Upplagsteknik Flashcards
Lakvatten och deponigas är de två huvudsakliga emissionerna från en deponi. Ungefär hur länge kan man anta att dessa två flöden kommer behöver omhändertas?
- Det tar nästan 1000 år för en deponi att nå ofarliga koncentration (blir stabil efter typ 700 år). Gasen avtar snabbast, efter ca 15 år medan lakvattnet är ett problem i minst 1000 år. Både lakvatten och gas har högst koncentration i början men lakvattnet avtar mycket långsammare.
Hur byggs ett avfallsupplag upp från botten till topp? Börja med marken under deponin.
- Geologisk bariär: skyddar depnions botten och grundvatten i närheten. Bildar en buffert mellan deponi och recipient. Gör att lakvattnet rör sig långsamt och kan även bryta ner eller hålla tillbaka föroreningar i vattnet.
- Bottentäckning: kan vara ett skit av lera eller artificiellt (geomembran)
- Lakvattensystem och behandling
- Deponigasinsamlingssystem
- Avfall
- Mellantäckning
- Sluttäckning: ska isolera avfallet från omgivningen. Minska infiltration av vatten samt minska generationen av gas i deponin. Är även grunden för återställning och rekultivering.
Varför finns det olika klasser av avfallsupplag och vad innebär klassningen?
- Det finns ickefarligt, farligt och inert avfall på deponier.
o Inert: reagerar inte med något och utgör då ingen risk för natur
o Icke-farligt: reaktioner sker men bidrar inte med negativ påverkan på miljön (sådant avfall som inte klassar in i de andra två kategorierna)
o Farligt: avfall med specifika egenskaper som utgör risk för liv och natur. Kan även vara avfall som inte självt är farligt men i kontakt med annat får avfallet tillsamman någon/några av de farliga egenskaperna
Beskriv två konsekvenser av att deponilagstiftningen har skärpts sedan 1990-talet (genom lagar och
styrmedel) på deponeringen av avfall.
- Mängden deponier har minskat: eftersom det blivit dyrare att deponera ökar det motivationen att ta hand om avfallet på andra sätt (högre upp i avfallstrappan) dom är större
- I och med förbud mot att deponera organsikt material har mängden deponigas minskat (då den bildas när organiskt material bryts ner i deponin)
- Deponiernas miljöpåverkan har blivit mindre: eftersom det är färre deponier som också är mer reglerade (innehållsmässigt) tar det mindre mark i anspråk och påverkar recipienterna i mindre utsträckning
Hur skyddas miljön från deponeringens effekter? Nämn tre fysiska skyddssystem som skyddar deponins omgivning under deponins drifttid och beskriv kort deras roll.
- Geologisk bariär: den fördröjer avrinningen från deponin vilket gör att utlakningen födröjs och marken kan även i viss mån rena lakvattnet.
- Insamlingdiken runt deponin: kan samla in de ytvatten som rinner av från deponin. I och med att vattnet ansamlas i diken är det möjligt att samla in och rena vattnet.
- Deponigas insamling
- lakvattensystem
Varför kompakterar man avfallet efter tippning?
- Platseffektivt??
- Man vill inte ha överflädig luft mellan avfallet. Lust innebär oxidation samt minskad stabilitet i deponin
Beskriv deponiernas roll i avfallssystemet. Varför kommer vi att behöva deponier även i framtiden?
- Allt bygger på lagen om massans bevarande, materia kan bara omvandlas inte produceras eller konsumeras. Deponering är sista seteget i avfallshierakin där avfall som inte kan återbrukas.återvinnas eller på annat sätt utnytjas (ex förbränning för energi) hamnar. Vi människor kommar alltid att producera avfall och även om vi blir bättre på att minska vår avfallsproduktion kommer det fortfarande behövas sätt att omhänderta det som redan gått igenom de övre stegen i avfallstrappa. Inget avfallssystem fungerar utan deponier.
- Avgiftar kretslpp
- Återför material till naturen
- Alltid tillgängligt när andra metoder högre upp i avfallstrappen ligger ner
