Uppmärksamhet Flashcards

1
Q

Vad är selektiv uppmärksamhet?

A

Vår förmåga att fokusera på specifik information medan övrig filtreras bort. Den övriga märks dock fortfarande av till viss del.

Vi vidare bearbetar den utvalda informationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur sker flitreringen där vi väljer ut informationen som ska fokuseras på?

A

Det beror på vilken modell som används
Finns tre olika: nämn dom och förklara skillnaden!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tidigt i processen

Broadbents filtermodell

A
  • Information kommer: filtrerar informationen direkt
  • Sensoriskt minne: håller all inkommande information i en bråkdel av en sekund
    –> filter: baseras på dess fysiska egenskaper (dB, färg, ljus, ljud) —>
    detektor: börjar tolka vad informationen betyder —>
    minnet

Simplare process än de andra två menar på

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Någonstans mittemellan

Treismans dämpningsmodell

A

Sker en initial filtrering: även filtrering i ett senare skede
- Dämparen: info kan analyseras i form av egenskaper som språk, mening —>
- Lexikonet: variationsgrad i tröskel orden har för att uppfattas. Uppfattar “det brinner” enklare än typ “röd jacka”
- Lägre/högre tröskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sent i processen

MacKays modell

A

All inkommande information bearbetas tillräckligt mycket för att förstå dess betydelse
- Menar att systemet är mer avancerat än Treisman
- Även icke-uppmärksammad information kan bearbetas till en slags förståelse
“Kasta sten mot en bank och höra ordet pengar-exemplet”
(uppfattar det som en pengabank och inte en skogsbank)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är problemet med Broadbents modell?

A

Coktail party effect
- Folk sitter inte i sina bubblor på ett coctailparty, vi fångar upp sensoriska intryck även på det vi inte lägger vårt fulla fokus på
- Ex.v: om någon säger ens namn eller att det börjar brinna tenderar vår uppmärksamhet att skiftas lätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara belastningsteori

A

Uppmärksamhet fördelar sig beroende på situationens belastningsgrad
Hög belastning: tidig selektionsprocess (Broadbents)
- Kirurg: endast fokus på det den ska göra
- Uppgifter som kräver mycket kognitiva resurser
- All stimuli ska inte analyseras för mening

Låg belastningsgrad: sen selektionprocess (Traceman och MacKay)
- Resurser som kan användas för att processa irrelevant information

En kompromiss mellan de olika uppmärksamhetsmodellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Modererande faktorer till vilken modell som skulle användas

Bottom-up faktorer

A

Drivande av det externa: plötsliga höga ljud ex.v
- Områden som sticker ut
- Yttre miljö
- Oväntande händelser

Eller om någon sträcker upp sin rumpa (bottom-up), mycket oväntad händelse

Ex.v. en blinkande neonskylt på en mörk plats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Top-down faktorer

A

Ett tydligt mål som driver uppmärksamheten
- Kunskap om vad som är typiskt för situationen

Exempel: tappat bort ett barn på en stor marknad. Fokuset kommer vara väldigt inriktat på att skanna hela omgivningen efter faktorer som stämmer in på barnet. Kommer utesluta mycket av den övriga informationen

Motsats till bottom-up

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara uppmärksamhetsblindhet

A
  • Uppmärksamheten är upptagen av en annan uppgift, blir oförmågen att upptäcka andra stimuli.
  • Misslyckas med delad uppmärksamhet.

Exempel: pratar i telefon och kör bil. Fokuserar så mycket på samtalet att man missar trafikljus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kom Schneider och Schiffrin fram till?

A

(Experimentet där de fick se små rutor och skulle identifiera siffran 3)
Slutsats: övning ger färdighet!
Desto fler gånger de fick träna, ju fler siffror kunde deltagarna identifiera. 60%–>90%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är skillnaden mellan automatiska och kontrollerade processer?

A
  • Automatiska: snabb, ansträngningslös och omedveten
  • Kontrollerande: långsamma, krävande, sker med en medvetenhet. Kräver uppmärksamhet

Dessa två processer möjliggör för en person att lära sig två saker samtidigt! Exempelvis sjunga samtidigt som vi lagar mat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara bindningsproblemet

A

Hur kan olika egenskaper i ett objekt processas till en enhetlig information?
- Egenskapsintegrering:
För-uppmärksamhetsfasen
- Objekt analyseras i sina egenskaper
- Automatisk!! omedveten

Bindningsproblemet är att vi inte förstår hur denna process sker. Hur olika delar av hjärnan integrerar och samverkar så vi upplever en enhetlig bild.

Fokuserad uppmärksamhetsfas:

Form, färg, plats (en röd boll)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

En värld av information

Kan vi ta in all information?

A

Nej, vårt perceptuella system tar endast in en liten, liten del av all information som finns

Medvetandet tar in ännu mindre än det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Stroop-testet

A

Säg färgen på bokstäverna - inte det som står
Startskottet för att utveckla metedologier, ställa forskningsfrågor om uppmärksamhet

Ex.v det står RÖD fast i en blå färg: säg blå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Forskningens syn på uppmärksamhet

Selektiv uppmärksamhet

A
  • Fokuserar endast på en sak: ex.v läsa en bok i en högljud miljö
  • Filtrerar bort viss information - annan info fortsätter vi bearbeta

“Förmågan att fokusera på ett meddelande och ignorera andra”

17
Q

Delad uppmärksamhet

A

Fokuserar på två saker samtidigt:
lyssna och anteckna

4x mer sannorlikt med trafikolyckor då föraren använder telefon (gäller även med hands-free: handlar då om samtalet och informationskonkurrensen)

18
Q

Förändringsblindhet

A

Lägger inte märke till en stor förädring av ett visst stimulus som annars är uppenbar
Lättare att uppfatta centrala förändringar än förändringar i det perifiria

19
Q

Empiriskt stöd för egenskapsintegrering

Balints syndrom

A

En hjärnskada som gör att man endast kan se ett objekt i taget

20
Q

Visuell vs auditiv uppmärksamet

A

se eller höra, som det låter

21
Q

Vad gör lexikonet inom Teismanns dämpningsmodell?

A
  • Lexikonet avgör hur lätt vi har att uppfatta de ord som sägs i vår omgivning
  • Alla ord har olika tröskelvärden
  • Lågt tröskelvärde: uppfattar enkelt (cancer)
  • Högt tröskelvärde: uppfattar mindre sannorlikt (tvättmaskin)
22
Q

Vad gör dämparen inom Teismanns dämpningsmodell?

A

Information analyseras snabbt pga saker som språk och mening. Skickas därefter vidare i varierande styrka beroende på idk.
Den informationen som skickas vidare kan antingen vara central eller periferit.

ANALYSERAR OCH SKICKAR VIDARE

23
Q

Egenskapsintergrering

A

Hur vi uppfattar och integrerar olika egenskaper hos ett objekt

24
Q

För-uppmärksamhetsfasen i egenskapsintergrering

A
  • Automatisk
  • Bearbetar information som färg, form, rörelse
  • Sker snabbt
25
Q

Fokuserad uppmärksamhetsfas i egenskapsintergrering

A
  • Fokuserar
  • Kombinerar egenskaper
  • Exempel: letar en röd cirkel: färgen röd och formen cirkel läggs ihop
  • Förklarar hur vi söker efter specifika objekt i en rörlig miljö
26
Q

Treisman och Schmidt gjorde en undersökning som gav empiriskt stöd för egenskapsintergrering. Vad kom de fram till?

A
  • Lyfte skillnaden mellan för och fokuserad uppmärksamhetsfas
  • Deltagarna kunde enkelt identifiera en egenskap (ex.v leta efter färgen röd)
  • När de bads leta efter flera egenskaper (hitta ett rött L bland massa röda T) så var de mycket långsammare och gjorde fler fel

Detta visade att integration av flera funktioner i ett enda objekt krävde fokuserad uppmärksamhet och var en mer ansträngande process.

27
Q
A