Gruvavfall

Question 1

Vad är gruvavfall?

Answer 1

• Gruvavfall är det som bryta men inte klassas som malm (inte finns ekomosk vinning att bryta och utvinna metallen i materilaet) det är även det avfall som uppkommer i och med produktionen av metall

Question 2

Beskriv olika typer av gruvavfall. Var i processen uppkommer de och vad kännetecknar de
olika avfallstyperna?

Answer 2

• Gråberg: upppkommer i och med brytning av malm. Gråber är de material som har för låg metallkoncetration för att klassas som malm vilket gör att det inte är ekomosikt hållbart att behandla meterialt, därför klassas det som avfall. Avfallet kan ha varierande storlek (ler till block) mängden beror på djup och typ av brytnign av malmen. Om det är inert kan det användas till väg och dammbygge. Deponeras oftas i högar nära gruvan och bör om möjligt användas för återfyllnad efter brytnign
• Anrikningssand: uppkommer i anrikningsverket vid produktion av metallkoncentrat. Det är det nedmalda materialet som inte innehåller något av värde. Blir en rest efter krossning, malning och seperation av värdemetallerna. Det blir ett relativt homogennt finmalet material. Det kan dock innehålla rester av processkemikalier och deponeras som slurry i magasin /dammar (kan även användas för återfyllnad). Är det en järnmalmsgruva bildas oxider, silikater och fosfater. Är det icke järmalmsgruva är det mest sulfider, karbonater och silikater.

Question 3

Varför genereras det generellt sett mer gruvavfall vid icke järnmalmsbrytning än vid
järnmalmsbrytning?

Answer 3

• De andra metallerna är ofta i så låga koncentrationer att man måste bryta mycket större mängd material (och då även få mer gråberg) än vid brytning av järnmalm som oftast har högre koncentrationer. Andra metaller är ofta mer insprängda ( istället för stora kroppar)

Question 4

Ge exempel på miljöpåverkan från gruvbrytning. Beskriv hur och var i verksamheten de kan
uppkomma.

Answer 4

• Under drift
  o Landutrymme
  o Ljud,vibrationer, damning (under transport och deponier
  o Energiförbrukning
  o Avskogning
  o Gruvavfall
  o Utsläpp av föroreningar
  o Dammstabilitet
• Efter drift
  o Dagbrott (dagbrottsjö, återfyllnad)
  o Sandmagasin (Efterbehandlad)
  o Gråbergsdeponier (efterbehandlat berg/kulle)
  o Ackumulerade ämnen i sediment (bäck, sjö, älv)
  o Utsläpp till vattendrag (misslyckad efterbahendling)

Question 5

Vad är skillnaden mellan fysisk och kemisk vittring?

Answer 5

• Vid fysisk vittring bryts materialet ner i mindre beståndsdelar (ökar materialets yta/area) utan att några förändringar i ämnet eller så sker. Vid kemisk vittring sker kemiska reaktioner i materialet som gör att det förändras och vittrar (ex syre som reagerar/oxiderar järnsulfider och bildar surt lakvatten)

Question 6

Varför kan sulfidrikt gruvavfall vara ett problem?

Answer 6

• Eftersom sulfider oxiderar vid kontakt med luft vilket gör att lakvatten/dräningsvatten med höga metall(oid) halter kan laka ut tillsammans med det försurade vattnet.
• Kan förorena grundvatten om det tränger ner i marken

Question 7

Beskriv avfallsstrategins fem steg

Answer 7

• Minimering och selektiv hantering av avfall
  o Utforma processen så deponering av avfallet kan ske nära gruvan (föreklar för framtida återfyllning) hålla isär fraktioner för att kunna göra ekonomiska och miljömässiga optimeringar.
• Harmlöst avfall
  o Sträva efter att i så hög grad som möjligt separera och återföra reaktiva metallsulfiderna för att så ett så rent avfall som möjligt. (ex seperation av pyrit)
• Aldrig vittring
  o Avfallet ska hanteras så kontakten med syre minimeras, ex genom jordtäckning eller vattentäckning.
• Fastläggning och syreneutralisering
  o Processer som binder metallerna och syreneutraliserar lakvatten. Betydelsefulla för långtidsverkande effekt. Svårt att påverka förloppen utan effektiviteten styrs av omgivningen. (ex buffring, fastläggning
• Aktiva processer
  o Ex genom kalkning eller annan aktiv behandlign. Sker under kortare tid för att behandla avfallet.

Question 8

Ge exempel på hur sulfidoxidation kan kontrolleras.

Answer 8

• Sulfidoxidation ger upphov till ACD (acid rock drainage) detta kanförebyggas på olika sätt
  o Aktiva behandlingsmetoder: kalkning, recirkulation
  o Passiva behandlingsmetoder: kalkning, reaktiva barriärer, våtmark
  o Förebyggande/preventering: fysisk barriär (torr eller våt), kemisk barriär, avpyritisering

Question 9

Skissa ett tvärsnitt av en typisk torrtäckning. Beskriv de olika lagrens primära funktion.

Answer 9

• Mer lager under än över
• Ospecificerat jordlager
• Anrikningssand
• Barriärlager
• Dränerande lager