral & etik - HEXACO
Grundades på llexikal och statistisk analys.
Mycket replikerbar.
Självskattningar utifrån faktorerna.
Femte faktorn: Openness - Culture - Intelligence (Fluid) Svår att fastställa definition.
Drag som är universiella i olika språk och kulturer är mer centrala.
Kritiker hävdar att den utelämnar vissa aspekter.
37
HEXACO
## Footnote
Sjätte faktorn nödvändig? Inbakad i OCEAN? Agreeableness
Korskulturellt replikerbar
Moral & Etik
Originalitet?
Dark Triad
6 grundläggande personlighets drag.
Kom dit via lexical approach. Samlar av trait adjektiv i olika språk, vilka är mest centrala?
6e faktorn unik. Honesty-humility, kan anses vara inbakad i andra traits.
Är modellen tillräckligt originiell.?
Replikerats i flera studier och i flera olika språk.
Vissa vill expandera antal traits, andra vill koka ner det ännu mer. Initialt var tanken att dimensionerna på HEXACO/Big Five var oberoende av varandra men man kan hitta interkorrelationer.
Får med etik och moral, till skillnad från OCEAN, kan ge inblick i beteenden kopplade till dessa drag. Kan anses vara mer korskulturellt applicerbart.
Fångar Dark-Triad mer än OCEAN.
Dock kanske H-H kan anses vara agreeableness.
38
The Big Two Metatraits
## Footnote
Stability
Plasticity
OCEAN -
3 kopplade till stability
2 till plasticity
Anses vara de två supertraitsen
Stability: Agteeableness, Conscientiousness, Low neuroticism
Plasticity - mestadels extraversion och openness to experience.
Cybernetic personality framework.
Konnektivitet av olika nätverk. Interaktiva och dynamiska nätverk. Olika drag interagerar och påverkar varandra. De är dynamiska och föränderliga, de anpassas.
Finns regler och feedback gör att man kan anpassa sitt beteende i olika sammanhang. Modellen betonar självreglering.
39
Factor analysis
Regressionskoefficient
40
Inclusive fitness theory
## Footnote
Direct fitness
Indirect fitness
Kin selection
Kombinerar tidigare teorier altruistisk tvist.
Differential gene production - den mer välanpassade överlever och därför ger vidare gener
Inclusive fitness : Man kan offra sig för att en nära släkting ska överleva istället - ofta barn.
Detta leder till genetisk framgång, generna förs vidare och vidare.
41
Evolutionary by-products och Evolutionary noise
blod rött för att hemoglobin är rött - ej funktionellt, sideffekt
Navel, vitt skelett, rött blod, nipples
Evolutionary noise: Sånt som inte påverkar funktion som har uppstått till följd av evolution.
42
Evolutionär psykologi
## Footnote
Domänspecific
Mångfaldig
Funktionalitet
Domänspecifik
43
Need to belong
Status & acceptans är en stor drivkraft - förmåga att etablera relationer och förhandla om hierarkier - Leder till skydd, mat och attraktiver partners som resulterar i överlevnad och reproduktion.
Social ångest - en arttypisk anpassning för att undvika social uteslutning - vi får social ångest inför rädslan av negativa omdömen.
44
Altruism & vilja hjälpa andra
## Footnote
Inclusive fitness
Prioritera de med reproduktivt värde
Ju närmare släktskap, desto högre benägenhet
Hjälpande prioriteras för yngre - för att de har ett högre reproduktivt värde.
Viktig, livsviktig hjälp - främst yngre
Triviala, vardagliga situationer - hjälper äldre
45
Känslor som anpassningar
## Footnote
Universialitet
Känslor som " Fitness affordances"
Manipulation hypothesis
Universialitet - om alla människor har en egenskap eller anpassning så är det troligen en central del av vår utveckling och natur
Fitness affordances: Emotioner styr oss mot mål som är gynnsamma evolutionärt. De ger oss alltså verktyg för att agera enligt överlevnad.
Manipulation hypothesis: Känslor har utvecklats för att utnyttja psykologiska mekanismer hos andra människor.
46
Individuella skillnader utifrån evolutionärt perspektiv
## Footnote
Olika miljöer
Olika drag för olika syften
Lagom är bäst
Optimalt - kontext
1. Olika miljöer främjar olika drag. Pathogen prevalence hypothesis: Förklarar vissa kulturella skillnader i personlighet. Om en kultur har lidit av sjukdom historiskt så främjas lydnad och konformitet och mindre korrelation till extraversion och öppenhet.
2. Olika personlighetsdrag passar olika Egenskaper - hett temperament passar stora och starka, om man dock har hett temperament och är liten så äre klippt.
3. Lagom mängd är bäst. Nivån av funktionalitet påverkas av hur vanliga de är i populationen. Psykopati kan gynnas av att utnyttja andra, men man ska inte ta i för mycket, för då blir det motstånd och konsekvenser.
4. Optimalt beror på kontext. Om man har ont om mat så är risktagande och sökande efter nya upplevelser gynnsamt.
Gott om mat - vara mer återhållsam och mindre risktagande.
47
Unconscious system - Deterministisk
Kan inte motsäga det undermedvetna. Pleasure Principle och Libido styr beteende.
Tid fungerar inte som vanligt - dåtid och nutid likställs - lika viktiga. Det är därför händelser i barndomen kan ha så stora influenser på dagsläget.
Vi kan få tillgång till det undermedvetna via ledtrådar (målet med psykoanalys är att nå det undermedvetna)
Ledtrådar till undermedvetna är:
Felsägning
Drömmar
Tankar
Handlingar
48
Det undermedvetna i nytt ljus:
Interna kvalitéer i det mänskliga sinnet som påverkar beteende
Freud menade att sinnet var dynamiskt och patogent medan det nya synsättet istället ser det som en resurseffektivisering med adaptiv användning av samma saker som vi har i det medvetna.
49
Deliberation without awareness
Att sova på saken är när det undermedvetna jobbar när vi distraherar oss med annat eller sover.
50
Statistical approach
## Footnote
Samling personlighetsitems
Identifiera korrelationer
Kluster - faktorer
Namnge faktorer
subjektivt klustrande
Den statistiska approachen gör stora enkäter om personlighetsitems och ser vilka som korrelerar och detta ger indikation på att de kanske påverkas av ett underliggande personlighetsdrag - en faktor. Sedan sätter man ihop dessa ytliga drag till kluster - dessa är de som kallas faktor. Sen namnger man faktorer. De mest centrala faktorerna är de som ger upphov till Big Five och Hexaco.
Nackdelar: Man får endast ut resultat som baseras på det man lägger in.
Subjektivt klustrand e.
Missar mindre, viktiga drag.
Antar att samband mellan drag är linjära - relationen kan vara att ena påverkan den andra mer än vice versa.
51
Purpose of taxonomy and identification of traits
## Footnote
predictability
Predictability and facilitation of research and communication. Easier to develop theories and formulate problems if we can name them and communicate about them.
organisation hjälper till att förstå korrelation och hur saker hänger ihop.
Resultat kan användas för åtgärder inom mental hälsa, utbildning och företagsorganisation.
52
Evolutionär psykologi: Naturligt urval och adaptiva problem
Naturligt urval handlar om de förändringar och anpassningar som leder till överlevnad. De egenskaper som gynnar överlevnad ges vidare till avkomma som sedan överlever. Mutationer kan leda till adaptiva egenskaper.
Adaptivt problem: Hindrar överlevnad, om man lyckas komma förbi så gynnas ens gener då man lyckas föra sina gener vidare till nästa generation.
53
Evolutionära filtret
## Footnote
3 kategorier av gener som tar sig igenom
Saker som tar sig genom till nästa generation är anpassningar, biprodukter av anpassningar och slumpmässiga variationer/mutationer.
Anpassningar är sådant som uppstått till följd av ens miljö, som gör det möjligt att överleva i miljön.
Biprodukter är sådana egenskaper som uppstått på grund av en anpassning, men som i sig ej har evolutionär funktion. Skelettet är vitt, inte för att det är funktionellt utan för att kalciumet är vitt. Blodådror syns som blåa, men det är bara för att ljuset som bryter genom huden leder till blå färg. Blod är rött enbart för att hemoglobin som transporterar syre i blodet är rött.
Brus: Sådant som slumpmässigt uppstår och varierar hos människor men som inte är varken fördelaktiga eller negativa. Gångstil hos människor, olika mönster av färg på fjärilars vingar.
54
Evolutionspsykologins tre premisser
## Footnote
Domänspecificitet
Numerousness/Mångfaldighet (mängd av anpassningar många därmed många egenskaper)
Funktionalitet
Domän: Anpassningar är specifika och till för att lösa specifika problem.
Numerousness: Människans sinne är uppgjort av flera adaptiva psykologiska mekanismer då våra förfäder stötte på många problem, som har lett till anpassningar som passats vidare till oss. Därför vi har många fobier.
Funktionalitet: Varje adaptiv anpassning fyller en funktion, för att lösa ett specifikt adaptivt problem. För att förstå våra personlighetsdrag behöver vi förstå de problem som dragen utvecklats för att lösa.
55
Evolutionärt funktionella personlighetsdrag
Vänlighet (agreeableness)
Högt: Allianser
Lågt: Bra för situationer där själviskt agerande ökar överlevnad.
Extraversion: Högt fördel att bygga stora nätverk
Lågt: Vårda långsiktiga viktiga relationer.
Samvetsgrannhet: Fokus på långsiktiga stategier, bra för att vara sparsam.
Lågt av denna egenskap bra då man ska vara kvick på fötterna och agera på omedelbara belöningar för att överleva.
Emotionell stabilitet: Reaktion på farliga miljöer och potentiellt hotfulla sociala situationer.
Högt: Man kan förebygga faror genom att tänka på dem i förväg. Man tar färre risker och tänker på sin trygghet.
Lågt: Man kan bygga stabila relationer på längre sikt. Samarbete är lättare. Man kan utforska nya miljöer då man är mer lugn och då kan upptäcka nya saker.
56
Varför är inte alla likadana?
## Footnote
Fenotypisk trigger
Balansselektion - olika drag i olika miljöer - gruppens variation i föränderliga miljöer
frequency dependent selection - nivån av fördel - unika fördelar funktionellt
Miljön påverkar genetiska anlag, fenotypiskt uttryck.
Olika drag gynnas i olika miljöer.
Balansselektion: Drag fungerar olika bra i olika miljöer. Variationen ökar artens överlevnad i föränderliga miljöer.
Frequency dependent selection: Om alla har samma drag blir det inte längre en fördel. Ju mindre vanligt, desto mer fördel blir en fördel. Därför som man ser att vissa är psykopatiska av sig. Variation på populationsnivå kan alltså bero på att vissa drag är mer sällsynta och därför öppnar upp för fördelar som ger unika möjligheter till överlevnad och framgång. Om ett drag blir mindre vanligt så blir det också mer fördelaktigt. Därför ser man variation på populationsnivå.
57
Metoder för att studera evolutionspsykologi
## Footnote
Deduktionsmetod
Induktionsmetod
Deduktion: Hypoteser på förhand om saker och ting, dessa hypoteser ska kunna leda till framtida prediktioner. Testa för att se om det stämmer. Om det stämmer kan man dra generella slutsatser.
Induktion: Observera fenomen och sen fundera på varför. Utveckla sedan teori. Denna teori kan användas för att dra generella slutsatser.
58
Studie om hjälpsamhet
## Footnote
Degree of kinship
Reciprok altruism
Indirect fitness
Social status & attraction
Man hjälper först de som man delar stort genetiskt analg med. Sedan hjälper man de som anses ha högst överlevnadsvärde för oss, om vi hjälper dem kan de hjälpa oss. Reciprok altruism.
Vi hjälper andra för att man som grupp då kan överleva och därmed föra sina gener vidare.
Social status och partnerattraktion: Om man är hjälpsam blir man omtyckt och får social status som gör en attraktiv för en potentiell partner. Dessutom är det nice att ha en hjälpsam partner.
59
ADHD och dess funktionalitet
Förr så kunde man överleva bra om man kunde tänka kvickt, vara spontan, risktagande, kreativ och energisk.
kvick reaktionsförmåga och skifte av uppmärksamhet: i farliga situationer kunde man på ett mer effektivt sätt reagera impulsivt och lista ut hur man ska reagera.
Impulsivitet och riskbenägenhet gjorde att man vågade utforska nya områden för att hitta mat. Denna impulsivitet var mindre konservativ vilket för jägare och samlare ledde till att man kunde få mat för dagen, istället för att vara försiktig.
Hög energi: Kan vara fördelaktigt i aggressiva situationer där man behöver slåss. Dessutom bra socialt för att peppa upp gruppen och vara socialt extrovert.
Kreativitet och innovation: Icke-linjärt tänkande kan vara bra då man är innovativ och kommer nya lösningar till problem. Bidrar troligtvis till utveckling av nya verktyg.
Sociala och gruppdynamiska roller: Om man har en grupp med mångfald ökar chansen för överlevnad. Kunna upptäcka nya mijöer, vara snabba på att reagera på hot genom att ens uppmärksamhet scannar miljön och skiftar snabbt, kunna tänka på flera saker samtidigt osv samt bidra med energi till gruppen.
60
Varför kan det vara bra att studera personlighetsdrag och kategorisera folk?
## Footnote
prediktion
test feltolkas
sållning
homogenitet
reduktion
Man kan predicera olika utfall hos personer beroende på deras skattningar på big five. Dessa svar kan sedan användas i rekrytering. Ofta görs dock detta på fel sätt. Felaktig tolkning pga brist på kunskap, sållning av alla förutom en typ av personlighet (homogenitet), missar egenskaper som ej testas i personlighet etc.
Conscientiousness och agreeableness korrelerar med framgång inom yrkeslivet.
låg conscientiousness: låg nivå av produktivitet.
extraversion: fler spel på mobilen
61
Benägenhet att hjälpa
Beror på graden av släktskap och situationens allvar.
61
Sexual selection
Intrasexuell konkurrens: man konkurrerar med andra av sitt kön för att få en partner. hanar som spöar varandra. t.ex hjortar med horn, de med större horn kan spöa andra och därmed få tillgång till honor.
Intersexuell selektion: Ett kön som väljer partners av andra könet gör ofta det baserat på egenskaper som signalerar styrka och god hälsa. Påfågelshanar med stora vingar med fina färger indikerar god hälsa och därför väljs de i större utsträckning.
62
Manipulationshypotesen
Känslor som verktyg för att nå sina mål genom att påverka andra. Raseri för att förstärka effekten av hot.
63
Parental investment theory
## Footnote
males invest less because they produce more , they fight for mates
Mindre investering i avkomman om man investerat lite i valet av partnern samt om man bemödat sig lite för att producera avkomman.
Honor är gravida och ammar ofta, och de är därför mer investerade, detta gör att de är mer selektiva med val av partner för att söka stabila och resursstarka partners för att gynna avkommans utveckling och välbefinnande.
Hanar kan göra sig till i utseende eller beteende för att ge illusionen av att de är det som honor söker.
Kvinnor tenderar att söka män med god ekonomisk situation, som är fördelaktigt för barnen.
Män söker snygga kvinnor, indikerar ofta fertilitet.
64
Det ojämlika faderskapet
Skillnad mellan barnlösa fädrar och mödrar, växer med tiden. Ofta ofrivillig barnlöshet, beror på bristande utbildning, socioekonomisk status och inkomst. Detta leder till brist på lämplig partner. Man behöver prata om jämställdhetsproblemet här. Sverige anses vara ett jämställt land men här ser man ändå att det finns ojämlikheter.
Påverkar mäns hälsa, välbefinnande och självkänsla. Utanförskap och ensamhet.
65
Vad säger forskningen om personlighetsdrag och evolution?
Grundläggande mänskliga behov och känslor och drag har varit evolutionärt gynnsamma historiskt sett.
Könsskillnader i hur man väljer partner leder till att olika drag gynnas.
Big Five har varit gynnsamma och det kan man se i forskning.
Skillnader i miljö kan gynna olika typer av drag.
66
Inclusive fitness theory
Survival of genes depends both on direct reproduction but also from aiding relatives.
67
Reactive heritability
Om två personer har en genetisk fallenhet för altruism eller behjälplighet så kommer andra genetiskt ärftliga egenskaper påverka hur mycket behjälpligheten uttrycks. Fysiskt starka och välutbildade personer har mer möjlighet att hjälpa andra och därför kommer deras genetiskt betingade behjälplighet att uttryckas i högre grad.
68
Need to belong och överlevnad
Status och inkludering leder till att vi får vara en del av gemenskapen och kan leda till att vi klättrar i sociala hierarkin. Detta leder till att man kan etablera trygga relationer och förhandla med andra. Skydd, mat och attraktiva partners. Överlevnad och reproduktion.
Social ångest är arttypisk anpassning: Vi undviker uteslutning och beter oss prosocialt. Exkludering är lika med uttrotning.
69
Altruism och att hjälpa andra
Vi gör det för att överföra gener, mer benägna att hjälpa de som vi är besläktade med och som är unga (reproduktivt värde).
70
Känslor som anpassningar
## Footnote
Universialitet
Känslor som fitness affordances
Manipulation hypothesis
Universialitet: Om alla har samma egenskap eller förmåga så är det troligen en kärna i naturen som gynnat överlevnad tidigare.
Emotioner styr oss mot mot mål som hade varit gynsamma i förfäders miljöer. Om någon hotar en blir man arg och vill slåss. Om ens partner lämnar en blir man ledsen och försöker försonas för att överleva.
Känslor kan användas som verktyg för att få andra att göra det man vill för att gynna sig själv.
71
71
Behavioral immune system
Vi drivs till att bete oss på ett sätt som undviker sjukdomar.
72
Pathogen prevalence hypothesis
Regioner med historik av sjukdomar korrelerar positivt med lydnad och konformitet och negativt med extraversion och öppenhet.
73
Olika personlighetsdrag passar olika egenskaper
Hett temperament - stor & stark
74
Lagom är bäst
Hur funktionella ett drag är beror på prevalens i befolkning.
Psykopati - låg prevalens, eventuellt funktionellt.
Egocentricism, impulsivitet, ytlig charm, brister i empati och skuld. Kan gynnas av att utnyttja andra i måttliga mängder, för mycket och de får motstånd.
75
Kritik mot evolutionspsykologins epistemologiska synsätt och vetenskapsfilosofi
Man kan hitta på vilka evolutionspsykologiska svar på vad som helst, allt går att hitta en story för, som inte går att testa. Just-so stories. Är evolutionspsykologisk forskning fundamentalt annorlunda från annan
psykologisk forskning ur en epistemologisk synvinkel?
Det går inte att falsifiera och det handlar om berättelser om våra förfäder som vi inte ens är säkra på att de stämmer. Retroaktiva förklaringar som överbetonar biologisk grund. Dessutom kan felaktigt användande/tolkande av evolutionspsykologiska rön leda till saker som rasbiologi och därmed diskriminativt & farligt beteende.
75
Försvarsmekanismerna
Bortträning, förnekelse och rationalisering
76
Freuds syn på det medvetna, förmedvetna och undermedvetna
Medvetna: allt vi är medvetna om att vi känner, tänker, gör och upplever.
Förmedvetna: det som inte är medvetet ännu men som kan plockas fram vid behov.
Omedvetna: Sådant som vi inte kan komma åt och som är den största delen av vårt jag.
Pleasure principle: Detet - Söka njutning, undvika smärta. Styrs av impulsiva och emotionella behov.
Reality principle: jaget - balansera önskningar med verklighetens krav på en, kopplat till ens medvetna jag - man balanserar allt för att nå ens långsiktiga mål. Lär sig att göra detta via erfarenhet.
Obalansen mellan drifter och verkligheten leder till konflikt: ångest.
Överjaget: Vår moraliska kompassa och kritiker som vi får med oss av våra föräldrar och samhälle. Det är denna del av oss som ger upphov till skuld- och skamkänslor.
77
Vad finns i vår undermedvetna? Freud säger
Trauman, och känslor och tankar som är alltför smärtsamma och jobbiga att känna oss vid. Fantasier och önskningar som inte är okej att ha. Detta kan leda till sjukdomar, att det är kvar i det undermedvetna och påverkar oss.
Freud var deterministisk- det finns här av en anledning.
78
Freuds syn på det undermedvetna och hur vi ser på det idag
Freud menade på att det är saker vi gömmer och glömt som är i vårt undermedvetna.
Idag tänker vi på det som en aktiv och dynamisk del av våra kognitiva processer och våra beteenden, känslor och tankar. Mycket händer i det undermedvetna, och det kan poppa upp ibland. Påverkas av vår miljö. Det kan vara resurseffektivt och gör att vi kan fokusera på annat i vårt medvetande. Undermedvetna är implicit och automatiskt. Påverkas av miljön och vi automatiserar saker för att bespara resurser.
Påverkas av priming, associationer, fördomar och minnen.
Samspelet mellan medvetna, förmedvetna och undermedvetna är det som ger upphov till vår personlighet.
Blindsight: reagera på stimuli i synfält utan medvetenhet om stimuli.
Deliberation without knowledge: intuitiva snabba reaktioner som fattar beslut på omedveten nivå.
79
Freuds UCS
Kan ej motsägas, logik och realism existerar ej. Vi bara antar att det finns. Drivs av pleasure principle och libido.
Tid har inte samma inverkan - vi påverkas kraftigt av våra minnen, än idag.
80
Psykisk energi
konstant mängd energi inom oss som driver all aktivitet.
81
motivated unconscious
allt styrs av vårt undermedvetna. allt är förutbestämt.
82
Ego psychology
## Footnote
sociokulturell påverkan
Fokus på jaget istället för detet. Anna Freud och Erik Eriksson fokuserade på hur man kan hantera verkligheten, förverkliga önskningar och reglera impulser. Fokus på sociala och kulturella faktorer i utvecklingen av personlighet.
83
Erikssons psykosociala stadieteori om personlighetsutveckling
Fokus på hur personligheten utvecklas genom livet. Alla följer mer eller mindre samma utveckling. Social prägel på alla stadier.
84
Objekt-relationella perspektivet
## Footnote
objekt är andra människor
representationer av andra
tidiga barndomsupplevelser
anknytning
påverkan på framtid
terapeut är en relation som man ska bolla med
Vi skapar representationer av oss själva och andra via sociala erfarenheter i barndomen vilket påverkar personlighetsutvecklingen.
Representationer som projiceras på terapeuten som ska vara där och tolka allt.
85
Ego depletion
## Footnote
kontrollförlust
jaget är trött
Medveten kontroll av impulser och att balansera dessa med ideal leder ofta till trötthet. Därmed blir vi sämre på fokus och känslor kan bli överväldigande.
86
Projektiva tekniken
## Footnote
tvetydighet
Se tvetydig bild och beskriva vad man ser. Inblick i undermedvetna.
Beroende på ens undermedvetna kommer man tolka saker olika.
87
Psykoanalytisk syn på personlighetsutveckling
Hur man löser konflikter i barndomen sätter prägeln för hur man utvecklas personligheten. All personlighet klar vid 5 års ålder? Barndomen central i psykoanalys.
Fixering, alltså att man fastnar i en fas från barndomen kan leda till personlighetsproblematik i vuxen ålder.
88
Klein Object relations theory
## Footnote
anknytningspersoner - object
relationer - relations
lägger grund för framtiden
Anknytning sätter grund för vår personlighet. Det ger upphov till ramar för hur man bildar sociala relationer genom livet. Object relations theory handlar om hur barnet knyter an till föräldern.
89
Livsinstinkten enligt Freud
Överlevnadsinstinkten och sexualla driften leder till livsinstinkten.
90
Personlighetens dynamik och försvarsmekanismer
Objektiv ångest - rädslorespons till upplevt hot
Neurotisk ångest - konflikt mellan detet och jaget.
Moralisk ångest - konflikt mellan detet och överjaget.
Intrapsykiska konflikter - medvetna eller omedvetna konflikter som leder till ångest och obehag.
Försvarsmekanism - försvara jaget (rationalisera), förtränga eller projicera.
91
Selektion
Vi väljer och undviker situationer hela tiden. Stora och små val. Varje val påverkar oss men även vår miljö - som vi väljer. Dessa val är till viss del beroende av vår personlighet.
92
Need for closure
Behov av att veta vad som kan förväntas.
93
94
Social surrogacy hypothesis
## Footnote
blyga människor
Tendensen att blyga människor tar hjälp av nära vänner för att minska stress i sociala situationer.
95
Affektiv prognos
Hur vi på förhand uppskattar att vår emotionella reaktion på något kommer att vara. Tenderar att överestimera positiv och negativ affekt.
Neuroticism lägger grund för hur vi predicerar framtida emotioner.
Affektiv prognos kan interagera med vår personlighet och påverkar därför huruvida vi kommer att söka oss till eller undvika en situation.
96
Evokation - hur påverkar vi andras beteende?
## Footnote
Hostile attribution bias - tolka andras beteende
Expectancy confirmation
Pygmalion effect - andras tro på oss
Hostile attribution: Aggressiva personer tenderar att tolka andras intentioner som fientliga.
Expectancy confirmation: Fördomar om andra leder till beteende hos oss som kan frammana den responsen hos andra.
Pygmalion effect: Om andra tror att du klarar något så ökas chansen att du gör det.
96
Evokation
## Footnote
personlighetsdrag --> beteende
får ofta samma tbx
personlighet = filter
Hur drag i vår personlighet kan evokera, frammana reaktioner av de i vår omgivning. Hur man beter sig leder till gensvar.
Beroende på våra personlighetsdrag kommer vi reagera på stimuli på ett visst sätt.
Hög agreeableness möts ofta med positivitet och låg med negativitet.
Vår personlighet agerar filter genom vilket vi uppfattar verkligheten och detta påverkar hur vi agerar och interagerar med andra.
97
Manipulation/Social påverkan
Hur vi med avsikt försöker påverka andras beteenden.
Inte alltid illvilja.
Könsskillnader har ej observerats.
Personlighetsdrag påverkar till vilken utsträckning och hur man manipulerar.
98
Hur manipulerar man beroende på ens grad av big-five faktorerna?
Extraversion
Hög: Charm, övertygande och bra retorik.
Låg: Lögner, våld, få sig själva att se svaga/sjuka ut.
99
Self-concealment
## Footnote
Selektion
Evokation
Manipulation
Döljer sådant som socialt sett anses vara negativt. Tankar, känslor och handlingar som anses vara intima och privata och som man kanske skäms över. Hålla hemligheter.
Selektion: Hålla sig på avstånd från andra. Man är motvillig att söka stöd hos andra för att man skäms.
Evokation: Om man delar med sig av sina hemligheter så kan det indikera förtroende för andra men det kan också leda till utanförskap? Det kan leda till att andra drar sig undan.
Manipulation: Man kan använda sig av manipulationstekniker för att se till att det hålls hemligt. Man kan undvika samtalsämne, ljuga, få andra att känna sig taskiga för att de frågar osv osv.
100
Könsskillnader - hur uppstår de?
## Footnote
Socialization theory
Banduras Social Learning theory
Socialization: Vi lär oss om könsnormer som vi plockar på oss och förväntas visa upp - de kommer från vänner, familj, media, skola osv.
Bandura: Vi lär oss via observation. Vi modellerar sedan utefter detta. Implicita riktlinjer ges via det man ser.
101
Gender similarities hypothesis
Metaanalyser har visat män och kvinnor i stort är lika och att de tidigare påtalade könsskillnaderna inte är så stora som man tänkt.
102
Hormonell teori ang könsskillnader
Påstås att testosteron ska spela en roll. Men man har sett i studier att män har 10x så mkt testo, men ändå är många kvinnor mer dominanta än många män.
103
Evopsycho theory gällande könsskillnader
I och med att man investerar olika mycket för att få avkomma så skiljer det hur man beter sig. Kvinnor är försiktiga och selektiva. Män är mindre investerade och har mer kul ba.
Men är det verkligen så? Går att säga vad som helst om vad som helst.
104
Integrerat teoretiskt perspektiv på könsskillnader.
Social påverkan och biologin samspelar. Allt interagerar. Evolutionspsykologin kanske har rätt.
105
Könsskillnader - Temperament
Meta-analys på 3-13 åringar för att ta reda på om det finns skillnader i temperament. Väldigt attraktiv frågeställning. Kan påstås reflektera grundläggande biologiska skillnader. Visar sig tidigt i livet och predicerar ofta (i samspel med andra saker som t.ex miljö) framtida beteenden, emotionsreglering samt personlighet och psykopatologi.
Skillnader är dock medelhöga vad gäller inhibitorisk kontroll samt surgency (impulsivitet, uppmärksamhet, självsäkerhet, energi, social dominans osv).
106
Könsskillnader aggressivitet
## Footnote
Evolutionspsykologi
Parental investment
Intrasexuell selektion
Polygyni - vissa många partners - status
Sociala faktorer
Teorin om emotionsreglering?
Män är mycket mer aggressiva vad gäller projektiva personlighetstest, hur andra rapporterar deras beteende och hur de skattar sig själva.
Evolutionspsykologi förklarar det med parental investment och sexuell selektion. Parental investment för att om det finns få honor så är det viktigt att man engagerar sig för att honan ska välja en.
Intrasexuell selektion kan leda till aggressivitet i brist om honor.
Polygyni: En del män många partners, en del inga alls. Stor skillnad i reproduktiv framgång intrasexuellt. Leder till ökad selektion på manliga egenskaper. Denna begränsade tillgång till sexuella partners kan leda till höga nivåer av aggressivitet, för att konkurrera. Män dödar män, samma som idag.
Dock bör sociala faktorer tas i beaktning.
En annan teori menar på att män kan reagera med aggressivitet om deras manlighet ifrågasätts. De med våldsmedel uppvisar ofta mindre ångest än de utan möjlighet att agera våldsamt. Detta kan ses som att aggressiviteten agerar emotionsreglerande.
107
Könsskillnader i hur ofta och intensivt man upplever basic emotions
Positiva: Glädje, tillgivenhet, stolthet och tillfredsställelse.
Negativa: Sorg, ilska, rädsla, skuld.
Kvinnor känner oftare och intensivare vad gäller glädje och tillgivenhet samt rädsla och sorg.
108
Könsskillnader vad gäller självkänsla
En studie påvisade att könsskillnader ökar m åldern, peakar runt 18-års ålder och går sedan ner igen under vuxenlivet. Dock har detta ej kunnat replikeras. De flesta studier kommer fram till ingen skillnad.
109
People-things dimension
Kvinnor människoorienterade. Män sak-orienterade.
110
Könsskillnader depression
Kvinnor har allmänt mindre kontroll över sitt liv och det kan leda till känslor av uppgivenhet.
25% av kvinnor får depression medan män är 10%. Kvinnor överäter mer och tappar sexuell lust i högre utsträckning.
Könsskillnader i att uttrycka och hantera ångest. Kvinnor gråter, tenderar att söka vård.
Män är aggressiva och undviker saker - skippar jobbet.
111
Svartsjuka - könsskillnader
## Footnote
Emotionella cues
Sexuella cues
Double-shot
Evolutionspsykologi menar att män blir avundsjuka för att de tidigare haft problem med att veta om barnet är deras.
Kvinnor är rädda för att män ska vara otrogna och att de ska förlora mannens stöd och resurser.
Evolutionspsykologer tänker då att män och kvinnor skiljer sig i triggers och uttrycker.
Män reagerar på sexuella cues. Kvinnor på emotionella. Om män föreställer sig sin partner ha sex med andra höjs pulsen med 5 slag/min och hudkonduktans ökar och rynkor i pannan syns.
Double-shot: Män tror att kvinnan först blir sexuellt involverad och sedan emotionellt.
Kvinnor tror att mannen först blir emotionellt involverad och sedan sexuellt.
Dock finns det forskning som lyfts i boken där man sett att män tycker sexuella biten är värst medan kvinnor tycker att emotionella biten är jobbigare.
112
Bodily self
Global fysisk upplevelse av sig själv, båda inre och yttre stimuli.
Ens uppfattning av sig själv som förkroppsligad och i relation till andra i sin omgivning.
Ägandeskap av kroppen.
Själv-lokalisering (var slutar jag och börjar de andra)?
Första-persons-perspektiv
Den faktiska upplevelsen. Problem med bodily self kopplas till ätstörning.
113
Social identitet och kontinuitet, koherens och kontrast
Ens identitet som man visar upp för andra i sociala sammanhang.
Kontinuitet: Vår sociala identitet är stabil över tid. Förändring i social identitet sker oftast gradvis.
Kontrast: Vi sticker ut från mängden
Koherens: Vår personlighet är rätt stabil över olika situationer. Starkare identitet leder till mer koherens.
Sociala identiteten får vi genom att experimentera men även genom att ta på oss en färdig social roll - den som andra har eller den som givits en av ens omgivning.
114
Ätstörningar och jaget
## Footnote
Bodily self
Rubber hand illusion
Självobjektifiering och nedsatt interoceptiv förmåga
Självkonceptet & identitet
Självkänsla
Bodily self är påverkat - interoceptiv förmåga förändras och ens upplevelse av kroppen är lätt att påverka.
Objektifiering av kroppen, man ser på sin kropp utifrån och granskar och bedömer den.
Självkonceptet är omtåligt och negativt.
Självkänslan är låg - kontigent på appearance. Appearance self-esteem typ alltid lågt.
115
Självkänslan
## Footnote
Pos. Neg. värderingar
Tidig ålder
Social influens
3 delar: performance, appearance, social
Self-esteem variability
Ens positiva och negativa värderingar om sig själv.
Det kommer från tidig ålder när man börjar identifiera sig med ett själv - man märker att andra förväntar sig saker av en och huruvida man uppfyller dem påverkar ens självkänsla. Social comparison lägger ofta grunden för självkänslan.
3 delar: Performance - självkänsla från ens prestationer
Appearance - hur man upplever att man ser ut och hur man tror andra upplever det
Social: Baserat på interaktioner med andra, goda interaktioner ger upphov till hög självkänsla. Alla tre är kontingenta självkänslor.
Self-esteem variability: Förhöjd känslighet för hur man tror man uppfattas, känslig för social utvärdering.
116
Självkänsla - enhance & protect
Enhance : Förbättra självkänslan genom att försöka maximera vinster, se saker som möjlighet att lära sig snarare än förlust och misslyckande, man gör sitt bästa när man vill förbättra ens självkänsla. Söka bekräftelse och sätta mål som man når.
Protect: Minimera risker och undvik kritik. Rationalisera för att bevara självkänslan. Sänk förväntningar och insats för att undvika negativ känsla av ens prestation.
117
Blyghet
Vill socialisera men dålig självkänsla, rädd för negativ bedömning samt självtvivel och överdriven självmedvetenhet.
Blyghet påverkar beteenden och kognitioner. Självkänslan påverkas då den medieras av bristande självpresentation - då får man negativa bedömningar och då äre klippt.
Identitsutvecklingen påverkas av ens blyghet, man känner att man har svårt att sätta fingret på vad ens personlighet är - man vågar inte testa olika saker i sociala sammanhang för att se vad man gillar och inte.
Predicerar social ångest i högre ålder.
118
Narcissism
## Footnote
Contingent självkänsla
Grandios och sårbar
Ens självkänsla beror till stor del på vad andra tycker om en. Man söker konstant bekräftelse och validering, får man ej den blir det tufft asså. Och då kan ofta hävda sig eller uppvisa grandiositet för att skydda bräckliga självkänslan. När den är hotad kan man också bli fientlig.
Narcissister tenderar att vara aggressiva, manipulativa, ha höga tankar om sig själv, vara dominanta och känna sig berättigad och ha brist på empati. De upplever ofta låg gemenskapskänsla.
När de är grandiosa har de självförtroende, hög self-efficacy, är charmiga och extraverta men även aggressiva mot andra, både socialt men ibland fysiskt.
När de är sårbara så är de hypersensitiva, passivt aggressiva, undvikande, depressiva, introverta och har låg självkänsla.
119
Three components of self
Self concept
Self-esteem
Social identity
Självkoncept: Ens uppfattning om sig själv
Self-esteem: Hur man känner kring sig själv
Social identitet: Hur man presenterar sig inför andra.
120
Self-schemas
Kognitiv representation av oss, nätverk av information som utgörs av noder av information som associeras med varandra. Man har self-schema för att kategorisera sig själv och för att förstå sig själv samt för att sätta in ny information kring sig själv, finns sammanhang.
Possible self: Fear-self and ideal self.
Problem med självscheman: Felaktig bild av sig själv.
120
Self-concept
Ens schema om sig själv. Starkt självuppfattning: stark känsla av identitet. Man har ofta mer self-efficacy.
Störningar i självuppfattning: Förvräng självbild, nedvärdering/glorifiering.
Utvecklas från barnsben? Vem är jag? Baseras på fysiska attribut, förmågor, talanger, andras syn på en. Sen mer abstrakt och djupt. Man börjar kunna se sig utifrån och förstå andras situationer.
121
Social ångest & självkänslan
Låg självkänsla. Rädd för negativt omdöme. Självmedveten, granskande uppmärksamhet kring sig själv. Negativ affektiv prognos, håller en från att försöka.
Negativ självbild.
Låg självkänsla
Maladaptiva övertygelser i ens självschema.
Självdiskrepans mellan ens nuvarande jag och ens ideala/ought self.
122
Schizofreni och självet
Svårt med bodily self och en stabil personlighet. Föränderlig personlighet. Den inre och yttre världen förvrängs av okända krafter, svårt att hålla koll på vad som är verkligt.
123
Evoked culture & transmitted culture
Evoked culture: Vissa kontextuella cues framkallar vissa beteenden eller personlighetsdrag hos människor. Farliga miljöer leder till samarbete, aggressivt beteende bemöts med avståndstagande och försiktighet. Samarbete kan uppstå om tillgång till föda är varierande.
Miljöresponser väcker specifika responser. Det är alltså specifika kulturellt betingade beteenden och personlighetsdrag.
Beror på en universiell underliggande mekanism hos människan och typen av trigger och hur effektiv den är.
Om ett område lidit av hög nivå av sjukdomar så kommer befolkningen där vara mindre "open" enligt OCEAN.
Hur benägen en kultur är att samarbeta beror alltså på om det är varierande tillgång på maten. Är det osäkert så samarbetar man gärna.
Aggression: Man har sett att kulturella skillnader i aggression. Om man tidigare blivit utsatt för stöld eller sådant så kan man reagera aggressivt på hot i framtiden, och förolämpningar generellt. Herdar i södra USA som är mer aggressiva än jordbrukare i norr. Jordbrukare kan inte bli bestulna på allt på en gång så de behöver ej veva.
Transmitted culture: Idéer, värderingar och normer om hur man ska bete sig överförs från generation till generation. Hur man ska uttrycka sorg lär man sig av andra. Moral, självkoncept och hur vi framställer oss beror till stor del på det vi lär oss av vår omgivning. Socialization & Bandura. Man har sett att här kan det skilja sig i moral och värderingsfrågor. Får man gifta sig med sin kusin, ska man äta kött?
Finns dock möjligen universiell moral som återfinnes i alla kulturer. Fel att mörda utan anledning, ej stjäla, ej ljuga
124
Kulturella skillnader i emotionsuttryck
Japaner som fick kolla på en könstympningsfilm modifierade sitt minspel när försöksledaren var i rummet.
Amerikaner skattar ansiktsuttryck som mer emotionellt intensiva än japaner.
Tahitier upplever inte sorg på samma sätt t.ex svenskar när anhöriga går bort.
125
Kritik mot idén om individualism-kollektivism.
Studier baserade på USA och Japan. Man har sett att etniska grupper med protestantism är mer individualistiska än andra västerländska etniska grupper. USA är också väldigt befläckat av medborgerlig frigörelse, vilket verkligen går hand i hand med individualistiskt perspektiv.
Stor skillnad mellan västerländska länder. Studie på danskar och amerikaner - amerikaner är avsevärt mer fokuserade på att försköna sig och på att uppnå individuella mål. Danskar jobbar hellre med att det ska ske en interpersonell utjämning, alltså att statusskillnader ska minska.
126
Varför undersöker man personlighet över kulturer?
## Footnote
Universialitet
Se om koncept och modeller är applicerbara på andra grupper (generaliserbara)
Observera skillnader
Kan va spännande att se vilka drag som är universiella, vilka som skiljer sig och vilka koncept som funkar på olika kulturella grupper.
127
Culture universals
Drag som ses i nästan alla kulturer, fundementala. T.ex sexuell avundsjuka.
128
Transport-and-test
När man tar en hypotes som har stöd i en kultur, till en annan för att testa kulturell universialitet.
129
Personlighetsvariation inom en kultur
## Footnote
Klasser
Tid
Händelser
Beror ofta på transmitted culture - sociala faktorer spelar roll. Lägre klass mer fokus på lydnad, arbetsmoral och tålamod. Högre mer fokus på självständighet, delegera och snabba lösningar.
Historisk era spelar roll.
Likaså stora förändringar i samhälle och världen som kan påverka hur folk mår och beter sig.
130
Kritik mot tvärforskning gällande personlighet och skillnader mellan kulturer.
## Footnote
Self-report
Kulturella normer påverkar svar
Intrakulturell variation större
Förenklad dikotomi
Biased sampling
Biased mätinstrument
Forskning gjord i västvärlden
Self-report, validiteten ifrågasätts. Hur vet vi att vi fångar in personligheten, är det inte snedförvridet av kulturella normer gällande hur man ska svara?
Svårt att översätta skalor mellan kulturer. Biased sampling på universitetsstudenter. Svårt att kommunicera koncept, finns personlighetskonstrukt och själv-koncept i alla kulturer?
Kan man generalisera till hela västvärlden baserat på amerikaner vs östvärlden baserat på japaner? Stor variation mellan lànder av "samma" typ av kultur.
Förenklad dikotomi. Är det verkligen så svart-vitt?
Forskning har ofta gjorts på västerländska samhällen.
Bias i mätinstrument, västerländska verktyg.
131
