Utredning och handläggning vid misstanke om neurokognitiv sjukdom Flashcards

1
Q

Varför kognitiv (demens-) utredning? (Vi kan ju ändå inget göra! Eller?)

A
  • Utesluta behandlingsbar åkomma
  • För att få rätt vård, behandling och omsorg
  • Viktigt att den drabbade får en förklaring till sina symptom, ökad förståelse från omgivningen
  • Personcentrerad anpassning (blir utefter personen vi har framför oss)
  • Stöd till anhöriga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Prevention
  • Basal utredning och diagnostik
  • Behandling
  • Stöd till patienter och anhöriga under hela sjukdomsförloppet
  • Årliga uppföljningar – koordinera vård och omsorgsinsatser
  • Samverka med kommunal verksamhet
  • Omhändertagande av svåra beteendemässiga – och psykiska symtom (BPSD)
  • Palliativ vård i sent stadie av demenssjukdom

Vilken instans ansvar för ovan?

A

Primärvården

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Basal kognitiv utredning övergripande vid misstanke om neurokognitiv sjukdom (demens)?

A
  • Strukturerad anamnes (även från närstående)
  • Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd
  • Blodprovstagning och EKG
  • Hjärnavbildning
  • Kognitiva test: MMSE tillsammans med Klocktest (kompletterande test)
  • Strukturerad bedömning av funktions– och aktivitetsförmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anamnes – patient, vad kan vara viktigt att fråga om vid misstanke om neurokognitiv sjukdom?

A
  • Aktuella kognitiva och somatiska symtom
    o Debut av symtom (hur fort har det uppstått) och varaktighet
    o Påverkan på vardagliga funktioner
  • Nuvarande och tidigare sjukdomar
  • Ärftlighet
  • Övriga riskfaktorer (inkl. alkohol)
  • Aktuella mediciner
  • Tidigare funktionsnivå
    o Utbildning och arbete
    o Vapen och bilkörning
    o Ekonomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anamnes – närstående, vad kan vara viktigt att fråga om vid misstanke om neurokognitiv sjukdom?

A
  • Initiativförmåga
  • Funktionsnivå i vardagen
  • Sociala sammanhang
  • Minne, humör
    o Misstänksamhet
    o Hallucinationer
    o Hot och våld i hemmet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Somatiskt och psykiatriskt status vid misstanke om neurokognitiv sjukdom?

A
  • Hjärta
  • Lungor
  • Buk
  • Neurologstatus
  • Psykiatriskt status
  • Blodtryck (inkl. stående)
  • EKG
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Blodprover (kartlägga mående, utesluta andra orsaker) vid misstanke om neurokognitiv sjukdom?

A
  • Rutinprover:
    o Blodstatus (utesluta anemi)
    o CRP och SR (inflammation)
    o Krea och elektrolyter (Na, K)
    o TSH (sköldkörtelrubbningar kan påverka kognitiv förmåga)
    o CA-jonaktivitet (kan tyda på malignitet men också påverka kognitiv förmåga)
    o PEth
  • Utvidgad provtagning utifrån patientens anamnes och symtombild.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Radiologi vid misstanke om neurokognitiv sjukdom?

A
  • DT huvud/ MR huvud
    o Kan inte sätta diagnos på bara detta! Sammanlagd bild är viktigt!
  • För att utesluta behandlingsbara åkommor
  • Gradering och lokalisation av ev. atrofi och vaskulära skador.
  • Pusselbit!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Strukturerad bedömning av funktions – och aktivitetsförmåga vid misstanke om neurokognitiv sjukdom (vad kan tänkas ingå)?

A
  • Önskvärt med teambedömning av sköterska och arbetsterapeut
    o Omvårdnadsperspektiv, helhet, aktuell hemsituation, stödinsatser
  • Bedömning av arbetsterapeut (hembesök)
    o Förebygga, vidmakthålla och förbättra individens aktivitetsförmåga
    o Utreda och anpassa den fysiska och sociala miljön (ekonomi, vardagssysslor, transport etc)
  • Instrument eller observation för bedömning av aktivitetsförmåga
    o Inom områdena: personlig vård, bostad, fritid och arbete
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kognitiva tester (första linjens, räcker för oss att veta) vid misstanke om neurokognitiv sjukdom?

A
  • MMSE-SR (Mini-Mental Status Examination) + Klocktest
    o Alternativt RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) – ett mångkulturellt bedömningsinstrument samt vid lägre utbildningsnivå.
    o Fångar sent i förloppet
  • Möjliga kompletterande tester i primärvård (bättre i tidigare förlopp), räcker veta de finns
    o MoCA – The Montreal Cognitive Assessment
    o Cognistat (NKSU)
    o AQT – A Quick Test of cognitive speed
    o KSB – Kognitiva screeningbatteriet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

MMSE – Mini Mental Status Examination

Vad innebär ovan?

A
  • 12 uppgifter
  • Totalt 30 poäng
  • Orientering (tid, rum), uppmärksamhet, minne, språk, visuell konstruktion (visuospatiellt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Klocktest (tillsammans med MMSE!)

Vad innebär ovan?

A
  • Poängsättning 1-5p
  • Muntlig instruktion
  • Placera visarna på tio över elva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Påverkas mindre av kortare skolgång, påverkas mindre av annat modersmål (går att testa via tolk), annan kulturell bakgrund
  • 6 deltester, 5 domäner: minne, omdöme, kroppsorientering, visuokonstruktion och språklig förmåga

Vad beskrivs (utgör ibland underlad vid utredning av neurokognitiv sjukdom)?

A

RUDAS – Rowland University Dementia Assessment Scale (för nyanlända svenska/de var tydligen svenska redan innan de kom hit)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Cognistat/NKSU
    o Multi-domän test (10 domäner)
    o Kognitiv profil presenterad som grafisk profil
    o Patienter med tidiga symtom och nedsättningar i andra domäner än minne
    o Svaghet – ingen domän för psykomotorisk hastighet
  • Kognitiva Screeningbatteriet (KSB)
    o Minne/inlärning
    o Språkliga funktioner
    o Snabbhet/uppmärksamhet
    o Spatiala funktioner
    o Exekutiva funktioner

När kan ovan bli aktuellt gällande utredning av neurokognitiv sjukdom?

A

fångar bättre in en intellektuell välutbildad person som annars kan gå igenom MMSE trots demens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diff. diagnoser till neurokognitiv sjukdom (demens)?

A
  • Processer i hjärnan
    o Kroniskt subduralhematom, normaltryckshydrocefalus, tumörsjukdom
  • Psykiatri
    o Utmattning, stress, psykisk sjukdom (tex depression (mkt vanlig diff), psykossjukdom)
  • Alkohol
  • Läkemedel (titta alltid i LM-lista)
  • Elektrolytrubbning (tex hyponatremi, hypercalcemi)
  • Kronisk sjukdom (tex KOL, hjärtsvikt, diabetes)
    o Låg syresättning över tid kan påverka hjärnans funktion
  • B-vitaminbrist
  • Tyroideasjukdomar
  • Infektioner (tex neuroborrelios, AIDS, syfilis m.fl)
  • Sömnapné
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

När kan man tänka sig att vi skickar remiss för fördjupad kognitiv utredning (vid demensliknande symtom)?

A
  • När pusslet inte stämmer/otydligheter
    o Som det är i Ann-Louise fall; lite ung, DT-förändringar, minnet
  • Yngre personer
  • Snabbt förlopp (ex Creutzfelt-Jacobs)
  • (Svåra symtom)
  • Misstanke om mindre vanlig demensdiagnos (ex Lewy-body demens, atypisk Parkinsonism)
  • Påtagligt stark ärftlighet
17
Q

Fördjupad kognitiv utredning vid misstanke om neurokognitiv sjukdom på specialistklinik.

Vad kan ingå?

A
  • Anamnes (fördjupad, ibland inkl. arbetsgivare och fler närstående)
  • Fördjupad kognitiv testning
    o Psykolog, arbetsterapeut
  • Neuropsykolog
  • Praktisk funktionsbedömning
  • Radiologi
    o Ex MR, misstanke om vaskulära skador (syns inte lika bra på DT)
  • Likvoranalys
  • Nuklearmedicinska undersökningsmetoder
    o FDG-pet, DAT-scan, amyloid-PET (Stockholm)
18
Q

Lumbalpunktion vid kognitiv utredning (Alzheimers ex), vi ska veta varför, hur och vilka förändringar som tyder på vad

  • Syfte
    o Differentialdiagnostik
    o Stärker eller försvagar misstanke
    o En pusselbit

Analyser (grundpaket + likvormarkörer), vilka markörer är relevanta? Vad tyder på Alzheimers sjukdom?

A

o Beta-amyloid 42 (sänkt) eftersom det lagras upp i placken!
o Beta-amyloid kvot (sänkt)
o Total tau (höjd) från neurofibrillerna
o Fosfo-tau (höjd)
o Neurofilament (höjd), mkt ospecifikt

19
Q

Enklare att följa förlopp + Hitta sjukdom i tidig fas + Primärvårdsutredningar

  • Oklar normering - Ojämna resultat - Relativt krånglig teknik - Ej i kliniskt bruk (finns undantag) - Men det närmar sig…

Vad beskrivs i samband med utredning av neurokognitiv sjukdom?

A

Biomarkörer i plasma (framtid!)

20
Q

Vi har nu konstaterat att en patient har Alzheimers sjukdom, vad är nu viktigt att övergripande göra?

A
  • Skriftlig och muntlig information
  • Kontaktperson, stöd i hemmet
  • Aktualisering hos kommunens demensteam
  • Tandvårdskort
  • Anhörigutbildning
  • Körkort/vapen
  • Planera uppföljningen
  • Överväg medicinsk behandling
21
Q

Demenssjukdom och körkort, hur tänka och göra??

A
  • Demenssjukdom är ej förenlig med körkortsinnehav (grundregel)!
  • Undantag för lägre behörigeter (bil etc): Lindrig kognitiv funktionsnedsättning och mild demensgrad efter bedömning; goda bevarade funktioner inom
    o Uppmärksamhet
    o Exekutivt
    o Insikt/omdöme (klinisk bedömning, svår avvägning)
    o Visuospatiellt
    o Psykomotorisk hastighet
    o Globalt
    o Bör följas upp årligen minst!
  • Anmälan till Transportstyrelsen
    o Ska skrivas av specialistläkare (eller åtminstone kontrasigneras av sådan)
    o Om patienten vägrar utredning; ”Utredningsanmälan” till Transportstyrelsen
22
Q

Hur göra vid vapeninnehav och neurokognitiv sjukdom?

A
  • Principiellt samma krav som för körkortsinnehav
  • Skriftlig anmälan till närmsta Polismyndighet.
23
Q

Läkemedelsbehandling och dess effekter vid neurokognitiv sjukdom (i detta fall Alzheimers, blanddemens och Lewy Body demens)?

A

Behandling: Acetylkolinesterashämmare

  • Donepezil, Galantamin och Rivastigmin
  • Hämmar nedbrytningen av acetylkolin i synapsklyftan (friska nervceller nyttjar detta)
    o Störst effekt i tidigt stadie av sjukdomen. Långt gången demens inte lönt
  • Biverkningar: magbesvär, illamående. Trötthet, sömnstörning.
    o Testa byt sinsemellan
  • Vagoton effekt (bradykardi). Ta EKG innan (AV-block II-III)

Behandling: NMDA-receptorantagonist
* Memantin
* AD, bland, LBD samt BPSD-indikation
* Blockerar NMDA-receptorn → minskad effekt av glutamat och skadligt kalciuminflöde i hippocampus.
o Inte lika lönt i sent skede (mindre friska nervceller), men lite längre in i sjukdomen (BPSD-indikation också)
* Yrsel, huvudvärk, somnolens, förstoppning
* Försiktighet vid känd EP eller låg kramptröskel av annan orsak. Njurfunktion låg –> lägre dos

Acetylkolinesterashämmare + Memantine

  • OBS! Man sätter in ett läkemedel i taget (ska tolerera det), men målet är kombinationsbehandling
24
Q

Behandling – icke farmakologisk vid neurokognitiv sjukdom (5)?

A
  • Varierad kost
  • Fysisk aktivitet
  • Social aktivitet
  • Personcentrerat bemötande
    o Lågaffektivt
  • Korrekt behandling av andra somatiska sjukdomar och riskfaktorer, inkl. tandvård
25
Q

BPSD – Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

Vad kan detta uttryckas som? Vad tänker vi att det beror på?

A
  • Aggressivitet, skrik/ropbeteende, vandring/motorisk oro, plockande, störd dygnsrytm, hallucinationer, illusioner, vanföreställningar, ökad ångest, depressiva symtom
  • Symtom på ”unmet needs”? Patienten kan inte beskriva problemet bara
26
Q

BPSD – Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

  • Aggressivitet, skrik/ropbeteende, vandring/motorisk oro, plockande, störd dygnsrytm, hallucinationer, illusioner, vanföreställningar, ökad ångest, depressiva symtom

Vad göra?

A
  • Kartlägg symtomen
  • Optimera patientens basala behov
  • Optimera patientens närmiljö och minska stimuli
  • Personcentrerat, lågaffektivt omhändertagande
  • Medicinsk bedömning
    o Läkemedelsgenomgång
    o Ibland läkemedel (tänk läkemedel sist! Oftast andra insatser)
  • Bemötandeplan
  • Utvärdera insatser, läkemedelseffekt och symtomutveckling över tid
27
Q

Kommunal omsorg vid neurokognitiv sjukdom

  • Behovsbedömning
  • Kommunalt demensteam/demenssjuksköterska
  • Dagverksamhet
  • Särskilt boende
  • God Man/Förvaltare
    o Om en person behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person

Uppföljning – varför?
* Syfte: ”Bedöma demenssjukdomen, dess konsekvenser och personens behov av medicinskt och psykosocialt stöd SAMT att se till att dessa tillgodoses”
o Läkemedel, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, andra sjukdomar, beviljade biståndsinsatser, nutritionsstatus, omsorgsbehov, tandvårdskort, eventuella BPSD symtom

Uppföljning – Hur?

A
  • 1 gång per år eller oftare utifrån personcentrerade behov
  • Oftast via primärvården
  • Medicinsk bedömning (eventuellt förnyad kognitiv testning)
  • Läkemedelsgenomgång
  • Funktions- och aktivitetsbedömning
  • Anhöriguppföljning
  • Uppdatering av vårdplan

Uppföljning – tips!

  • Testning utifrån tidigare utredning och demensgrad
  • Symtomuppföljning
  • Anhöriganamnes
  • Behov av kommunala insatser
  • Boendeform
  • Körkort!
  • SveDem-reg. (nationellt kvalitetsregister)
28
Q

Sammanfattning neurokognitiv svikt

  • Vid misstanke om kognitiv svikt- gör basal ? !
  • Utredningen är ett pussel! Ingen del kan ensamt ge diagnos
  • Glöm inte att ta ställning till ? och ?
  • Behandling är inte bara läkemedel, men läkemedel kan vara behandling
  • Uppföljning är viktigt för patient och närstående

Fyll i

A

Demensutredning
Läkemedel
Vapen

29
Q

Ann-Louise 72 år

  • Kvinna 72 år, ensamboende. Arbetat som lärare på gymnasiet. Dotter i Stockholm.
  • Tidigare sjd: hypertoni, hyperlipidemi
  • Sista året svårt komma ihåg saker, måste skriva upp. Vid något tillfälle ”black-out” och svårt hitta hem.
  • I samband med komplicerad höftfraktur och slutenvård under förra året tillfällig förvirringsepisod.
  • Mor och mormor hade vissa minnessvårigheter när de blev gamla

Basal utredning

  • Anhöriganamnes
  • Allmänt status: Blodtryck 165/80, i övrigt ua. Lab ua.
  • Neurologiskt status: Lite svårt med instruktioner och nedsatt balans. I övrigt ua.
  • Psykiatriskt status: Neutral grundstämning, adekvat klädsel och kontakt. Inget anmärkningsvärt framkommer.
  • DT huvud: GCA (global cortacal atrofi) grad 1-2 (normalt men hennes atrofi sitter ffa parietalt. MTA (medial temporallobs atrofi) 1 hö, 2 vä (kan vara normalt men tveksamt). Inga infarkter. Fazekas 1 (normalt, visar ev vaskulär påverkan).
  • MMSE 28/30, Klocktest 3/4,
  • Cognistat:
    o Minnet mkt dåligt

LP
o Beta-amyloid 42 (sänkt)
o Beta-amyloid kvot (sänkt)
o Total tau (höjd)
o Fosfo-tau (höjd)
o Neurofilament (höjd)

Fördjupad utredning

  • Fördjupad kognitiv testning med nedsättning inom ffa minne, men även språkligt och exekutivt.
  • Praktisk bedömning i kök med svårigheter att minnas och följa ett recept.
  • Framkommer att dotter tagit över patientens ekonomi.

Ja, du har rätt, det är Alzheimers (wow…), men hur visste du det (3)? Om du fortsatt varit osäker vad hade varit nästa lämpliga utredningssteg?

A
  • Minne (sedan språkliga/exekutiva svårigheter), atrofi mediala temporallobern + parietalt samt LP (tydligast genom sänkt Beta-amyloid (eftersom det lagras upp i placken samt Fosfo-tau höjd från neurofibrillerna))

Om det varit lite mer oklart hade vi kunna gå vidare med FDG-pet