Effektiv Visuell Kommunikation Flashcards

1
Q

Vilka är de tre perspektiven i kommunikationsprocessen?

A
  • Beställarens intentionsperspektiv
  • Budbärarens närhetsperspektiv (Fotografens närhetsperspektiv)
  • Mottagarens receptionsperspektiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beställarens intentionsperspektiv (3)

A

Mål - Budskap - Kontext

Mål: Vad, vem, var
Budskap: Ska bilden/affischen mm. ha instrumentell, sensorisk, dramatisk eller icke-dramatisk icsensättning?
Kontext: Sammanhang bilden förekommer i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Budbärarens närperspektiv

A

Tjänande roll som hela tiden måste förhålla sig till budskapet sändaren vill förmedla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Mottagarens receptionsperspektiv (3)

A

Perception - Upplevelse - Tolkning

Perception; Hur budskapet uppfattas visuellt. Brus kan påverka perceptionen
Upplevelse: Känslan som infinner sig hos mottagaren när den tar del av budskapet.
Tolkning: Den allmänna slutgiltiga uppfattningen mottagaren fått av budskapet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

KTH-modellen

A

Känsla, tanken, handlingen
Ideella reaktionen hos mottagaren.
Mottagaren upplever något (känsla), den vill ta reda på något (tanke) och det resulterar i en handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Attrahera & Orientera

A

Används för att breda väg för budskapet.

Attrahera: element som fångar uppmärksamhet
Orientera: ger mottagaren en tydlig läsordning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Det finns 3 typer av brus, vad heter de och vad innebär dem?

A

Tekniskt brus: Dåligt tryck (tidning), sändningsfel (TV)
Semiotiskt brus: Bristen ligger i budskapet
Kognitivt brus: Begränsningar hos mottagaren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en beställare/sändare (var finner du dem)

A
  • En tidningsredaktion
  • TV-kanal.
  • Företags marknads- eller informationsavdelning
  • Stat eller kommun
  • Fackliga organisationer och ideella föreningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en budbärare

A
Redigerare
Formgivare
Art director
Filmare
Web designer

Hjälper sändaren att nå fram med budskapet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exempel på leverantörer

A

Fotografer
Filmare
Illustratörer

Förser tidningar och reklambyråer med redaktionellt och kommersiellt material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär uppmärksamhet x relevans = effekt?

A

Om texter och bilder är starka och upplevs placerade i ett relevant sammanhang blir mottagaren fångad av budskapet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Perception

A

Hjärnan sorterar sinnesintryck till meningsfull information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Upplevelse

A

För att mottagaren ska behålla budskapet (ej filtreras bort av hjärnan) i sitt medvetande måste sändaren beröra känslomässigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tolkning

A

Perceptionen och uppelelse leder fram till tolkningen, vilket innebär att mottagaren uttrycker innebörden av budskapet.
Genomsyras av attityd, värderingar, erfarenheter och det sammanhang vi befinner oss i när vi tar del av budskapet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Selektiv exponering

A

Att välja att ej ta del av alla budskap. Mottagaren väljer att ej prenumerera på naturtidningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Selektiv perception

A

Att aktivt lyssna efter det vi vill höra och aktivt vända blicken efter det vi vill se,

Om ens säng har gått sönder väljer vi aktivt att titta efter reklam om sängar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan humor och ironi ge för effekt hos mottagaren?

A

Humor: skapar känslor och för sändare och mottagare närmre varann
Ironi: berör men skapar också avstånd och kan försvåra kommunikationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Masskommunikation

A

För för att nå ut till många personer samtidigt

  • Tidningar
  • TV
  • Sociala medier

Budskapet går dock endast i en riktning = envägskommunikation. Sändaren vet ej om budskapet nåtts fram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Tvåvägskommunikation

A

Egentligen endast i samtal

TV, tidningar osv skapar tvåvägskomm. när de ger möjlighet för mottagaren att svara/ge feedback.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fem faktorer för en bra idé:

A
Skapar omedelbar uppmärksamhet
Ger en aha-upplevelse
Förmedlar känslor
Upplevs enkel & tydlig
Kan utvecklas och användas om och om igen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Groupthink

A

När alla i en grupp tänker lika. Det tappar kreativitet, originalitet och oberoende tänkande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Framecreativity

A

Va idérik kring rätt sak. Håll dig inom en ram, att sväva ut förvirrar mottagaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka “anhalter” måste kreatören passera vid praktiskt kreativt arbete? (4 st)

A
  • Förberedelse (insikt, mål, situation, öppenhet. angelägenhetsgraden, censur, respekt & respektlöshet)
  • Inkubation (Ta en paus)
  • Illumination (När idén plötsligt kommer efter långt hårt arbete)
  • Verifikation (Idén måste tas hand om)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka fem metoder kan användas mot idétorka?

A
Associationsmetoden
Rollspel
Tribe
Motsatsmetoden
Bakvägsmetoden

(Vad dessa innebär står kortfattat i synopsen på s.119)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär att bryta vanans makt?

A

Att kreatören bryter vanans makt som är att mottagaren bara bläddrar igenom en tidning för att allt ser likadant ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka kategorier delas bilder in i? (4st)

A
  • Informativa
    som utan värdering ger relevant info. Ex: reportage- och dokumentärinslag, reklambilder.
  • Explikativa
    förklarar en händelse. Röntgenbilden, olyckor eller bildinstruktioner (typ ikea-instruktioner)
  • Direktiva
    partiskt anvisar eller uppmanar till en viss åsikt
  • Expressiva
    uttrycker mer eller mindre starka känslor med kraftiga medel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka 4 bildretoriska grepp finns det?

A
  • Presentativ (visar)
    Urpsrung i den Informativa bilden (bildkategorisering). För att nå retorisk nivå adderas: vinkel, val av objektiv, ljussättning
  • Metonymisk (belyser)
    Belyser närhet mellan två begrepp.
    Ett foto på Wall Street = aktiemarknaden. Cat Walk = modeindustri
  • Synekdoke (2 olika: en påvisar, den andra bevisar)
    Påvisa: Delen står för helheten. Utifrån delen skapar vi helheten. Polisbricka = poliskonstapel. Sönderblåst paraply = rasande orkan
    Bevisa: Helheten står för delen. Exempel när reklam där miljön bevisar produkten.
  • Metaforiska (jämför)
    Jämförelse från ett annat sammanhang. Ersätter bilden. Finns positiva och negativa metaforer. Kan bli för avancerat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad innebär bildens inre kontext?

A

Bildens inre liv. (obs: skiljer sig från denotativ & konnotativ beskrivning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka 3 faktorer bygger bildens yttre kontext på?

A

Tiden, platsen, mediet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka 3 funktioner har medier mer än att underhålla och informera?

A
Orienterande funktion  (informera om det liv vi förväntas leva)
Social funktion (delar upplevelser med andra i grupp)
Katalyserande funktion (igångsättande. Ska stimulera vår hjärna, ögon, öron med dramatik, skönhet, närhet, överraskning mm.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Inom fotografens närperspektiv finns det 4 bildkategorier. Vilka?

A
  • Fönster (fotografen återger verkligheten, fotograferar det den ser. Subjekt, objekt, situation, miljö)
  • Spegel (personliga bilder som speglar fotografen/skaparen bakom bilderna)
  • Rollöga (Point of view. Mottagaren ser ur någon annans ögon)
  • Allöga (Allseende. I film eller datorspel där kameran rör sig i bildrummet utan att vara kopplad till en person/roll)
32
Q

Vilka tre egenskaper är utmärkande för en bra fotograf?

A

Personlighet
Tid
Ansvar

33
Q

Vilka är närperspektivets 3 krafter? (Fotografens närperspektiv)

A

Utsnitt
Komposition
Betydelse

34
Q

Vilka 3 utsnitt finns det?

A

Rektangulära formatet (liggande, stående)
Kvadratiska (Instagram gjorde det populärt. Polroidkänsla)
Det sköna formatet (Gyllene snittet)

35
Q

Ge 5 exempel (finns 13) på hur en fotograf kan komponera en bild (Begreppet Komposition i närperspektivets 3 krafter)

A
Bildstruktur
Bildbyggnad
Bilddjup
Ljus i bild
Bildorientering
Rörelse i bild
Närhet & vinkel
Vinkel till motivet
Bildbehandling
Friläggning
Rytm
Bildcollage
Klippning
36
Q

Med vilka 5 saker kan man bygga bildstruktur i en bild?

A
Symmetri
Asymmetri
Bild i tredjedelar
Kontraster
Balans
37
Q

Bildbyggnad, vad är bilden uppbyggd på?

A

Förgrund
Mellangrund
Bakgrund

38
Q

Fotografen formar djup i ett fotografi. Med vilka element? (4 st)

A
  • Täckande bildelement (en detalj delvis täcker/gömmer ett annat)
  • Stort bildelement (ett stort element dominerar främre bildplanet)
  • Mörkt bildelement (Förgrunden är mörk/svart = kraftigt djup)
  • Oskarp bildelement (Mellan-/bakgrund oskarp eller tvärtom)
39
Q

Vilka tre sätt kan ljus i bild påverka en bild?

A
  • Ljussättning (hårt ljus, mjukt, diffuserat, färgat)
  • Ljusets riktning (medljus, motljus, sidoljus)
  • Artificiellt ljus & Befintligt ljus (studioblixtar eller dagsljus)
40
Q

Vilka är de 5 vanligaste sätten att orientera bildelement?

A
  • Horisontalen (Liggande. Upplevs lugn och harmonisk)
  • Vertikalen (Stående. Levande och dynamisk. Elementen tar plats i bildens höjd)
  • Diagonalen (En linje eller yta orienteras från hörn till hörn)
  • Cirkeln (Harmoni och obruten rörelse. Cirkeln är symbol för helhet och fulländning)
  • Triangeln (Symbol för universums trefaldiga natur: himmel, jord och människan.
    Vilande och stående position
41
Q

Rörelse i bild

A

Medryckande riktning
Riktning enligt överenskommelse
180-gradersregeln
Kamerarörelser (panorering, åkning, tilt, zoom)

42
Q

Vilka avstånd kan fotografen välja?

A

Närbild
Halvbild
Helbild

43
Q

Vilka två perspektiv kan fotografen fota ur (som nämns i boken?

A

Grodperspektiv

Fågelperspektiv

44
Q

Hur kan en bild beskäras?

A

Reducera
Fokusera
Dramatisera

45
Q

Sista kraften för fotografens närperspektiv är “betydelse”. Vad innebär det?

A

Beställarens intention har satt igång fotografen som med utsnitt och komposition tar bilden vidare mot en betydelse

46
Q

Vad är bildens beståndsdelar? (3 st)

A

Punkter
Linjer
Ytor

47
Q

Vad är gestaltlagarna?

A
Närhetens lag (figurer som hör samman bör uppträda nära)
Likhetens lag (när figurer liknar varann läser mottagaren lättare)
Sluthetens lag (något som ramar in en del av bilden från dess yta)
48
Q

Upplevelse. Vilka tre saker behöver vi ta oss till för att uppleva (känna) något i en bild?

A

Yta (bildens utsnitt och format)
Blickfång (något som stiger fram från bakgrunden)
Smärtpunkt

49
Q

Stadium / punctum

A

Stadium: ett motiv som finns men som ej väcker intresse. Bilden tillhör fotografen, ej mottagaren
Punctum: Något i bilden som är fel, något mottagaren ej kan sätta fingret på

50
Q

Rummet intill

A

När en person i bilden kollar på något vi ej kan se, hon ser det i rummet intill

51
Q

När mottagaren tolkar något kan det ske i 3 steg. Vilka?

A

Entydigt (denotativ beskrivning)
Mångtydigt (konnotativ tolkning)
Privat (privata associationer mottagaren har till bilden)

52
Q

Arketypiska gestalter (urbilder)

A

modern, fadern

53
Q

Arketypiska händelser

A

Födseln, bröllop, döden

54
Q

Arketypiska objekt

A

Solen, elden

55
Q

Vilka steg går man igenom vid en bildanalys? (8st)

A
  • Vad skildras (denotativ och konnotativ beskrivning)
  • Inre kontext
  • Yttre kontext
  • Vilka retoriska begrepp används?
  • Hur samspelar text och bild?
  • Vem är sändaren?
  • Vem vänder sig bilden till?
  • Syftet?
56
Q

Vilka steg bör en formgivare gå igenom innan den börjar med uppdraget? (6 st)

A
  • Planera
  • Sortera
  • Sanera
  • Organisera
  • Kalkylera
  • Forma
57
Q

Vad bör man tänka på innan man väljer format?

A

Funktionen
Budskapet
Ekonomin
Distributionen

58
Q

Standardformat

A

A-serien. Avviker från gyllene snittet. Opassande för exempelvis böcker,
Passar: Tidningar, kataloger, broschyrer

59
Q

Specialformat

A

Pocketböcker (110x190mm)

Romanformatet (130x210) bra för gyllene snittet

60
Q

Vad är ett grid

A

Osynliga linjer som delar in sidan i ex tvåspaltsystem. Ett slags välorganiserad “parkeringsplats” som ger konsekvent och enighet

61
Q

Optisk mittpunkt

A

Lite ovanför mitten. Ligget elementet i mitten faller den ur.

62
Q

Självklar form

A

Mottagaren ska ej känna sig dum för att den ej förstår ex en webbsida för att formgivaren skapat en dålig form

63
Q

Psykologisk form (gestaltlagarna). Vad innebär de i detta sammanhang?

A

Närhetens lag
Likhetens lag
Slutenhetens lag

Se s.235

64
Q

Vilka fyra designprinciper finns det?

A

Kontrast
Balans
Linje
Rytm

65
Q

Vilka kontraster kan man använda sig av?

A

Storlekskontrast
Styrkekontrast
Formkontrast
Färgkontrast

66
Q

Balans (designprincip)

A

Helheten ska ej kantra åt det ena eller andra hållet. Vanligt att skapa balans axialt och med symmetri

67
Q

Linje (designprincip)

A

Linjering är att exempelvis rubriker i en tidning förekommer på samma linje från första till sista sidan. Att bilder infogas enligt ett visst mönster, marginaler är lika stora rakt igenom osv.
Används med gridsystem

68
Q

Rytm (designprincip)

A

Växlingar mellan starkare och svagare moment.

Visuell framåtrörelse
Inlärningspsykologi
Förstärkelsesscheman
Minneseffekt

69
Q

Varför används funktionell färg? (5 saker)

A
Attrahera
Skapa stämning
Informera
Strukturera
Pedagogisera
70
Q

NCS

A

Natural Color System

71
Q

Färgkroppen

A

Tredimensionell modell där alla tänkbara färger kan placeras och betecknas

72
Q

Färgcirkeln

A

Horisonellt snitt i färgkroppen. Yellow, röd, blå, grön

73
Q

Färgtriangeln

A

Vertikalt snitt i färgkroppen. Formgivaren kan ange en viss färgs förhållande till vitt resp. svart
Ju högre upp i triangeln desto ljusare, ju längre ner desto mörkare

74
Q

Vad ska man tänka på när man väljer färger

A

Det gäller att försöka föreställa sig mottagarens upplevelse.

75
Q

Vilka färgkontexter finns det?

A

Viskande färger (samma kvadrant)
Talande färger (närliggande kvadrant)
Skrikande färger (färger från motsatt kvadrant)