Upplysningen 1700 Flashcards
1
Q
Vem var Pestalozzi och vilka pedagogiska idéer stod han för?
A
- Pedagogisk tänkare, influerad av Rosseau.
- Barnen skulle lära sig lydnad men balans med frihet, alla hade rätt till utbildning, även arbetare och kvinnor.
- utgår från hjärtats (moralisk bildning) huvudets (den intellektuella sidan: skriva, läsa) och handens (skapa, prova sig fram t.ex genom vardagssysslor) princip.
- anpassa utbildningen efter barnens erfarenhet och naturliga utvecklingsprocess
- språket är förutsättning för lärandet och måste ägnas stor omsorg.
- liksom Comenius menade Pestalozzi att undervisningen måste gå från delarna till helheten, från det konkreta till det abstrakta
2
Q
1500-1600-talen:
A
- Naturvetenskaplig revolution
- Modern världsbild (jorden runt solen)
- Uppfattade människan som skild från naturen
- Från betoning av klassisk bildning till realbildning
- Vetenskapliga metoder istället för religion
3
Q
Rationalism
A
- Platon, Descartes ”jag tänker..”
- vi når kunskap genom det egna tänkandet
- Naturen är ett mekaniskt system med matematisk regelbundenhet
- Deduktiv metod
4
Q
Empirism
A
- Comenius, Locke
- vi får kunskap genom sinnena, det observerbara. Inte tänkande eller förnuft
- Empiriska erfarenheter, iakttagelser
- Induktiv
5
Q
John Locke
A
- Empiristiskt synsätt: tabula rasa, all kunskap kommer från erfarenhet
- Vänder sig mot arvssynd, mot att vi har en bestämd social position
- Antar det antika tankesättet om en sund själ i en sund kropp
- Moralen viktig för en sann gentleman
- utbildning central för kunskap. Men främst moral
- Motståndare till aga
- Barn utvecklas genom kärleken till sanning, utvecklad självkontroll och ett gott hjärta.
6
Q
Upplysningens viktigaste idéer
A
- Frihet (tryck, yttrande, religion)
- Förnuft (natur viktigt begrepp. Fanns en mänsklig natur som varken är god eller ond. Avstånd från religionen + från Descartes tanke om medfödda idéer)
- Framsteg (blickade framåt, ville ge framtida generationer ett bättre samhälle. Dock mest för den intellektuella överklassen)
7
Q
Rosseau
A
- Försökte komma åt människans sanna, äkta natur.
- Framstår som upplysningskritiker: den vetenskapliga utvecklingen har inte förbättrat människan
- Naturen = äkta, stadslivet = ytlighet. Uppfostran bör ske i hemmet och den omgivande naturen
- vår medfödda natur följer en viss ordning som vi måste respektera
- människan är i grunden god, men pga tex lagarna o äganderätten blir vi egoistiska. Målet med utbildning är att behålla det goda, eller det inre barnet.
- Familjens harmoni: kärnfamiljen
- Fri utveckling: barnet ska göra som den vill. Egna erfarenheter är bästa lärdomen
- Lade grunden för den moderna förståelsen för barndomen: målet är att behålla den naturliga godheten / det inre barnet.
8
Q
Mary Wollenstonecraft
A
- Skrev om uppfostran, vilket var ovanligt för kvinnor att göra
- Framhåller att det finns olikheter mellan kvinnor och män, men inte på samma sätt som Rosseau.
- Kvinnor bör få större plats i samhället, ta del av medborgerliga rättigheter
- Kunskapsutvecklingen ska inte enbart tillkomma män.
- Gemensam utbildning
- ”Förnuftet är ett resultat av utbildning och fostran, inte en förutsättning för det”
- Målet med didaktiken: humanitet, rättvisa, hederlighet och självständighet. Väg: kontakt med djur, naturupplevelser och sagor
9
Q
Immanuel Kant
A
- För samman rationalistiskt tänkande och empirism: sinneserfarenheten ligger till grund för all vår kunskap, men vi själva strukturerar och bearbetar intrycken.
- Människans aktiva medvetande i fokus
- Människan har en fri vilja
- Definierar upplysningen som en tid där människan vågar tänka själv och stiga ur sin ”självförvållande omyndighet”
- Sträng lärare: barn ska ha begränsad tillgång till njutning
- man måste kämpa för att uppnå frihet och godhet. Krävs hårt disciplinerande uppfostran
- Det är moraliskt korrekt, det som gjorts med en god avsikt