Sköra äldre. Klinisk diagnostik Flashcards

1
Q

Äldre patienter har oftare …

  • Flera kroniska sjukdomar
  • Kronisk och samtidig akut sjukdom
  • Små marginaler
  • Allmänna eller otydliga symtom

Vissa allmänna symtom visar på sjukdom men inte på vilken…

  • Anorexi/viktförlust
  • Intorkning
  • Svimning/fall/yrsel
  • Immobilisering
  • Gångsvårigheter
  • Konfusion
  • Inkontinens
  • Smärta
  • Oro och sömnstörningar

Så vad ska vi vara extra uppmärksamma på i denna röra?

A

Plötslig försämring = observandum!

  • Nästan alltid ett tecken på sjukdom!
  • Ju snabbare orsaken hittas och behandlas desto mindre risk att tillståndet blir kroniskt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Konfusionströskel - princip
Säg något om detta i relation till äldre

A
  • Hjärnans reservkapacitet. Yngre kräver mer kraftig sjukdom för konfusion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mindre tydliga symtom vid sjukdom/skada hos äldre. Ge några exempel

A
  • Mindre smärta vid frakturer eller hjärtinfarkt
  • Mindre temperaturstegring vid infektioner
  • Avsaknad av eller mindre hosta vid luftvägsinfektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad man är överens om gällande skörhet/Frailty definitionsmässigt (2)

A
  • Innebär ökad sårbarhet och minskade reservmarginaler hos en äldre person
  • Ökad risk för t ex fall, funktionsnedsättning, handikapp, institutionalisering och död
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

2 huvudmodeller för frailty

Vilka är dessa?

A
  1. Physical frailty model (”fenotyp-modellen”)
  2. Deficit accumulation model

(Cognitive frailty: Koppling mellan skörhet och kognitiv svikt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Physical Frailty Model

  • Kriterier för frailty (≥3)

Vilka är kriterierna?

A

o Ofrivillig viktminskning
o Trötthet/uttröttbarhet
o Svaghet (Nedsatt gripstyrka)
o Låg gånghastighet
o Låg fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hypotes kring samband vid frailty

Förklara bilden
Vad är viktigt för att undvika det som sker på bilden

A
  • Sjukdom ger mindre rörlighet, minskad muskelmassa, mindre energi, sämre metabolism, minskat kaloribehov, sämre aptit, undernutrition och det blir ytterligare sarkopeni med ond cirkel
  • Viktigt med näringsintag och upprätthålla fysisk funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Deficit accumulation model (ansamling)

Hur mäter man detta?

A
  • Massa olika variabler som är kopplade till skörhet. Var fjärde av dessa tyder på skörhet (index > 0,25) men detta passar för forskning inte klinisk vardag därför finns CSHA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

CSHA Clinical Frailty Scale från Deficit accumulation model (ansamling)

  1. Very fit — robust, active, energetic, well motivated and fit; these people commonly exercise regularly and are in the most fit group for their age
  2. Well — without active disease, but less fit than people in category 1
  3. Well, with treated comorbid disease — disease symptoms are well controlled compared with those in category 4
  4. Apparently vulnerable — although not frankly dependent, these people commonly complain of being “slowed up” or have disease symptoms
  5. Mildly frail — with limited dependence on others for instrumental activities of daily living
  6. Moderately frail — help is needed with both instrumental and noninstrumental activities of daily living
  7. Severely frail — completely dependent on others for the activities of daily living, or terminally ill

Var börjar frailty?

A

Från 4 och uppåt

Bra verktyg till klinisk vardag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Några exempel på förekommande skattningsinstrument för frailty/skörhet

Ge tre exempel som används i klinisk vardag

A

o FRESH (FRail Elderly Support sahlgrenska Hosp)
* Om minst 2 ja, tecken på skörhet och att det kan krävas geriatriska åtgärder
o GRP (geriatrisk risk profil)
o CFS (Clinical Frailty Scale) används i ökande grad även på akuten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilket instrument är detta och var används det?

A

GRP – enkelt selektionsinstrument på akutmottagning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Clinical Frailty Scale (bäst verktyg för att mäta frailty/skörhet)

  • CFS 3: Klarar sig bra – individer vars medicinska problem är väl kontrollerade, men som inte regelbundet är aktiva utöver vanliga promenader.
  • CFS 4: Sårbar – är inte beroende av andras hjälp i vardagen, men har ofta symtom som begränsar deras aktiviteter. Ett vanligt klagomål är att de begränsas (”saktas ned”) och/eller blir trötta under dagen
  • CFS 5: Lindrigt skör – dessa individer är ofta uppenbart långsammare, och behöver hjälp med komplexa IADL (Instrumental Activities of Daily Living)-aktiviteter (ekonomi, transporter, tungt hushållsarbete, medicinering). Lindrig skörhet försämrar i allmänhet förmågan att handla och gå ut på egen hand, laga mat och utföra hushållsarbete. Här ingår även lindrig demens.
  • CFS 6: Måttligt skör – individer som behöver hjälp med alla utomhusaktiviteter och hushållsarbete. Inomhus har de ofta problem med trappor, behöver hjälp med att tvätta sig, och kan behöva minimal hjälp (uppmaning, stöd) med att klä på sig. Här ingår även måttlig demens.

Man graderar inte poäng utan tittar och pratar med patienten. Vad tittar man framför allt på?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Viktiga symtom som tyder på frailty/skörhet?

A
  • Svaghet, långsamhet, saktas ner av symtom
  • Viktnedgång
  • Kognitiv nedsättning
  • Svårt att klara sig själv
    o Märks först med iADL: ex handla, betala räkningar
  • Men vad är bakgrunden till skörheten!?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Agda 81 år

  • Änka, bor kvar i parets villa
  • Har privat städhjälp 1g /vecka
  • Hon har artros i händer som ger henne obehag, särskilt under vintern
  • Har gillat trädgårdsarbete, men nu har sonen tagit över skötseln.
  • Ber sin dotter om hjälp att betala räkningar eftersom hon ibland gör fel eller glömmer
  • Älskar att laga mat och gör fortfarande middagar till barnen och deras familjer.

Bedöm enligt CFS

A

CFS 5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ove 77 år

  • Väntar på operation av matstrupscancer
  • Tidigare rökare sedan 30 år, men har nyligen slutat
  • Han är oroad och lite nedstämd över sin sjukdom, har nedsatt aptit och har gått ner lite i vikt men har börjat må bättre efter kostförändring
  • Ove känner sig påtagligt tröttare men kan fortfarande ta hand om sina 2 barnbarn några ggr i veckan. Han håller i gång större delen av dagen med pyssel, matlagning och lite städning i sonens hem men behöver vila någon gång under dagen.

Bedöm enligt CFS

A

CSF 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kan man motverka skörhet, huvudspår (5)?

A
  • Träning
  • Nutrition
  • Men även sociala faktorer spelar roll
  • Vårdformer påverkar skörhet och dess konsekvenser
  • Läkemedel:
    o Reducera omotiverad polyfarmaci
    o Individanpassa dosering och behandlingsregim
17
Q

Varför fungerar inte vården för sköra äldre idag?

A
  • Vården är organiserad för enskilda diagnoser och inte skörhet och multisjuklighet
  • Många aktörer med bristande samordning
  • Dålig kontinuitet, även i hemsjukvård
  • Bristande kompetens
  • Akutsjukvården har för stor del av patienternas kontakt med vården
18
Q

Hur gör man en strukturerad bedömning (helhet) av den sköra?

  • Viktigt – både i slutenvård och i primärvård!
A

Comprehensive Giatric Assessment (CGA) – strukturerat omhändertagande av den äldre vårdtagaren utifrån ett personcentrerat perspektiv.

  • Sker i samband med teamrond
  • Olika ansvar (kan skilja något)
    o Undersköterska: Senior Alert: Fallrisk, trycksår, nutrition, munhälsa. Syn, hörsel
    o Sköterska: Elimination, smärta, konfusion/kognition, psyk mående, sömn
    o Arbetsterapeut: ADL tidigare och nu
    o Sjukgymnast: Förflyttning tidigare och nu
    o Läkare: Medicinskt nuläge, bakgrund och läkemedel

Bedömning kan göras med ex PASTEL 2.0 (blankett)

  • Bedöma grad av skörhet - Helhetsbedömning
  • Utforska patientens önskemål – viktiga samtal
  • Identifiera behov av utredning, stöd och andra åtgärder
  • Understödja teamarbete
  • Efter denna görs CFS
19
Q

Att beakta vid undersökning av äldre:

  • Ta hänsyn till nedsatt syn och hörsel
  • Ta hänsyn till långsammare tanke och tal
  • Vaga uppgifter kan behöva specificeras. Anhöriga?
  • Äldre har ofta tendens att bagatellisera sjukdomssymtom
  • Många symtom kan behöva ”sorteras”
  • En del symtom kan vara missledande
  • Alla patologiska fynd tyder ej på sjukdom
  • Alla symtom kan inte förklaras av åldern
  • Psykiska symtom kan vara uttryck för somatisk sjukdom

Två saker till som är extra viktiga!?

A
  • Observans på plötsliga försämringar
  • Var noggrann beträffande uppgifter om läkemedel!!!
    o Vilka får patienten i sig osv
20
Q

Agda 84 år (på VC:s äldremottagning )

  • höftfraktur
  • Minnet har blivit mycket sämre enligt barnen
  • Ensam, nedstämd, sover dåligt
  • Mycket tröttare, andfådd vid promenad och har svårare med balans. Går inte ut själv.
  • Förutom artros nyupptäckt förmaksflimmer och njursvikt i samband med Ökande bensvullnad, eksem och begynnande sår
  • Oklart hur hon tar sina mediciner
  • Önskar
    o Hjälp med trötthet och värk. Få bo hemma och klara sig själv. Kunna gå ut själv.
    o Vill inte ha hemtjänst eller stödstrumpor. En (ansträngd) dotter i närheten

Vad är problemet för Agda
* Ålder
* Sjukdomar
* Nedsatt autonomi
* Insikt?

Lämpligt sätt att ta reda på mer?

A

Hembesök!

21
Q

Vårdplanering och ställningstagande till vårdbegränsningar

Hur kan man tänka kring den sköre?

A
  • Optimal istället för maximal vård
  • Bättre livskvalitet
  • Fokus på symtomlindring och trygghet
  • Öka patientens autonomi
  • Patienten får en chans att förbereda sig och påverka hur livets slut ser ut
  • Anhöriga får en chans att förbereda sig
  • Resurseffektivt – kan avlasta akutmottagning och sjukhus
22
Q

Etiska problem med vårdplanering

Ge ett par exempel

A
  • Patienter har ofta nedsatt autonomi, fr a pga kognitiv nedsättning
  • Hur vet vi vad som är patientens vilja?
  • Utmaning att göra patienten delaktig
  • Utmaning att motivera patienten
  • Patient som ej vill ” sitt eget bästa”, hemtjänst – medicindelning etc.
  • Anhöriga olika agendor
  • Svårt att förutse förlopp hos multisjuk patient
  • Hemsjukvård med svaga länkar
  • Exempel – vårdbegränsningar
23
Q

Vägen mot proaktiv vård för sköra äldre

  • Kontinuitet kan innebära kontaktperson för olika typer av problem

Vilka tre led är viktiga avseende ovan?

A