Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kognition och perception > Minne > Flashcards

Minne Flashcards

1
Q

Vetenskaplig syn på minne

Modala modellen
(Atkinson och Shiffrin, 1968)

A

Sensoriskt minne: håller info en bråkdel av en sekund
Korttidsminne: 5-7 element i ca 15-20 sek
Långtidsminne:håller information under långa tidsspann

Den modala modellen inkluderar flow diagram.
Rutorna hur det går från sensoriskt minne till korttidsminne,, där det kan ske en output eller glömmas. Går sedan till långtidsminnet där det bearbetas igen i korttidsminnet typ

input –> sensoriskt minne –> korttidsminne –> långtidsminne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sensoriskt minne

A
  • Det initiala stadiet är informationen vi får in hålls i sekunder/sekunddelar
  • Informationen förfaller mycket snabbt

Ikoniskt: det vi ser
Ekoniskt: det vi hör

Modala modellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Korttidsminne

A
  • Lagrar små mängder information under en kortare period
  • Skickar information till långtidsminnet
  • Känslig för störningar
  • Det är en del av arbetsminne där vi temporärt lagrar & bearbetar information

Kan hålla 5-7 informationsbitar i 15-20 sekunder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fonologiska slingan

Viktig för språkutveckling

A

Består av två delar:
1. Fonologisk lagring
- Den delen av arbetsminnet som ansvarar för auditiv lagring av minne under kort tid
- Begränsad: info kan lagras i 1,5-2sek om den inte bearbetas
- Viktig för språklig bearbetning och kommunikation
2. Artikulatorisk repititionsprocess
- Repetition
- Ansvarar för att auditiv information inte ska glömmas

Tänk telefon = prata = ljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Arbetsminne

A
  • Bearbetning och manipulation av informationen från korttidsminnet
  • Håller inte endast information i minnet, använder denna för att utföra uppgifter som kräver beslutsfattande, problemlösning och uppmärksamhet
  • Viktig för språkbearbetning

Inkluderar korttidsminnet

“A limited capacity system for temporary storage and manipulation of information for complex tasks such as comprehension, learning and reasoning”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Centrala exikutiven

A
  • Det mesta av arbetsminnet sker här
    Många funktioner:
  • uppmärksamhetskontroll
  • uppgiftshantering
  • kognitiv integration
  • övervakning och uppdatering: kommer ny information vi behöver ta hänsyn till
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn tre situationer där minne inte är inblandat

A
  • Reflexer
  • Medfödda beteenden (sugreflex som barn)
  • Anestesi och medvetslöshet

I övrigt förklarar minne till stor del hur vi beter oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sperlings experiment (1960)

Sperling sparkle

A
  • Deltagare fick se en serie blinkande tecken på en skärm: återge så många tecken som möjligt
  • Blev ombedda att återge vad de sett
  • Visade sig vara lättare att nämna vad de sett ifall de bads fokusera på en specifik rad jämfört med att bara nämna lite random vad de sett

Slutsatsen av Sperlings experiment är att all information kodas in, även om vi inte aktivt tänker på den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Korttidsminne - begränsning

Loyd och Peterson (1959)

Utförande: läs fem osammangängande bokstäver (TSJLO), återge efter ett visst antal sekunder

A

Slutsats: minnesspår minskar som en fuktion av tiden som går

Desto längre tid det gick, desto färre % återgav bokstäverna korrekt

Inte endast tiden som går som stör, utan även andra kringliggande stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Retroaktiv vs proaktiv interferens

A

Retroaktiv: senare inlärd information stör återkallandet av tidigare inlärd information. Exempel: ska säga alla europeiska floder efter man lärt sig alla världens berg.

Proaktiv: stör förmågan att förvärva ny information pga tidigare inlärd info som påverkar inlärningen och minnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Baddley och Hitch

1974

A
  • Kom på arbetsminnet
  • Utförde 10 olika experiment med dual-process uppgifter
  • Flerkomponentsystem (autidtiv, visuell, verbal)
  • Trestegsmodellen
  • Utvecklade Atkinson och Shiffrin
  • Måste finnas något mer än bara korttidsminnet
  • Dynamiska processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fonologisk likhetseffekt

A

Förväxlar objekt som låter likadant (d och b)
Svårt att diskriminera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fonologiska slingan

Ordlängdseffekt

A

Svårt att komma ihåg svårare/längre ord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tower of Hanoi

Arbetsminne - centrala exikutiven

A

Flytta klossar från ena sidan till andra: inte flytta större klossar på mindre klossar.

Kräver
- uppmärksamhet
- minne
- planering
- beslutsfattande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Korttidsminne vs långtidsminne: verbalt

A

Kort: upprepa ett telefonnumer så många gånger att du kan slå det, men inte tillräckligt länge för att minnas det senare
Lång: upprepa en sång du hört många gånger tidigare i ditt sinne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Semantisk

Språklig betydelse: långtids vs korttidsminne

A

Lång: återkalla budskapet i en bok du läste förra veckan. Detta är information vi samlat på oss under en längre tid. Finns utan tidsbegränsning.
Kort: försöker komma ihåg betydelsen av ett nytt ord de precis hört eller läst. Exv. elefant, associerar detta till snabel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Långtidsminnet

Implicit minne

Omedvetna processer

A

Motorisk: cykla
Betingning: fobi kopplat till ljud (lille Albert)

Sker instinktivt, koppla fram från långtidsminnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Långtidsminnet

ExpliScit minne

A

Episodiskt
- Jag-kopplat
- Mental tidsresa, tänker tillbaka på någonting

Semantiskt
- Meningsbärande saker: fakta
- Oberoende av jaget
- Alla världens huvudstäder, jag behöver inte kopplas till det när de ska rabblas senare

De mest invecklade (intrekata) processer vi har, typiskt för människan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kommer vi ihåg semantiska eller episodiska minnen längst?

A

Semantiska (faktabaserade)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

På vilket sätt hjälper kontextplacering med minnet?

A

Har lättare att komma ihåg explicita episoder ifall vi kan placera oss själva i kontexten där vi var då vi lärde oss informationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka tre komponenter innehåller Badley och Hitch modell?

A

Centrala exikutiven
Fonologiska slingan
Visospatiala-skissblocket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Visouspatiala skissblocket

A
  • Mentalt visualisera eller bearbeta rumslig information
  • Viktig för att förstå och manipulera bilder, kartor
  • “Inre skissblock”, tänka och visualisera information

Shepard och Meltzer: “är detta samma som den du såg nyss?”
Visade par av 3D-figurer: avgöra om de matchade varandra
- Svarstiden är linjär mot rotationsgraden
Slutsats: vi kan mentalt stimulera fysiska rörelser!

Tillhör arbetsminnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Episodiska bufferten

A

Viktig del av arbetsminnet
- En kortvarig lagringsplats för de senaste, personliga uppgifterna
- Tillåter oss att hålla färsk information kvar i hjärnan medan vi bearbetar den för vidare förståelse
- Användningsområde: förstå pågående konversationer, planera framtida aktiviteter
- Interaktion mellan arbetsminne och långtidsminne

Work in progress! Finns mycket kritik och oklarheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Retroaktiv interferens

A

Ny information stör förmågan att minnas äldre information

Exempel: du har precis lärt dig ett nytt telefonnummer och ska nu minnas det gamla. Retroaktiv inteferens gör det svårare att komma ihåg det gamla numret.

Det är nytt att det är inne med retrostil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Proaktiv interferens

A

Gammal information stör möjligheten att minnas ny information

Till exempel, om du tidigare har lärt dig ett främmande språk och sedan försöker lära dig ett annat språk som är liknande, kan det äldre språket störa ditt försök att komma ihåg de nya ordförråden och grammatiska regler.

26
Q

Alvarez och Cavanaugh: studie på korttidsminnet

A

Minns en röd kvadrat bättre än en skuggad kub

Slutsats: karaktären av stimuli påverkar minnesförmågan

27
Q

Hur skiljer sig arbetsminnet från korttidsminnet?

A
  • Korttidsminnet har en mer passiv roll, arbetsminnet mer aktiv.
  • Kortidsminnet lagrar information under kortare tid, arbetsminnet bearbetar denna så vi kan utföra uppgifter.
  • Korttidsminnet fungerar huvudsakligen som en temporär lagringsplats för information, och dess huvudsakliga uppgift är att behålla informationen så att vi kan använda den omedelbart
  • Arbetsminnet hanterar information för att utföra kognitiva uppgifter
  • Arbetsminnet hjälper oss med mentala beräkningar och problemlösning
28
Q

Vilka tre generella principer består arbetsminnet av

A
  1. Fonologiska slingan: tal och skrift, lagrar och manipulerar det
  2. Visospatiala skissblocket: visuell och rumslig information
  3. Centrala exikutiven: organisera tankar, beslut och handlingar. Växla mellan olika uppgifter. Fokusera på det viktiga.
29
Q

Efter hur lång tid räknas det som att informationen har gått från KTM till LTM?

A

Ca 30 sekunder

30
Q

Serial position curve

A

En kurva som illustrerar relationen mellan positionen en sak har på en lista, och hur troligt det är att vi kommer ihåg den.

Exempel: vi raddar upp tio random inatimate objects. Enligt denna har man större sannorlikhet att komma ihåg objekt 1,2,3 och 8,9,10 än typ 4,5,6

31
Q

Visuellt långtidsminne vs korttidsminne

A

Långtidsminne: visualisera någonting vi sett för länge sedan. Ex.v ditt barndomshem.
Korttidsminne: hålla en bild du precis har sett i hjärnan. Ex.v för att återskapa ett visst mönster.

32
Q

Inkodning

A

Hur minnen kommer in i långtidsminnet

Den initiala processen där minnet omvandlas till minnesformat

33
Q

Vad är konsolidering? När sker det?

A
  • Konsolidering är processen när minnen som nyss bildats stabiliseras i hjärnan
  • Sker både när vi är vakna och sover

Hippocampus !

34
Q

Vad kallas perioden mellan att minnet går från arbetsminnet till långtidsminnet?

A

Konsolidering

Kan ta sekunder, minuter, timmar

35
Q

Vad är skillnaden mellan synaptisk och systematisk konsolidering?

A

Synaptisk
- Inträffar snabbt (inom några minuter/timmar)
- Synapserna involverade i det specifika minnet stärks

Systematisk konsolidering
- Lång tidsperiod (veckor, månader, år)
- Omflyttning av minnet i hjärnan
- Flyttas från de områden som var involverade i inlärning

Förklarar varför minnen kan vara flyktiga i början men mer beständiga med tiden

36
Q

Modeller för konsolidering

Standardmodellen

A

Beskriver hur minnen konsolideras, förs över från kort till långtidsminnet och förstärks över tid
Inkluderar synaptisk och systematisk konsolidering

37
Q

Modeller för konsolidering

Flerspårsmodellen

Tulving

A
  • Hippocampus är alltid involverad
  • Menar att det sker olika processer beroende på vilken typ av minne det rör sig om
  • Olika minnesstadier i kognitiva processer
  • Typ hur det går från sensoriskt –> arbet –> lång

Förstå de olika typer av minne och hur de fungerar tillsammans

38
Q

Faktorer som påverkar återkallning

Letrådsbaserad återkallning

A

-

39
Q

Faktorer som påverkar återkallning

Matchning av kontext

A
  • Bäst när inhämtning och återkallning sker på samma fysiska plats
  • Dykexperimentet: lärde sig saker under vatten, kunde enklare återkalla informationen under vatten än på land
40
Q

Rekonsolidering

A
  • Varje gång ett minne plockas fram hamnar det i en labil fas
  • Minnet kommer inte återlagras i samma form som när vi kom upp det
  • Modifieras eller stärks
41
Q

Minnet är konstruktivt

PTSD

A
42
Q
A

Det finns en allmän tro kring att vi kommer ihåg starka minnen bättre än vi faktiskt gör

43
Q

Minnet är kostruktivt

Upprepad reproduktion

A
  • Finns en benägenhet att fylla i minnesluckor som passar vår egna kulturella kontext. Detta gör att det skapas en fullständig representation
44
Q

Minnet är konstruktivt

Faktaasocciering

A

Kopplar samman olika delar av information för att kunna dra slutsatser, förstå och lägga den på minnet

Mer omfattande förståelse av en situation

45
Q

Minnet är konstruktivt

Källfel

A
  • En sorts fel som kan uppstå när en person försöker återge eller citera information från minnet
  • Informationen blir felaktig eller missvisande
  • Kommer ihåg fel
46
Q

Vi minns ord med “starka betydelser” enklare

A

Slog de i varandra vs
Kraschade de???!
Kommer minnas den senare bättre

47
Q

Desinformationseffekten

A
  • Vilseledande information som presenteras
  • Tillförlitlig källa som kommer med informationen
  • Narrativ repetition: hör det om och om igen
48
Q

Minnet är hela tiden en pågående process !

A

Försämras exponentiellt över tid

49
Q

Vad påverkar konsolidering? 1/3

  1. Händelser som är högt laddade och viktiga
  2. Upprepning
  3. Elaborativ upprepning
A
  1. Händelser som är högt laddade och viktiga, exv:
    - Barns födelse
    - Bli utsatt för brott
    - Något som är stort för samhället (9/11)

2.Upprepning
- Minns det som sagts många gåner
- Trumpexemplet, sa “valet var riggat” många många gånger, folk började tro på det tillsist

3.Elaborativ upprepning
- Skapa en koppling som har en betydelse för en själv
- Lättare att minnas ifall man tänker på något personligt
- Ex.v minnas vart kompisen flyttat då det ligger bredvid favoritaffären

50
Q

Vad påverkar konsolidering 2/3

  1. Bildskapning
  2. Bearbetningsdjup
  3. Omständigheter
A

1.Bildskapning
- Visualisera något i huvudet
- Mer effektivt att visualisera än att bara minnas orden
- Båt-träd exempel

2.Bearbetningsdjup
- Ytlig: basala detaljer
- Fonemisk: olika slagord och rytm
- Semantisk: tänka kring budskapet

3.Omständigheter
- Kemisk påverkan (plugga berusad)
- Emotion: kommer ihåg sekvenser där vi upplevt starka känslor (rädsla, glädje, eufori, ångest osv)
- Stress: positiv stress hjälper inkodning, negativ hämmar
- Sömn: hjälper till att konsolidera minnen

51
Q

Vad påverkar konsolidering 3/3

  1. Störande element
  2. Informationsgenerering
  3. Organisering
A

1.Störande element
- Yttre faktorer som irriterar
- Vibrerande telefon ex.v

2.Informationsgenerering
- Besvara instuderingsfrågor
- Fill in the blank - när man själv är med och genererar informationen

3.Organisering
- Kategorisera beroende på associationer och egenskaper
- Chunking: mer medveten inlärningsstratigi

52
Q

Vad finns det för likheter kring kodningen i LTM och STM?

A
  • Multisensorisk kodning: lagra auditiv, visuell och semantisk information
  • Lagra information under en kortare tid (fast LTM en längre tid såklart än STM)
53
Q

Vilka skillnader finns vad gäller minneskodningen av LTM och STM

A
  • Varaktigheten: LTM kan minnas saker i decennier, STM bara en kort, kort stund
  • Informationsmängden: LTM kan ta emot mycket mer info medan STM har en begränsad kapacitet
  • Känslighet för störningar: korttidsminnet kan snabbt förlora information vid för stora störningar, det som finns i långtidsminnet har en stabilare kodning och lägre känslighet
54
Q

Är hippocampus viktig för LTM eller KTM?

A

Korttidsminnet. Utan den kan inte minnen konsolideras och bli till långtidsminnen. Minnen som redan har konsoliderats kommer vi dock ihåg, men försvinner den så förlorar vi vår förmåga att skapa nya minnen.

55
Q

Förklara begreppet dubbel dissociation. Beskriv även hur det kan relateras till lång och korttidsminne.

A

Dubbel dissociation förklarar hur två mentala förmågor är oberoende av varandra.
Långtids och korttidsminne är inte beroende av varandra (på det sättet). De sitter lokaliserade på olika platser i hjärnan, och slutar den ena fungera så betyder inte det att den andra kommer göra det.
Patient H.M. som opererade bort hippocampus är exempel. (Förlorade förmågan att minnas det som nyss hänt, men hans långtidsminne förblev intakt.)

56
Q

Episodiskt minne

A
  • Speicifika upplevelser i det förflutna
  • En tydlig och visuell tillbakablick
  • Epidode: kollar på något, det är visuellt

Kan kopplas till Tulvings mentala tidsresa

57
Q

Semantiskt minne

A

Faktabaserad information

Sem = seminarium = massa fakta

58
Q

Autobiografiskt minne

A

Minne för specifika upplevelser i våra liv

59
Q

Vad menas med semantifikationen av episodiska minnen?

A
  • Minnen vi kommit ihåg i stor detalj blir plötsligt mer av en faktakunskap
  • Mer generell och abstrakt form av ett minne
  • Exempel: från att minnas hela restaurangbesöket till att bara minnas namnet på restaurangen
  • Minns dock fortfarande emotionerna kopplade till minnet !
60
Q

Chalece och Warrington

A

Kognition och perception (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions