Urinvägskonkrement Flashcards

1
Q

Vart kan urinvägsstenar uppkomma? (4 st)

A

Calyx
Njurbäcken
Uretär
Urinblåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är livstidsrisken för att få urinvägskonkrement för kvinnor respektive män? (i %)

A

Kvinnor: 9%
Män: 19%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur stor är risken för recidiv inom 5 år? (i %)

A

40%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vart bildas stenar oftast? (i % utifrån bild)

A

97%: Njurbäcken, calyx, uretär
3%: Blåsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Stenbildning är multifaktoriell, vad påverkas det av? (8st)

A
  • Hög koncentration svårlösliga joner
  • Samspel mellan inhibitorer och promotorer
  • Genetiska faktorer (renal tubulär acidos, cystinuri, Mb Crohns)
  • Anatomiska varianter, ex. hästskonjure, ektopiskt mynnande uretär
  • Infektioner
  • Matintag, främst puriner (kött, sås, soja, alkohol) och oxalat (spenat, rabarber, nötter, kakao, te, mörk choklad)
  • Metabol störning (hyperparatyreoidism)
  • Läkemedel, ex. indinavir (mot HIV) och sulfonamid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka specifika faktorer påverkar stenbildningen (3 inhibitorer vs. 4 promotorer)?

A

Inhibitorer = citrat, magnesium, glykoaminoglykaner
Promotorer = kalcium, fosfat, urinsyra, oxalat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad finns det för olika typer av urinvägsstenar?

A

Kalciumstenar
Infektionsstenar
Urinsyrastenar
Cystinstenar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad består kalciumstenar utav och hur vanligt är det?

A

Kalciumoxalat och Kalciumfosfat
70-80 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur uppkommer kalciumstenar?

A

Vid rubbad balans mellan kalcium, oxalat och kristallhämmande såsom citrat, pyrofosfat, Mg och glukoaminoglykaner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad beror hypercalciuri på?

A

Patienten absorberar onormalt mycket kalcium från magen alternativt - primära renala defekter i kalciumresorbtionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur behandlas hypercalciuri?

A

Men antingen Tiaziddiuretika eller Magnesium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkar tiaziddiuretika hyperclaciuri?

A

Det minskar utsöndringen av kalcium i urinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur påverkar magnesium hypercalciuri?

A

Magnesium påverkar kalciumlösligheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad består infektionsstenar av och hur bildas dessa?

A

Magnesiumammoniumfosfat och/eller karbonatapatit.

Bildas av UVI (av ureasproducerande bakterier) där ureas agerar som katalysator för urea-nedbrytningen vilket resulterar i ökade mängder ammoniumjoner och karbonatjoner som i den alkaliska miljön kristalliseras. (Alkalitet ökar fosfatlösligheten) Bildas SNABBT. Vanligare hos kvinnor!

10-15 % av urinvägskonkrement

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad består urinsyrastenar av och hur bildas dessa? Vilka är typ-patienter som får dessa?

A

Urinsyra.
Är slutprodukten av purinomsättningen (eliminiation via njurarna) och är svårlöslig i sur urin och fälls ut vid hög urinkoncentration.
TÄNK GIKT-PATIENTER! De har störd purinomsättning och sur urin.

5 % av alla stenar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad består cystinstenar av, hur bildas dessa och hur vanliga är dem?

A

Cystin.
Uppkommer hos patienter med hereditär defekt i tubulära resorptionen av aminosyror - såsom cystein.
Hög konc + sur urin = fällning –> cystinstenar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Syns urinsyrastenar på röntgen?

A

Nej.

18
Q

Hur kan man kontrollera urinkonkrements täthet (HU)?

A

Mha bilddiagnostik före behandling - tätheten (HU) korrespeonderar med dess hårdhet.

19
Q

Hur ser den kliniska bilden ut vid akuta urinvägsstenar?

A

Akut stenfall: plötsligt insättande INTERVALLartad krampsmärta i FLANK/RYGG med utstrålning mot ljumsken.
Rastlös patient
Illamående, kräkningar
Kan ha minskad urinproduktion, anuri eller hematuri

20
Q

Hur kan man skilja platserna där stenar kan bildas mha anamnestiska frågor om smärtan?

A

(Flanksmärta pga ökat tryck i njurbäcken)
Flank/ryggsmärta med utstrålning mot genitalia samt urinträningar/täta miktioner: sten i distal uretär

21
Q

Vad är viktigt att inte missa vid akut stenanfall?

A

Infektionssymptom: feber >38°C, leukocyter >12, CRP >50, blekhet, kräkning. En avstängd PYELIT (övre UVI) måste då uteslutas.
Tecken på SEPSIS: takykardi, hypotoni och konfusion

22
Q

Hur handläggs akut urinvägsstenanfall?

A
  1. Anamnes
    - tidigare urinvägssten? (ökar risk)
  2. Status:
    - dunkömhet över njurloger?
  3. Temp:
    - utesluta/bekräfta avstängd pyelit
  4. Urinsticka:
    -leukocyter och nitrit talar flr infektion, erytrocyter för sten.
  5. Lab:
    -LPK, CRP, Krea, S-Ca (uteslut hyperparatyreoidism), urat
  6. DT BÖS utan kontrast:
    - ger större sannolikhet för korrekt diagnos
    - påvisar alla konkrement, hydronefro, retning runt njure (avstängd pyelit)
    - Stenlokalisation, storlek, hårdhet.
    - Ev. anatomisk avvikelse
    - Diff.diagnoser som AA och divertikulit kan uteslutas
  7. UL:
    - Gravida och barn: kan påvisa hydronefros, ej lika bra i övriga anseenden.
23
Q

Vilka diff.diagnoser finns för akut urinvägsstenanfall?

A

GI: Kolecystit, pankreatit, ulkus, appendicit, divertikulit

Vaskulärt: AA, infarkt i njure/tarm/mjälte

Urologiskt: njur-, njurbäcken-, uretärtumör och pyelonefrit

Gyn: ovarialcysta, adnexit, extrautrein graviditet, endometrios

Övrigt: MI, DM, Herpes Zoster

24
Q

Varför spelar stensstorleken roll?

A

För om den kan avgå av sig själv eller behöver åtgärdas.

25
Q

Hur stor kan en sten max vara för att avgå spontant?

A

5 -6 mm

26
Q

Hur ska en njurbäckensten handläggas?

A

Kan ge intermittent hinder och behöver avlastas.

27
Q

Behöver calyxstenar akut handläggas?

A

Nej.

28
Q

Hur handläggs en uretärsten <6 mm (utan stas- eller infektionstecken?

A

Smärtlindrande! Supp diklofenak 50 mg och skickas hem för god chans till spontanpassage.

29
Q

Vilka tecken finns det för stas vid uretärsten?

A

Förhöjt krea eller en synlig stråkighet kring njuren på DT BÖS (utan kontrast).

30
Q

Vilka är de klassiska kliniska parametrarna för infektion? (3 st)

A

Temp >38°C
LPK >12
CRP >50

31
Q

Hur handläggs en uretärsten >6 mm (utan stas- eller infektionstecken)?

A

Smärtlindring (diklofenak 50 mg) samt skickas hem. MED REMISS till njurstensenhet.
(mindre sannolikhet för spontanpassage - pat får söka igen vid feber eller ohållbar smärta)

32
Q

Hur handläggs en uretärsten som har stastecken?
(synligt som stråkighet på DT BÖS, utan tecken till infektion)

A

Om stenen är <6-8 mm:
1. AB-profylax + fastande patient
2. SPLINT läggs! (görs av urolog dagtid)

33
Q

Hur görs en splint vid uretärsten med stas?

A

Görs i narkos alt. med patientstyrd smärtpump m. xylokaingel i uretra.
1. Rakt cystoskop används: för in smal kateter i blåsan, intill uretärostiet på sidan där sten sitter.
2. Via kateter förs en hydrofil ledare, en sk. zip wire, in i uretären, upp till njurbäckenet där den kringlar sig. Verifieras med genomlysning.
3. Kateter tas ut och över ledare för man in JJ-splinten som rätas ut av ledaren.
4. Vid genomlysning kontrollerar man att splintens proximala ände är i njurbäckenet och den distala änden i blåsan. Som en lång lussebulle med en kringla i var ände. JJ-SPLINT.

Stenten ligger och vigdar uretären så urin kan passera.

34
Q

Hur länge sitter en uretärsplint (JJ-stent)?

A

48 h. Ger en vigdning av uretären i upp till 4 v.

35
Q

Hur handläggs en sten >8 mm med stas?

A

Röntgenremiss + ab-profylax + fasta!
Avlastande nefrostomi läggs på röntgen, tills urolog kan operera.

36
Q

Hur handläggs en avstängd pyelit? (flanksmärta, >38°C, CRP > 50, LPK >12, högt krea eller bekräftat av bilddiagnostik)

A
  1. Inläggning med FASTA
  2. Blod- och urinodla
  3. PK-INR, TPK, APTT
  4. Kontakta urologbakjour
  5. Antibiotika i.v.
  6. SÄTT avlastande NEFROSTOMIKATETER AKUT.
37
Q

Vilka symptom har man vid sten i urinblåsan?

A

Dålig blåstömning, smärta och upprepade UVI:er.

38
Q

Hur behandlas stenar i urinblåsan?

A

Mindre stenar spolas bort med citronsyra.
Större stenar måste opereras, ofta transuretralt.
Ibland ESVL eller laser transuretralt i kombination med lithotripsi (stenförstörelse mha fysisk kraft, UL hydraulisk chockvåg).

39
Q

Hur ska alla urinvägssten-patienter utredas?

A

S-Cajonaktivitet
S-Urat
Krea
Urinodling.
På stenenhet: 24 h-urinanalys och urin-pH

40
Q

Vad analyseras vid en 24 h-urinanalys?

A

Urinmängd: önskvärd är >2L/dygn
U-Ca (>8 mmol/L = hypercalciuri)
U-oxalat (>0,5 mmol/L = hyperoxaluri)
Urinsyra (>4mmol/L = hyperuricosuri)
Citrat (<5 mmol = hypercitraturi)

41
Q

Hur behandlas konkrement i övre urinvägar?

A

ESVL (extrakorporal stötvågslithotripsi)
- Stötvågor fokuseras mot sten, styrt med genomlysning. Patient har egenstyrd smärtlindring via infusionspump (propofol och rapifen). Fragmenten kissas sedan ut.
Kontrollröntgen efter 3-4 v.

Endoskopisk laserlithotripsi
- Med flexibelt/semirigidt uretäroskop sönderdelas sten (i urinledare/njurbäcken/calyx) mha laser

PCNL (perkutan nefrolithektomi)
- Går in i njure mha titthål, sönderdelar sten mha UL/tryckluft via nefroskop

Öppen op med robotassisterad lithektomi

42
Q

Vilken är den viktigaste preventiva metoden mot stenbildning?

A

Dricka mycket vatten –> få hög diures.

Minska proteinintag
Minska i vikt
Öka fysisk aktivitet
Undvika uttorkning