Minne Flashcards
Vetenskaplig syn på minne
Modala modellen
(Atkinson och Shiffrin, 1968)
Sensoriskt minne: håller info en bråkdel av en sekund
Korttidsminne: 5-7 element i ca 15-20 sek
Långtidsminne:håller information under långa tidsspann
Den modala modellen inkluderar flow diagram.
Rutorna hur det går från sensoriskt minne till korttidsminne,, där det kan ske en output eller glömmas. Går sedan till långtidsminnet där det bearbetas igen i korttidsminnet typ
input –> sensoriskt minne –> korttidsminne –> långtidsminne
Sensoriskt minne
- Det initiala stadiet är informationen vi får in hålls i sekunder/sekunddelar
- Informationen förfaller mycket snabbt
Ikoniskt: det vi ser
Ekoniskt: det vi hör
Modala modellen
Korttidsminne
- Lagrar små mängder information under en kortare period
- Skickar information till långtidsminnet
- Känslig för störningar
- Det är en del av arbetsminne där vi temporärt lagrar & bearbetar information
Kan hålla 5-7 informationsbitar i 15-20 sekunder
Fonologiska slingan
Viktig för språkutveckling
Består av två delar:
1. Fonologisk lagring
- Den delen av arbetsminnet som ansvarar för auditiv lagring av minne under kort tid
- Begränsad: info kan lagras i 1,5-2sek om den inte bearbetas
- Viktig för språklig bearbetning och kommunikation
2. Artikulatorisk repititionsprocess
- Repetition
- Ansvarar för att auditiv information inte ska glömmas
Tänk telefon = prata = ljud
Arbetsminne
- Bearbetning och manipulation av informationen från korttidsminnet
- Håller inte endast information i minnet, använder denna för att utföra uppgifter som kräver beslutsfattande, problemlösning och uppmärksamhet
- Viktig för språkbearbetning
Inkluderar korttidsminnet
“A limited capacity system for temporary storage and manipulation of information for complex tasks such as comprehension, learning and reasoning”
Centrala exikutiven
- Det mesta av arbetsminnet sker här
Många funktioner: - uppmärksamhetskontroll
- uppgiftshantering
- kognitiv integration
- övervakning och uppdatering: kommer ny information vi behöver ta hänsyn till
Nämn tre situationer där minne inte är inblandat
- Reflexer
- Medfödda beteenden (sugreflex som barn)
- Anestesi och medvetslöshet
I övrigt förklarar minne till stor del hur vi beter oss
Sperlings experiment (1960)
Sperling sparkle
- Deltagare fick se en serie blinkande tecken på en skärm: återge så många tecken som möjligt
- Blev ombedda att återge vad de sett
- Visade sig vara lättare att nämna vad de sett ifall de bads fokusera på en specifik rad jämfört med att bara nämna lite random vad de sett
Slutsatsen av Sperlings experiment är att all information kodas in, även om vi inte aktivt tänker på den
Korttidsminne - begränsning
Loyd och Peterson (1959)
Utförande: läs fem osammangängande bokstäver (TSJLO), återge efter ett visst antal sekunder
Slutsats: minnesspår minskar som en fuktion av tiden som går
Desto längre tid det gick, desto färre % återgav bokstäverna korrekt
Inte endast tiden som går som stör, utan även andra kringliggande stimuli
Retroaktiv vs proaktiv interferens
Retroaktiv: senare inlärd information stör återkallandet av tidigare inlärd information. Exempel: ska säga alla europeiska floder efter man lärt sig alla världens berg.
Proaktiv: stör förmågan att förvärva ny information pga tidigare inlärd info som påverkar inlärningen och minnet
Baddley och Hitch
1974
- Kom på arbetsminnet
- Utförde 10 olika experiment med dual-process uppgifter
- Flerkomponentsystem (autidtiv, visuell, verbal)
- Trestegsmodellen
- Utvecklade Atkinson och Shiffrin
- Måste finnas något mer än bara korttidsminnet
- Dynamiska processer
Fonologisk likhetseffekt
Förväxlar objekt som låter likadant (d och b)
Svårt att diskriminera
Fonologiska slingan
Ordlängdseffekt
Svårt att komma ihåg svårare/längre ord
Tower of Hanoi
Arbetsminne - centrala exikutiven
Flytta klossar från ena sidan till andra: inte flytta större klossar på mindre klossar.
Kräver
- uppmärksamhet
- minne
- planering
- beslutsfattande
Korttidsminne vs långtidsminne: verbalt
Kort: upprepa ett telefonnumer så många gånger att du kan slå det, men inte tillräckligt länge för att minnas det senare
Lång: upprepa en sång du hört många gånger tidigare i ditt sinne
Semantisk
Språklig betydelse: långtids vs korttidsminne
Lång: återkalla budskapet i en bok du läste förra veckan. Detta är information vi samlat på oss under en längre tid. Finns utan tidsbegränsning.
Kort: försöker komma ihåg betydelsen av ett nytt ord de precis hört eller läst. Exv. elefant, associerar detta till snabel
Långtidsminnet
Implicit minne
Omedvetna processer
Motorisk: cykla
Betingning: fobi kopplat till ljud (lille Albert)
Sker instinktivt, koppla fram från långtidsminnet
Långtidsminnet
ExpliScit minne
Episodiskt
- Jag-kopplat
- Mental tidsresa, tänker tillbaka på någonting
Semantiskt
- Meningsbärande saker: fakta
- Oberoende av jaget
- Alla världens huvudstäder, jag behöver inte kopplas till det när de ska rabblas senare
De mest invecklade (intrekata) processer vi har, typiskt för människan
Kommer vi ihåg semantiska eller episodiska minnen längst?
Semantiska (faktabaserade)
På vilket sätt hjälper kontextplacering med minnet?
Har lättare att komma ihåg explicita episoder ifall vi kan placera oss själva i kontexten där vi var då vi lärde oss informationen
Vilka tre komponenter innehåller Badley och Hitch modell?
Centrala exikutiven
Fonologiska slingan
Visospatiala-skissblocket
Visouspatiala skissblocket
- Mentalt visualisera eller bearbeta rumslig information
- Viktig för att förstå och manipulera bilder, kartor
- “Inre skissblock”, tänka och visualisera information
Shepard och Meltzer: “är detta samma som den du såg nyss?”
Visade par av 3D-figurer: avgöra om de matchade varandra
- Svarstiden är linjär mot rotationsgraden
Slutsats: vi kan mentalt stimulera fysiska rörelser!
Tillhör arbetsminnet
Episodiska bufferten
Viktig del av arbetsminnet
- En kortvarig lagringsplats för de senaste, personliga uppgifterna
- Tillåter oss att hålla färsk information kvar i hjärnan medan vi bearbetar den för vidare förståelse
- Användningsområde: förstå pågående konversationer, planera framtida aktiviteter
- Interaktion mellan arbetsminne och långtidsminne
Work in progress! Finns mycket kritik och oklarheter
Retroaktiv interferens
Ny information stör förmågan att minnas äldre information
Exempel: du har precis lärt dig ett nytt telefonnummer och ska nu minnas det gamla. Retroaktiv inteferens gör det svårare att komma ihåg det gamla numret.
Det är nytt att det är inne med retrostil
Proaktiv interferens
Gammal information stör möjligheten att minnas ny information
Till exempel, om du tidigare har lärt dig ett främmande språk och sedan försöker lära dig ett annat språk som är liknande, kan det äldre språket störa ditt försök att komma ihåg de nya ordförråden och grammatiska regler.
Alvarez och Cavanaugh: studie på korttidsminnet
Minns en röd kvadrat bättre än en skuggad kub
Slutsats: karaktären av stimuli påverkar minnesförmågan
Hur skiljer sig arbetsminnet från korttidsminnet?
- Korttidsminnet har en mer passiv roll, arbetsminnet mer aktiv.
- Kortidsminnet lagrar information under kortare tid, arbetsminnet bearbetar denna så vi kan utföra uppgifter.
- Korttidsminnet fungerar huvudsakligen som en temporär lagringsplats för information, och dess huvudsakliga uppgift är att behålla informationen så att vi kan använda den omedelbart
- Arbetsminnet hanterar information för att utföra kognitiva uppgifter
- Arbetsminnet hjälper oss med mentala beräkningar och problemlösning
Vilka tre generella principer består arbetsminnet av
- Fonologiska slingan: tal och skrift, lagrar och manipulerar det
- Visospatiala skissblocket: visuell och rumslig information
- Centrala exikutiven: organisera tankar, beslut och handlingar. Växla mellan olika uppgifter. Fokusera på det viktiga.
Efter hur lång tid räknas det som att informationen har gått från KTM till LTM?
Ca 30 sekunder
Serial position curve
En kurva som illustrerar relationen mellan positionen en sak har på en lista, och hur troligt det är att vi kommer ihåg den.
Exempel: vi raddar upp tio random inatimate objects. Enligt denna har man större sannorlikhet att komma ihåg objekt 1,2,3 och 8,9,10 än typ 4,5,6
Visuellt långtidsminne vs korttidsminne
Långtidsminne: visualisera någonting vi sett för länge sedan. Ex.v ditt barndomshem.
Korttidsminne: hålla en bild du precis har sett i hjärnan. Ex.v för att återskapa ett visst mönster.
Inkodning
Hur minnen kommer in i långtidsminnet
Den initiala processen där minnet omvandlas till minnesformat
Vad är konsolidering? När sker det?
- Konsolidering är processen när minnen som nyss bildats stabiliseras i hjärnan
- Sker både när vi är vakna och sover
Hippocampus !
Vad kallas perioden mellan att minnet går från arbetsminnet till långtidsminnet?
Konsolidering
Kan ta sekunder, minuter, timmar
Vad är skillnaden mellan synaptisk och systematisk konsolidering?
Synaptisk
- Inträffar snabbt (inom några minuter/timmar)
- Synapserna involverade i det specifika minnet stärks
Systematisk konsolidering
- Lång tidsperiod (veckor, månader, år)
- Omflyttning av minnet i hjärnan
- Flyttas från de områden som var involverade i inlärning
Förklarar varför minnen kan vara flyktiga i början men mer beständiga med tiden
Modeller för konsolidering
Standardmodellen
Beskriver hur minnen konsolideras, förs över från kort till långtidsminnet och förstärks över tid
Inkluderar synaptisk och systematisk konsolidering
Modeller för konsolidering
Flerspårsmodellen
Tulving
- Hippocampus är alltid involverad
- Menar att det sker olika processer beroende på vilken typ av minne det rör sig om
- Olika minnesstadier i kognitiva processer
- Typ hur det går från sensoriskt –> arbet –> lång
Förstå de olika typer av minne och hur de fungerar tillsammans
Faktorer som påverkar återkallning
Letrådsbaserad återkallning
-
Faktorer som påverkar återkallning
Matchning av kontext
- Bäst när inhämtning och återkallning sker på samma fysiska plats
- Dykexperimentet: lärde sig saker under vatten, kunde enklare återkalla informationen under vatten än på land
Rekonsolidering
- Varje gång ett minne plockas fram hamnar det i en labil fas
- Minnet kommer inte återlagras i samma form som när vi kom upp det
- Modifieras eller stärks
Minnet är konstruktivt
PTSD
Det finns en allmän tro kring att vi kommer ihåg starka minnen bättre än vi faktiskt gör
Minnet är kostruktivt
Upprepad reproduktion
- Finns en benägenhet att fylla i minnesluckor som passar vår egna kulturella kontext. Detta gör att det skapas en fullständig representation
Minnet är konstruktivt
Faktaasocciering
Kopplar samman olika delar av information för att kunna dra slutsatser, förstå och lägga den på minnet
Mer omfattande förståelse av en situation
Minnet är konstruktivt
Källfel
- En sorts fel som kan uppstå när en person försöker återge eller citera information från minnet
- Informationen blir felaktig eller missvisande
- Kommer ihåg fel
Vi minns ord med “starka betydelser” enklare
Slog de i varandra vs
Kraschade de???!
Kommer minnas den senare bättre
Desinformationseffekten
- Vilseledande information som presenteras
- Tillförlitlig källa som kommer med informationen
- Narrativ repetition: hör det om och om igen
Minnet är hela tiden en pågående process !
Försämras exponentiellt över tid
Vad påverkar konsolidering? 1/3
- Händelser som är högt laddade och viktiga
- Upprepning
- Elaborativ upprepning
-
Händelser som är högt laddade och viktiga, exv:
- Barns födelse
- Bli utsatt för brott
- Något som är stort för samhället (9/11)
2.Upprepning
- Minns det som sagts många gåner
- Trumpexemplet, sa “valet var riggat” många många gånger, folk började tro på det tillsist
3.Elaborativ upprepning
- Skapa en koppling som har en betydelse för en själv
- Lättare att minnas ifall man tänker på något personligt
- Ex.v minnas vart kompisen flyttat då det ligger bredvid favoritaffären
Vad påverkar konsolidering 2/3
- Bildskapning
- Bearbetningsdjup
- Omständigheter
1.Bildskapning
- Visualisera något i huvudet
- Mer effektivt att visualisera än att bara minnas orden
- Båt-träd exempel
2.Bearbetningsdjup
- Ytlig: basala detaljer
- Fonemisk: olika slagord och rytm
- Semantisk: tänka kring budskapet
3.Omständigheter
- Kemisk påverkan (plugga berusad)
- Emotion: kommer ihåg sekvenser där vi upplevt starka känslor (rädsla, glädje, eufori, ångest osv)
- Stress: positiv stress hjälper inkodning, negativ hämmar
- Sömn: hjälper till att konsolidera minnen
Vad påverkar konsolidering 3/3
- Störande element
- Informationsgenerering
- Organisering
1.Störande element
- Yttre faktorer som irriterar
- Vibrerande telefon ex.v
2.Informationsgenerering
- Besvara instuderingsfrågor
- Fill in the blank - när man själv är med och genererar informationen
3.Organisering
- Kategorisera beroende på associationer och egenskaper
- Chunking: mer medveten inlärningsstratigi
Vad finns det för likheter kring kodningen i LTM och STM?
- Multisensorisk kodning: lagra auditiv, visuell och semantisk information
- Lagra information under en kortare tid (fast LTM en längre tid såklart än STM)
Vilka skillnader finns vad gäller minneskodningen av LTM och STM
- Varaktigheten: LTM kan minnas saker i decennier, STM bara en kort, kort stund
- Informationsmängden: LTM kan ta emot mycket mer info medan STM har en begränsad kapacitet
- Känslighet för störningar: korttidsminnet kan snabbt förlora information vid för stora störningar, det som finns i långtidsminnet har en stabilare kodning och lägre känslighet
Är hippocampus viktig för LTM eller KTM?
Korttidsminnet. Utan den kan inte minnen konsolideras och bli till långtidsminnen. Minnen som redan har konsoliderats kommer vi dock ihåg, men försvinner den så förlorar vi vår förmåga att skapa nya minnen.
Förklara begreppet dubbel dissociation. Beskriv även hur det kan relateras till lång och korttidsminne.
Dubbel dissociation förklarar hur två mentala förmågor är oberoende av varandra.
Långtids och korttidsminne är inte beroende av varandra (på det sättet). De sitter lokaliserade på olika platser i hjärnan, och slutar den ena fungera så betyder inte det att den andra kommer göra det.
Patient H.M. som opererade bort hippocampus är exempel. (Förlorade förmågan att minnas det som nyss hänt, men hans långtidsminne förblev intakt.)
Episodiskt minne
- Speicifika upplevelser i det förflutna
- En tydlig och visuell tillbakablick
- Epidode: kollar på något, det är visuellt
Kan kopplas till Tulvings mentala tidsresa
Semantiskt minne
Faktabaserad information
Sem = seminarium = massa fakta
Autobiografiskt minne
Minne för specifika upplevelser i våra liv
Vad menas med semantifikationen av episodiska minnen?
- Minnen vi kommit ihåg i stor detalj blir plötsligt mer av en faktakunskap
- Mer generell och abstrakt form av ett minne
- Exempel: från att minnas hela restaurangbesöket till att bara minnas namnet på restaurangen
- Minns dock fortfarande emotionerna kopplade till minnet !
Chalece och Warrington
