Typografi Flashcards

1
Q

Vilka faktorer påverkar läsbarhet?

A
  1. Personlig Nivå
  2. Artefakt Nivå
  3. Mikrotypografinivå
  4. Makrotypografinivå
  5. Språkbruk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Personlig nivå (4 st)

A

Vana, kultur, öga, hjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mikrotypografinivå (8st)

A
Teckensnitt
Grad
Satsbredd
Spärrning
Kägel
Kerning
Knipning
Gemena siffror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Grad

A

Teckenstorlek. 9-11p i brödtext

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kägel

A

Radavstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Satsbredd

A

Radlängd. 55-65 nedslag i en bok. Kortare på webb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kerning

A

Minska avståndet mellan vissa tecken, ex im eller Ty. Görs oftast av formgivaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Spärrning

A

Öka avståndet mellan tecknen i ett ord eller text

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Knipning

A

Generellt minska avståndet mellen tecknen i en hel text

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Gemena siffror

A

Används för att skapa ett flow i en text.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Makrotypografinivå

A

Anfanger

Styckeindrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Språkbruk

A

Korrekt grammatiska meningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stark typografi (vilka uttrycksmedel kan framhäva ett avsnitt)

A
Rubriker
Optisk utjämning
Mellanrubriker
Nytt stycke
Enskilda tecken
Länkhänvisning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Optisk utjämning

A

Att anpassa avståndet mellan varje bokstav (när rubriken består av) versaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör en text lättläst?

A
Teckensnitt
Bokstavsgrad
Satsbredd
Kägel (radavstånd)
Papprets färg, struktur och gramvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka tre saker påverkar typografins helhet?

A

Det symmetriska
Det asymmetriska
Det kontrastrika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Det symmetriska

A

När all text (och bilder) orienterar sig kring en vertikal axel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Det asymmetriska

A

Skapar dynamik. Den vertikala axeln är ur balans. Höger- och vänsterställd text är blandat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Det kontrastrika

A

Storlekskontrast
Styrkekontrast
Formkontrast
Färgkontrast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Storlekskontrast

A

Stor teckengrad mot liten, en bred rad kontrastera en smal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Styrkekontrast

A

Sätta kraftfulla och feta rubriksbokstäver i kontrast till magra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Formkontrast

A

Sätta raka versaler mot kursiva gemener, eller blanda teckensnittsfamiljer. Ex sanserif mot skript

23
Q

Färgkontrast

A

En del av rubriken i svart och en del i färg. Eller en logotyp i vitt mot en kraftfull bakgrund

24
Q

Synlig typografi

A

Berättande. Bokstavsarrangemang som på ett eller annat sätt avslöjar sändaren bakom meddelandet. Bokstäverna blir som beståndsdelar i en bild. Syftet är att levandegöra och förstärka budskapet.

25
Q

Osynlig typografi

A

Ska ej sticka ut. Läsaren ska ej reflektera kring typografin. Det är meddelandet som är i fokus. Används i ex skönlitterära böcker.

26
Q

Fixeringspunkt

A

De punkter ögat ser när vi läser. 3-4/rad

27
Q

Ordbilder

A

En van läsare läser ej bokstäverna, utan ordbilder. Urskiljer sig genom ordets yttre konturer, inre former, mellanrum mellan tecknen.
För att ett ord ska vara lättläst ska det ha tydliga ordbilder

28
Q

Avstavningar

A

Uppdelning av ord som måste delas på 2 rader. Markeras med bindestreck (divis). Gör texten mer svårläst då den skapar 2 ordbilder

29
Q

Ligaturer

A

När två bokstäver “flyter ihop”, ex fi

30
Q

Divis

A

Bindestreck vid: avstavning, sammansatta ord, mellan namn

31
Q

Minus

A

Talstreck, tankestreck, från/till ex Norrköping-Stockholm

32
Q

Kantindrag

A

Indrag från båda sidor. Används vid längre citat

33
Q

Hängande indrag

A

Styckeindrag som fortsätter vara indrag

34
Q

Kapitäler

A

Versaler i gemenstorlek. Bör spärras

35
Q

Skärning

A

Olika versioner av ett teckensnitt

36
Q

Tillriktning

A

Generellt avstånd mellan tecknen i en text. Normaltillriktningen, som bestämts av formgivaren, kan ändras genom minustillriktning eller plustillriktning

37
Q

Vad heter den typografiska linjalen

A

Typometer

38
Q

Vad heter sidans marginaler?

A

Fot
Ytter
Huvud
Bunt

39
Q

Satsyta

A

Den del på uppslaget som utgörs av text & bild

40
Q

Pagina

A

Sidnummer. Bör vara samma grad som brödtexten. Max en blankrad under satsytan

41
Q

Kolumntitel

A

Sidrubrik i huvud- eller fotmarginalen. Ofta tillsammans med paginan. Ex. kapitelrubrik, författarens namn.

42
Q

Vad heter en boks första sidor och vad innehåller de?

A
  1. Smutstitel
  2. Blank
  3. Titelsida - författarens namn, bokens titel, undertitlar osv.
  4. Tryckortssida - copyrighttecknet med namn och årtal
  5. Lite olika. Kan vara en dedikation eller motto. Förord/inledning
43
Q

Vad heter de två storfamiljerna/storgrupper och hur många kärnfamiljer har vardera?

A

Antikvor - 3 kärnfamiljer

Sanserifer - 4 kärnfamiljer

44
Q

Vad heter Antikvornas kärnfamiljer?

A

Diagonalantikvor (Geralder)
Transantikvor (Realer)
Vertikalantikvor (Didoner)

45
Q

Vad heter Sanserifernas kärnfamiljer?

A

Primform
Neoform
Geometrisk form
Humanform

46
Q

Diagonalantikvor (Geralder)

A
  • Mjuka rundade former
  • Diagonal ansvällning (bra läsriktning)
  • Bra läsbarhet, vanlig i brödtexter
  • Teckensnitt: Garamond
47
Q

Transantikvor (Realer)

A
  • Större kontrast mellan grund- och hårstreck
  • Ofta spetsiga seriffer
  • Ex: Baskerville
48
Q

Vertikalantikvor (Didoner)

A
  • Elegant
  • Mycket stark kontrast mellan grund- och hårstreck
  • Rak (vertikal) anvsällning
  • Pga ovanstående passar den ej i brödtext. Gör sig bra i affischer, inbjudningskort (bröllop), restaurangmenyer
    Ex: Didot
49
Q

Primform

A
  • Tydlig rörelseriktning
  • Öppen form
  • Lätt läsbarhet
  • Gör sig bra i tidningsrubriker
    Ex: News Gothic
50
Q

Neoform

A
  • Sluten rörelseriktning
  • Passar bra i rubriker, sämre i löpande text (tryckt text)
    Ex: Helvetica
51
Q

Geometrisk form

A
  • Utformade enligt starkt bundna formidéer
  • Stängd form
  • Bokomslag och affischer
  • Ex: Futura
52
Q

Humanform

A
  • Stark öppen rörelseriktning
  • Funkar bra i löpande text (helst webb där antikvor gör sig sämre)
  • Ex: Gill Sans
53
Q

Klassifieringssystem
Vad heter det förhärskande systemet i Sverige och vad är det baserat på? Vad skiljer de åt?

Vad heter det andra svenska systemet?

A

Svensk Industristandard (SIS). Bygger på Vox
Skillnader:
- SIS har 14 klasser, Vox har 10
- SIS har med displayteckensnitt. Bl.a dingbats
- Fler definitioner av linjärer (sanserifer)

Det andra: Carl Fredrik Hultenheim (C. F. Hultenheim)
Används ofta tillsammans med SIS.
Skillnad: Hultenheim är indelat i huvudfamiljer och underfamiljer, dvs är ett tvåplanssystem medan SIS är ett enplan.