Ulf Dahlstrand Flashcards
- Beskriv huvuddragen i den visuella informationens väg från näthinna till hjärna, dvs den biologiska grunden till visuell perception
Ljuset som reflekterar av ett föremål når näthinnan, bilden visas uppochner på. Tappar och stavar är känsliga för färg/skärpa respektive ljus.
- Specialiserade fotoreceptorer (tappar och stavar) på näthinnan registrerar ljus och omvandlar till en nervsignal som går till bipoläracellerna.
- Tapparna är nödvändiga för färgseende och skarpseende. Fovea/Gula fläcken består endast av tappar.
- Stavarna dominerar övriga delar av näthinnan och är mer känsligt för ljus och rörelse och bidrar därmed oss vårt mörkerseende. - Bipoläracellerna har positiva och negativa fält (det har alla celler). När det positiva receptiva fältet träffas ökar signalen och när det negativa receptiva fältet träffas dämpas signalen. Summan av signalerna som träffat positiva respektive negativa fältet skickas vidare till ganglioncellerna.
- Ganglioncellernas axoner bildar synnerven. Området där synnerven går ur från ögat kallas blinda fläcken.(det finns inga receptorer där)
- Nervsignalen skickas längs med ganlioncellernas axon till Thalamus → Thalamus skickar signalen till Visuella cortex för att tolkas till visuell perception (bilder).
- Från Visuella cortex går signalen längs två huvudstråk för analys av visuell information:
- Dorsala banan vid hjässloben, kallas “VAR-banan” och bidrar med analys om VAR det vi ser är beläget, dvs spatial orientering.
- Ventrala banan vid tinningloben kallas “VAD-banan” och bidrar med analys om VAD vi ser, dvs objektigenkänning.
- Beskriv och förklara begreppet ”receptiva fält” (receptive fields) i samband med visuell perception.
- En cells visuella receptiva fält är det område där ett stimulus (ljus i detta fall) kan påverka cellens aktivitet.
- Ett receptivt fält har både ett on-fält och ett off-fält. När det positiva receptiva fältet (ON-fältet) träffas ökar signalen och när det negativa receptiva fältet (OFF-fältet) träffas dämpas signalen.
- Nervcellens receptiva fält kan variera med avseende på storlek samt vilken visuell egenskap som cellen är känslig för.
- Beskriv några olika egenskaper som sensoriska register har, t.ex. det ikoniska minnet.
Sensoriska registret tar emot informationen från våra sinnesintryck innan det skickas vidare till korttidsminnet
- Omedveten och automatisk informations inhämtning
- Mycket kort “minne”, ca 1-4 sekunder.
- Väldigt stort register
- Ej tolkad
- Viss information sållas i sensoriska registret och bara endel av det går vidare till korttidsminnet där vi blir medvetna om det.
- Det finns ett sensoriskt register för varje sinne. T.ex ikoniska registret för syn (IKO=bild) och ekominnet registret för hörsel.
- Beskriv Biedermans ”recognition-by-components” – teori om objektigenkänning. Förklara också vad som menas med att teorin är ”viewpoint independent”.
Biedermans “recognition-by-components”:
- Bygger på att det finns 36 geoner som är grundläggande formelement som alla former kan delar upp i.
- Tillsammans skapar geonerna det objekt vi ser.
- Hur många geoener ett objekt består av beror på hur komplext föremålet är.
- Enligt teorin baseras geoner på tre grundläggande 3D former, cylindrar, koner och rektanglar.
- Den relativa storleken på geonen samt positionen påverkar vilket objekt vi uppfattar.
- Oftast behöver inte alla gener i ett objekt identifieras för igenkänning.
Ex. En mugg kräver endast två geoner, den är byggd av en cylinder och ett handtag.
- Biederman understryker betydelsen av Konkava konturpartiers betydelse för objektigenkänning.
–> konkaviteter är området där två kanter möts vilket får oss att separera olika geoner.
–> Suddas de konkava delarna av objektet ut har vi mycket svårt att känna igen objektet.
–> kanterna tillåter oss att ha samma perception av objektet oberoende av vilken synvinkel vi ser det ifrån.
Viewpoint independent:
-Viewpoint independent
betyder att vi kan känna igen ett objekt oavsett från vilken vinkel vi ser det ifrån.
- Anledningen är de oföränderliga (icke-tillfälliga) egenskaperna som generna har map hur linjer.
- kröker
- deras parallellitet
- co-termination (där horisontella och vertikala linjer möts)
- symmetri och asymmetri
Enligt Biederman finns det fyra stadier till objektperception.
1. Konturerna av ett komplext objekt
finns representerat.
2. Objektet bryts ner i ett antal geoner.
3. Geonerna defineras efter icke-tillfälliga egenskaper. 4. En strukturell representation erhålls som kan jämföras med en lagrad beskrivning av objekt.
- Vilka skillnader finns mellan ansiktsigenkänning och objektigenkänning och vad kan de bero på?
SKILLNADER:
-Ansiktsigenkänning störs oproportionerligt mycket av inversion (upp och ner), på ett sätt som inte objekt gör
- Enkla streck ritningar av ansikten är svårare att identifiera än likartade streckritningar av objekt
ANLEDNING:
- När vi ser ett ansikte så är det dragen och mönster som vi känner igen och inte delarna i sig. Vi delar inte upp ett ansikte i geoner för att känna igen det så som vi gör när vi känner igen objekt.
- Ansikten verkar bearbetas ”konfigurativt” (förmodligen utan att enskilda drag görs explicita), medan representationer av objekt (t.ex. hus) verkar innehålla explicita delar som bearbetas oberoende av varandra
Ansikten - Vi känner igen dem genom jämföra helheten av delarna med varandra.
Objekt - Individuella delar bearbetas oberoende av helheten.
- Vad innebär datastyrda (bottom-up) respektive begreppsstyrda (top-down) perceptuella processer?
Datastyrda perceptuella processer = ”Bottom-up” Informationen färdas från sinnena (bottom) sedan upp mot hjärnan (-up). Datastyrda processer kännetecknas av att det är beroende av:
- data
-någon typ av yttre stimuli som uppfattas av våra sinnen.
- ses som en reaktion på informationen i omvärlden.
Begreppsstyrda perceptuella processer = ”Top-down”
Perceptuella bilden/informationen har sitt ursprung i hjärnan (top) och förmedlas via kroppen och sinnena (down). Begreppsstyrda processer är beroende av:
- minnet
- redan lagrad information
- kunskap
- förväntningar
- åsikter
Ex. När man skrivit en uppsats och ska korrekturläsa texten styrs läsningen mycket av förväntningarna man har på texten eftersom man själv har skrivit den. Den egna korrekturläsningen blir en begreppsstyrd process. Om man låter någon annan läsa texten som inte har någon förkunskap om innehållet blir det en datastyrd process där texten är den främsta informationskällan.
- ”Inattentional blindness” och ”change blindness” är två fenomen som fått stöd i forskning. Vad innebär dessa fenomen.
“Inattentional blindness”:
- Ett fenomen som rör fokuserad, medveten uppmärksamhet och dess begränsningar.
- Medveten perception kräver uppmärksamhet och är en begränsad resurs.
- Begränsningen kan bidra till blindhet för saker som händer runt omkring dvs det man inte fokuserar på.
Exempel “Inattentional blindness”:
1. Försöksperson blir ombedd att räkna hur många bollkast det var i ett visst lag i en basketmatch. Mitt under detta dök en gorilla upp som spexade runt. Få lade märke till gorillan eftersom uppmärksamheten var riktad åt ett annat håll och man blev alltså blind för vad som hände.
- I uppgift skulle man avgöra om horisontella eller vertikala linjen i ett kryss var längst. Krysset låg strax ovanför mittpunkten i en cirkel. Under testets gång ändrades figuren i mittpunkten men väldigt få märkte det trots att ögonen stirrade rakt på figuren. Detta av anledning av att uppmärksamheten var på krysset.
“Change blindness”:
- Vi missar förändringar i en situation eller scen pga att vår uppmärksamhet ej är riktad mot förändringen.
- Våra ögon rör sig ca 3 gånger i sekunden. Om detaljer ändras under ögonrörelsen (saccaden) märker vi inte alltid av förändringen.
- Detta gäller även vid andra avbrott t.ex. vid vinkelbyte i en filmscen.
- Ligger inte vår uppmärksamhet på förändringsobjektet i själva förändringsögonblicket märker vi i regel inte av förändringen.
Exempel 1 “Change blindness”: Vid en intervju av en man på gatan, deras sikt skyms tillfälligt (någon går emellan) varpå mannen som intervjuar byts ut till en annan man med snarlikt utseende utan att FP lägger märke till detta.
Exempel 2: En filmscen då olika detaljer ändras vid byte av kameravinkel, t.ex annan frisyr, andra kläder, annan miljö osv utan att detta märks av de som ser på filmen.
- Beskriv Treismans ”Feature integration theory” och vad för slags fenomen som denna teori kan förklara.
Triemans teori menar att visuella särdrag så som färg och form registreras tidigt, automatiskt och kodas parallellt av olika system i hjärnan utan behov av uppmärksamhet.
Exempel:
Ett rött X snabbt hittas bland många svarta X och O eftersom det röda X:et har ett särdrag som skiljer sig från de andra och ”står ut”.
Teorin menar dock att för att integrera två eller fler visuella särdrag som tillhör samma objekt så behövs en senare process som integrerar information från olika delar av hjärnan seriellt med fokuserad uppmärksamhet.
Exempel:
Om man ska hitta en orange fyrkant bland blå fyrkanter och orange trekanter, är varken särdraget färg (orange) eller särdraget form ”fyrkant” tillräckligt för att hitta målet. Istället måste man integrera information från både färg och form för att hitta målet.
- Effekter av ”priming” kan vara av olika slag. Ge exempel på olika former av priming.
Priming innebär att vår implicita minne påverkas av information som vi till exempel ser eller hör och som därefter indirekt påverkar vårt beteende. Nedan följer några olika typer av priming (7 st).
Repetitionspriming:
Detta innebär att när vi utsätts för ett omedvetet stimuli flera gånger, blir vi snabbare och bättre att uppfatta detta stimuli efter primingen än innan.
Ex: Får en uppgift då man ska skrika ut bokstav som visas i svart samtidigt som “störningsbokstav” visas i vitt. Andra gången bokstaven kommer upp går det snabbare pga att skrika ut bokstaven pga repetitionen.
Negativ priming:
Påverkar hastigheten negativt (det tar längre tid) att uppfatta ex. ett objekt.
Ex: det tar längre tid att känna igen en person på ett oväntat ställe.
Ex: Samma exempel med svart bokstav och vit störbokstav så kan det ta längre tid om bokstäverna byter plats så att vita bokstaven blir svart och den svarta blir vit. Detta beror på att krav från tidigare erfarenhet hänger med och blockerar och gör att det tar längre tid.
Positiv priming:
Påverkar hastigheten positivt (det går fortare) av att uppfatta t.ex. ett objekt.
Ex. Repititionspriming är ett exempel på positiv priming.
Associativ priming/ semantisk priming:
- Begrepp och ideér är associerade till varandra i semantiska nätverk.
- När ett begrepp aktiveras, aktiveras även andra begrepp som är associerade med det begreppet.
- Detta sker mycket snabbt, automatiskt och omedvetet.
Ex: Vi får associationer i form av känslor, minnen eller ord när vi hör eller läser ordet “sommarlov”.
Ex: Omgivningen vi lär oss i eller det sinnestillstånd vi är i när vi lär oss något kan vara till hjälp senare när vi ska ta fram informationen vi lärde oss, vi associerar det till informationen vi lärde oss.
Perceptuell och konceptuell priming:
Skillnaden mellan perceptuell och konceptuell priming är om objekt med liknande form eller liknande innebörd är ”primade”. Konceptuell priming kan till exempel vara då man hör ordet bord vilket ger primingeffekter på ordet stol dvs ger associationer till ett koncept. Perceptuell priming kan vara om man hör cirkel så tänker man på solen för båda har liknande form (i olika dimensioner).
Förväntanspriming:
Innebär att när vi förväntar oss att att se/uppfatta en viss sak så aktiverad representationen av det förväntade och det går snabbare för oss att uppfatta det som vi tänkte oss att vi skulle se.
Ex: Vi försöker hitta en viss person i en folkmassa?
- Vad har fokuserad uppmärksamhet för betydelse för bearbetningen/tolkningen av sinnesinformation? Vidare, vad händer med “ignorerad” information som vi ändå mottar med våra sinnen?
FOKUSERAD UPPMÄRKSAMHET:
- Fokuseringen är viktigt för att vi ska kunna ta in informationen till vårt explicita minne och komma ihåg informationen.
- Man kan tala om “spotlight-effekten” som menar att det som finns i strålkastaren/ljuset är den informationen som vi lägger uppmärksamheten på och är också den informationen som når medvetandet och som bearbetas och tolkas. Det utanför strålkastaren hamnar i “mörker” och når aldrig medvetandet och bearbetas och tolkas ej.
- Det finns en risk vid fokuserad uppmärksamhet att man ignorerar och missar annan information som kan vara viktig. tex. gorillan på basketmatchen.
IGNORERAD INFORMATION:
- Den ignorerade informationen, den i “mörker” registreras i sensoriska registret för respektive sinne och går sedan till perpetuell analys men filtreras bort innan det når medvetandet och bearbetas aldrig. Informationen hålls i sensoriska registret ca 1-4 sekunder innan det “glöms bort”.
- Undantag finns för en del av informationen som är känslomässigt laddad och/eller kopplad till den egna personen som undviker denna bortsållning och går till medvetandet.
Testet med skuggning; hur mycket kunde man komma ihåg av den ignorerade informationen. Vilket visade sig att man fortfarande kunde uppmärksamma en del av den ignorerade informationen om det var ord som var känslomässigt laddade och gärna kopplade till den egna personen, så som ens namn så kunde man uppfatta dessa enstaka ord.
- Det kan ibland vara svårt att samtidigt utföra två mentala uppgifter (delad uppmärksamhet). Ange möjliga orsaker till detta.
- Svårighetsgrad
- Två svåra uppgifter är svårare att lösa en två enkla. Eller en svår och en enkel samtidigt. - Uppgiftslikhet
- Ju mer lika uppgifter desto svårare att lösa samtidigt. - - -Svårare att lösa två visuella eller två auditiva uppgifter samtidigt än att lösa en av varje. Detta eftersom man då kan använda två system parallellt, visuospatiala skissblocket och den fonologiska loopen. - Om man över/tränar på en uppgift kan den automatiseras och man behöver inte ägna den så mycket uppmärksamhet för att klara den.
Den delade uppmärksamheten kan delas upp i Svårhetsgrad, Uppgiftslikhet och träning, dessa faktorer är med och avgör hur bra vi kan dela vår uppmärksamhet, är det två väldigt svåra uppgifter blir det givetvis svårare att dela uppmärksamheten. Om uppgifterna är väldigt lika blir det också svårare, om det till exempel är två visuella eller två auditiva uppgifter är det svårare än om det är en av varje, eftersom man då kan använda både det visuospatiala skissblocket och den fonologiska loopen. Om man blir riktigt duktigt på något så kan uppgiften automatiseras och man behöver inte ägna den så mycket uppmärksamhet för att klara den
- Vid träning eller övning kan informationsbearbetning bli allt mer automatiserad. Beskriv vilka skillnader som finns mellan automatiska och kontrollerade informationsprocesser.
Automatiska :
Processen sker utan intention, alltså utan ett medvetet beslut
Den mentala processen är inte öppen för medveten uppmärksamhet eller introspektion
Förbrukar nästan ingen om ingen alls, av den medvetna uppmärksamheten.
Det är en väldigt snabb process men också svår att modifiera
Medvetna/ kontrollerade:
Processen sker endast med ett avsiktligt medvetet beslut
Processen är öppen för medvetenhet och introspektion
förbrukar medvetna uppmärksamhetsresurser. Och är långsam men flexibel.
- Vilka skillnader finns det mellan korttidsminne och långtidsminne som talar för att det är olika minnessystem?
KORTTIDSMINNET:
- Korttidsminnet håller bara information som man behöver just nu och lagrar endast minnen upp till 30 sekunder.
- Korttidsminnet kan bara hålla begränsat antal saker “på minnet” på samma gång.
- Fonologiska loopen, episodiska bufferten och visuospatiala skissblocket är del av korttidsminnet.
LÅNGSTIDSMINNET:
- Långtidsminnet lagrar information långsiktigt och består av det implicita och explicita minnet.
- Långtidsminnet har inga begränsningar så som korttidsminnet har max antal saker man kan hålla på minnet samt hur länge man kan komma ihåg någonting.
- Långtidsminnet kan delas upp i 3 olika system beroende på vilken typ av minne som lagras.
- Procedurellt minne = Förmåga att göra olika saker, ex cykla. Ej medvetna minnen utan vi bara vet hur vi ska göra.
- Semantiskt minne = Fakta, tex att Stockholm är Sveriges huvudstad etc.
- Episodiskt minne= Kopplat till personliga händelser i tid och rum.
KORTTIDSMINNET:
- Korttidsminnet håller bara information som man behöver just nu och lagrar endast minnen upp till 30 sekunder.
- Korttidsminnet kan bara hålla begränsat antal saker “på minnet” på samma gång.
- Fonologiska loopen, episodiska bufferten och visuospatiala skissblocket är del av korttidsminnet.
LÅNGSTIDSMINNET:
- Långtidsminnet lagrar information långsiktigt och består av det implicita och explicita minnet.
- Långtidsminnet har inga begränsningar så som korttidsminnet har max antal saker man kan hålla på minnet samt hur länge man kan komma ihåg någonting.
- Långtidsminnet kan delas upp i 3 olika system beroende på vilken typ av minne som lagras.
- Procedurellt minne = Förmåga att göra olika saker, ex cykla. Ej medvetna minnen utan vi bara vet hur vi ska göra.
- Semantiskt minne = Fakta, tex att Stockholm är Sveriges huvudstad etc.
- Episodiskt minne= Kopplat till personliga händelser i tid och rum.
- Vilka egenskaper och funktioner har den Fonologiska loopen i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Fonologiska loopen:
FUNKTION:
- Ansvar för att kvarhålla och hantera auditiv/ljudbärande information,
EGENSKAPER:
- Kan genom fonologiska loopeffekten omvandla visuell information (och information från andra sinnen) till auditiv information, t.ex. vid läsning.
- Bättre minne för kortare, snabbare ord jämfört med långa ord men många stavelser.
- Lättare att minnas auditiv information i ett sammanhang.
- Vilka egenskaper och funktioner har komponenten Visuo-spatiala skissblocket i Baddeleys arbetsminnesmodell?
Visuospatiala skissblocket:
FUNKTION:
- Kvarhåller och hanterar visuell och spatial information.
(Exempel på visuell information: färg, storlek, form, mönster)
(Exempel spatial information: relativ storlek, position, avstånd, diameter)
- Har förmåga att visualisera och skapa mentala bilder
EGENSKAPER:
- Mentala bilder hålls ej kvar länge om de inte underhålls, kräver konstant uppmärksamhet.
- Kan bara se en mental bild samtidigt
- Svårt att omtolka mental bild.
- Svårt att visualisera saker med stor storleksskillnad t.ex elefanten och kaninen.
