Marcus Flashcards
- Redogör kortfattat vad det självbiografiska minnet är för typ av minne.
- Minnet av personliga händelser
- Specifika människor, händelser, objekt
- Organiseras kronologiskt (tid) och spatialt (rum)
- Ofta upplevd emotion i samband med minnet
- Utgör en aspekt av episodiskt minne
- Episodiskt minne är ett större och vidare begrepp som omfattar fler händelser än de självbiografiska minnet.
Det självbiografiska minnet är en minnesfunktion som gör att vissa händelser i individens liv blir särskilt viktiga för upplevelsen av egen identitet, vem man är och vad man varit med om. Funktionen är känslig för social och kulturell påverkan, alltså det som miljön omkring dig anser vara värdefullt och viktigt att komma ihåg i din personliga livshistoria kommer du med större sannolikhet att komma ihåg. Detta minne anses av vissa vara en del av det episodiska minnet (långtidsminne), andra drar likhetstecken mellan de två funktionerna. Några av dessa minnen som utgör din självbild är möjliga att återkalla som medvetna processer och andra är omedvetna, trots detta påverkar dessa omedvetna minnen en med mer eller mindre stark påverkan på ens attityder, självbild eller värderingar.
- Redogör kortfattat varför det självbiografiska minnet är viktigt för vårt identitetskapande
Viktig minnesfunktion på så sätt att vissa händelser i livet blir viktiga för identitetskapande; upplevelsen av vem är jag vad har jag gjort?
Minnen av situiationeroch händelser i livet skapar självbild
Delvis styrt av sociala och kulturella normer, dvs vad är viktigt att komma ihåg?
Påverkas av kultur? VÄSTERLÄNSK KULTUR: - Mer individualistiskt inriktade - Individuell autonomi - Personligt uttryck - Personlig förmåga (En persons upplevelse av sig själv tenderar att vara skild sociala kontexten) - "Jag är driven" (wang) - första minne 6 månader tidigare - långa, emotionella och självfokuserade beskrivning av minnen
ASIATISKA KULTURER:
- Mer kollektivistiskt inriktade
- Sociala regler
- Gruppharmoni
- Solidaritet
- Ödmjukhet
(Personer ser sig som en del av ett hierarkiskt socialt nätverk av släktskap)
-“Jag är syster” (Wang)
- första minne 6 månader senare än amerikanerna
- kortare minnen och mer koncentrerade på kollektivistiska aktiviteter och emotionellt mer neutrala händelser.
- Redogör kortfattat för det självbiografiska minnets olika dimensioner
Fakta vs upplevda minnen - De självbiografiska minnena vi kommer ihåg kan delas upp i Fakta och Upplevda minnen. “Jag är född i Göteborg.” är ett fakta minne, medan “Jag gick i Nordhemsskolan, när jag upplever detta minnet så kan jag även känna samma emotioner och bilder från den tiden då det begav sig.” är ett upplevelse minne.
Kopior vs rekonstruktioner - Ibland händer det att man skapar kopior av ett minne, dessa kopior innehåller ofta väldigt levande men irrelevanta detaljer. Dessa minnen är dock i stort sätt sanningsenliga. Man kan också göra rekonstruktioner av minnen. Dessa minnen är ej sanningsenliga och bygger på tolkningar man gjort av situationen i efterhand, t ex om man höjer upp sitt egna beteende i situationen.
Specifika vs generella - Självbiografiska minnen kan vara antingen generella eller specifika. Generella minnen kan handla om dina skolkamrater under en viss tid, medan specifika minnen handlar om särskilda händelser. Första kyssen, gången du fick sparken, osv.
Observationsperspektiv vs Fältsperspektiv - När man minns någonting ur ett observationsperspektiv menar man att man minns det som om vi stod utifrån och betraktade händelse förloppet. Dessa minnen är ofta äldre och brukar ha råkat ut för rekonstruktion. Fältperspektiv är då man minns minnet från det ursprungliga perspektivet nämligen att vi är med om någonting. De är mer levande och man upplever affekter mer än vid observationsperspektiv.
- Det är oftast svårare att mäta det självbiografiska minnet i jämförelse med andra långtidsminnesfunktioner. Redogör kortfattat för hur man vanligtvis mäter självbiografiskt minne
Ett sätt att mäta självbiografiskt minne är att presentera ett antal olika ledtrådar, exempelvis ord eller bilder. Sedan låter testpersonen plocka fram ett personligt minne relaterat till ledtråden. I en studie tog man ett antal äldre personer och spelade upp populärmusik från ett spann av 43 år. Deltagarna fick återge hur de kände sig gentemot musiken i fyra kategorier. Meningsfullhet, begriplighet, proportion av positiva event samt proportion av förstagångsevent.
- Redogör kortfattat för begreppet ”childhood amnesia”. Ange en förklaring till detta fenomen.
Childhood amensia är en period där vuxna inte kan återge episodiska minnen (tid, plats, associerade känslor, vart, vem, etc) under åldrarna 2-4 år. Utöver detta minns man i lägre kvantitet och kvalitet före 10 års ålder. Några förklaringar till detta kan vara Freuds trauma teori, neurologisk utveckling, utvecklingen av det kognitiva jaget, känslor eller språk. Vi går mer in på det kognitiva jaget…
När småbarn växer upp så utvecklas också deras känsla av jaget. De inser att de är en person med unika karaktärsdrag och individuella tankar och känslor som separerar dem från andra. Medan de ökar denna känsla av jaget så börjar de organisera självbiografiska erfarenheter och behåller minnen av tidigare händelser. Barnet accepterar att de har övertygelser, kunskap och tankar som ingen annan har tillgång till (Theory of mind).
Denna förklaringsmetod säger att unga barn har starka koncept av semantik (språk), men saknar de nödvändiga processerna för att koppla samman dåtid- och nutidshändelser för att skapa ett självbiografiskt jag. Viss forskning hävdar att denna medvetenhet formas omkring det fjärde eller femte året av barnets liv. Därefter förstår barnet att föregående händelser formar nuet, medan en treåring inte förstår detta. Denna process av att förstå det kontinuerliga jaget parallellt med förståelsen av tid ligger som en bas för att skapa minnen. Med andra ord, om du inte förstår att du är en egen person så kan du inte skapa en självbild. Om du inte förstår tid kan du inte skapa personliga, meningsfulla minnen. Vuxna kan hjälpa denna process genom att elaborera och repetera tidigare händelser med barnet för att underlätta inkodningen av självbiografiska minnen.
- Redogör kortfattat för begreppet ” reminiscence bump”. Ange en förklaring till detta fenomen.
INNEBÄR:
- Tidsperiod/ålder då vi kommer ihåg mest ifrån livet
- ca 10-30 år
FÖRKLARINGAR:
- många händelser är förstagångshändelser
–>man flyttar hemifrån, skaffar barn, gifter sig osv.
- Inte så mycket interferens från äldre händelser
- Denna tid är viktig för skapandet av vuxna identiteten
- Mycket självrelevanta händelser äger rum i denna tid
- Nya händelser har inget scrips och kräver därför mer kognitivt processande
The narrative/identity account - minnena är starkt kopplade till sin egen självidentitet och därmed minns man dem bättre.
The cognitive account - minnena är starka på grund av att man lever i en period av snabba förändringar under den här tiden (10-30) följt av stabilitet. Kontrasten bidrar till att man kommer ihåg.
The biological/maturational account - under dessa åldrar är du kognitivt starkare än tidigare och senare perioder. Du minns dem bättre eftersom dina kognitiva funktioner fungerar på en högre kapacitet.
- Redogör kortfattat för begreppet självreferenseffekten (self-reference effect)
Självrefernseffekten - saker som har att göra med dig själv minns du enklare. Vi kommer exempelvis bättre ihåg adjektiv som vi tycker passar bra in på oss själva, minns platser bättre som vi har varit på etc. En anledning till att detta sker kan vara att det är enklare för oss att göra minnesbindelser mellan olika ämnen och det som rör oss (vi får flera cues).
- Redogör kortfattat för begreppet självschema
Ett självschema är det kognitiva schema som skapats om dig, alltså bilden du har av dig själv och vem du är. Schemat är precis som andra scheman situationsbundet och därför förändras självet beroende på miljö (du är pratsam med familjen, blyg bland främlingar). Vi tenderar att rekonstruera minnen för att passa vårt självschema. Om vi tycker att vi är en god person och gör någonting dåligt finns det en risk att vi rekonstruerar händelsen för att bättre passa in med vårt schema.
- Redogör kortfattat för begreppet ”falska minnen”. Redogör för ett experiment som visat på denna effekt.
Falska minnen är (precis som det låter) minnen som egentligen inte stämmer. I ett experiment visade man deltagare bilder på en bilkollision. Hälften av deltagarna fick frågan “Hur snabbt färdades bilarna när de träffade varandra?” medan den andra hälften fick frågan “Hur snabbt färdades bilarna när de brakade in i varandra?”. En vecka senare blev de båda grupperna tillfrågade om de sett något krossat glas på bilderna. “Träffade” gruppen rapporterade i stort sett korrekt, att det inte fanns krossat glas. “Brakade” gruppen rapporterade i stort att de hade sätt glas (falskt). Man hade alltså planterat falska minnen i gruppen genom lingvistik.
- Redogör kortfattat för begreppen mood dependent effect och mood congruent effect.
Mood dependent effect - när man inkodar ett minne inkodar man också ens stämningsläge. Vi säger att du är på ett bra humör, du har därmed större chans att minnas minnen som du inkodade medan du var på liknande humör.
Mood congruent effect - det stämningsläge du är i när du minns ett minne färgar det mot ditt humör. Det är alltså större chans att du minns en händelse som negativ om du är på dåligt humör. Tillskillnad från MDE så spelar det inte någon roll vad för humör du var på under inkodningen.
- Redogör kortfattat för varför emotioner är en viktig komponent i det självbiografiska minnet
Emotioner är en viktig komponent i autobiografiskt/självbiografiskt minne. De flesta händelser i livet skapar emotioner Generellt sett hjälper emotioner oss att minnas genom att den stödjer minneskonsolidering: Dvs, processen genom vilka minnen biologiskt fäster. Emotionella händelser triggar en respons i amygdala och amygdala i sin tur ökar aktivitet i hippocampus. Och det är framförallt i hippocampus som våra minnen etablerar sig.
De implicita minnet påverkas av emotioner genom:
PRIMING:
- Vi gillar ett stimuli som vi sett flera gånger tidigare, även om vi inte är medvetna om stimulit.
- Människor är snabbare på att identifiera och ta beslut om information med emotionellt innehåll som har presenterats tidigare.
RÄDSLOBETINGNING:
- att para ihop ett neutralt stimulus med ett hotfullt stimuli kan påverka våra implicita minnen. Ex lille albert och den vita råttan.
- Redogör kortfattat för begreppet självdefinierande minnen (self-defining memories). Redogör kortfattat för varför denna typ av minnen är särskilt viktiga för vårt identitetsskapande.
SELF-DEFINING MEMORIES:
- Minnen som beskrivs som vändpunkter i livet eller själv definierade ögonblick.
- Stark affektiv intensitet, levande och länkade till andra minnen
- Minnen som leder till nya insikter och lärdomar
- viktigt för utveckling av “självet”
- länkat till personlighetsvariabler (positiv händelse–> positiva egenskaper t.ex självkänsla)
EX: Kommer på vad man vill jobba med
minnen.
FORSKNING:
- McLean & Thorne
- -> 19-åringars minnen av relationer till sina föräldrar
- -> Minnena bestod av separation och konflikt.
- -> ofta självdefinierade minnen
- -> lett till nya insikter och lärdomar
- -> ex. självständighet och oberoende. - Sutin & Robins
- -> Studenterna beskrev viktig händelsen senaste tre åren.
- Positiv händelse korrelerade med ökat välmående och självkänsla
- korrelerade med personlighetsvariabler som vänlighet och noggrannhet
- De som hade positiv händelse hade också bättre/förbättrat betyg under tiden
- Redogör kortfattat för begreppet ”flashbulb memories”. Redogör för ett exempel på ett ”flashbulb memory”. Ange en förklaring till detta fenomen.
FLASHBULB MEMORIES:
- Minnen som vi får när vi hör talas om en väldigt chockerande händelse
- väldigt levande och klara minnen
- vad man hade för kläder, exakt vad personen sa osv.
- ofta publika händelser
EX. När dom fick reda på 9/11
EX. När man hörde nyheten om terrorattacken i paris
STUDIER:
- Brown and Kulik:
- -> speciell neural mekanism som triggas av höga nivåer av emotion och överraskning
- -> mekanism gör att scen etsar sig fast i minnet
- -> evolutionära fördelar - Neisser
- -> Inga speciella processer vid denna typ av minne
- -> lagras bättre för att vi repeterar dom oftare
- -> dessa minnen behöver ej vara korrekta - Berentsen och Thomsen
- -> Social identitet och samröre ger mer korrekt minne. Självupplevt ger större korrekthet - Conway
- -> mer fixa och konstanta minnen
- -> rekonstruering vid inkodning
SLUTSATS:
- Neisser och Harsch visar att det finns stora felaktigheter i dessa typer av minnen
- Andra studier visar att minnen till stor del kan vara korrekta
- Högre korrekthet om minnet repeteras ofta
- kontroversen kring denna typ av minnesprocesser är ännu inte löst
Flashbulb minnen är minnen för när vi hör talas om en väldigt chockerande publik händelse (exempelvis 9/11). Dessa minnen upplevs som väldigt levande och klara och är typiska för väldigt emotionella händelser. En potentiell förklaring till detta, Brown & Kulik menade att det fanns en speciell neural mekanism som triggas av höga nivåer av emotion och överraskning, denna mekanism gör att scenen “etsat sig fast” i minnet. Det är svårt att kontrollera men viss forskning visar att dessa minnen innehåller stora felaktigheter. Neisser & Harsh intervjuade college studenter en dag efter Challengerolyckan.
Tre år senare intervjuade de studenterna igen med samma frågor. De upptäckte att det fanns väldigt lite samstämmighet mellan de två intervjuerna, trots detta var studenterna väldigt säkra på att det hade gått till på detta sätt. Andra studier visar att dessa minnen är i stor del korrekta. Jordbävningen i San Francisco -89 mindes i stort sätt korrekt av folk som bodde i närområdet, dock inte korrekt av folk som bodde i andra delstater. En slutsats man kan dra från detta är att vi repeterar minnen som har konsekvenser för oss, vilket leder till högre sanningsgrad.
