Traumatologi

Question 1

Redogör för vanliga symtom, tecken på traumatiska/ akuta skador och
överbelastningsskada.

Answer 1

Akuta/traumatiska skador: Är ofta frakturer, fotledsstukningar, bristningar av olika slag. Kommer ofta från direkt eller indirekt våld och resulterar ofta i uppenbara vävnadsskador på mjukdelar, skelett, brosk eller lednära strukturer. Beroende på var skadan uppstår ser symtomen olika ut men ofta resulterar skador i mjukdelar i blödningar, vilket leder till svullnad, värmeökning, rodnad och givetvis även smärta.

Överbelastningsskador: Utvecklas under en längre tid genom exempelvis smärta i vissa kroppsdelar men märks genom stelhet och mindre värk. Med tiden utvecklas en mer påtaglig smärta eller långvariga besvär. Inget annat avvikande som visar att något är fel utan det utvecklas enbart över tid.

Question 2

Vad är orsaken till att en skada uppstår i vävnad?

Answer 2

Belastningen man utsätter vävnaden för överstiger vävnadens egentliga hållfasthet.

Question 3

Hur lång läkningstid respektive kan du räkna med, ungefär, är det på en muskelskada,
sen/ ligament skada och skelettskada?- och vad är orsaken till att det är skillnad på
läkningstider?

Answer 3

Muskelskada: ca 1-6 mån.
Sena/ligamentskada: ca. 1-12 mån.
Skelett: ca. 1-3 mån.
Anledningen till att läkningstiderna är olika är att vävnaden kan vara skadad i olika omfattning (partiell eller total ruptur) vilket tros påverka läkningstider. Senor och ligament har sämre tillgång på blodkärl vilket gör att läktiden blir längre.

Question 4

Redogör för de 5 symtomen vid en inflammation efter skada.

Answer 4

1. Dolor: värk och/eller smärta (hyperalgesi)
2. Tumor: svullnad
3. Calor: värmeökning
4. Rubor: Rodnad
5. Function laesa: funktionsnedsättning

Question 5

Varför är det viktigt med ett korrekt akut omhändertagande efter skada?

Answer 5

Det ökar möjligheten till att korta ner rehabiliteringstiden och läkprocessen kan förkortas. Ju större blödning, desto längre läktid. Därför ska man stoppa blödningen och avlasta från skadan. Det handlar om att avlasta och skydda ben och vävnad som kan vara skadat för att det lättare ska gå att återställa för sjukvårdspersonal.

Question 6

Förklara hur du ska gå till väga angående belastning av en skada i mjukdelsvävnad i de 3 olika läkningsfaserna.

Answer 6

Fas 1: inflammatorisk fas (dag 0-7)
- Korrekt akut omhändertagande som avlastar och skyddar vävnad
- Minska blödning, svullnad och smärta
- PRICE (prompt pressure, rest, ice, compression, elevation)
Fas 2: återuppbyggnadsfas (dag 7-21)
- Återuppbyggnad stimuleras av rätt balanserad mekanisk belastning
- Ibland viktigt att vila för att undvika ny skada eller blödning
Fas 3: mognadsfas (dag 21+)
- Rörlighetsträning och successivt ökande belastning förbättrar orientering av kollagenfibrer, återställer rörlighet, muskelvolym och styrka

Question 7

Ange de vanligaste kliniska symtom/ tecken (diagnos) på en fraktur.

Answer 7

• om du belastar samt när du är passiv i rörelsen(om någon annan gör den) får du ont
• ömhet
• svullnad/missfärgning
• funktionsbortfall (skadad arm – kan du röra handen? Skadat knä – kan du röra foten?

Question 8

Vad är skillnaden på en öppen och en sluten fraktur?

Answer 8

Öppen fraktur:
- brottändarna går genom huden
Sluten fraktur:
- brottändarna syns bara under huden

Question 9

Vad kan påverka en frakturläkning negativt?

Answer 9

• Undernäring – ger infektionskänslighet samt ödembildning
• Kortison, cellgifter, strålbehandling
• Andra sjukdomar, ex. diabetes ger sämre sårläkning

Question 10

Vad är den vanligaste ledtypen vi har i kroppen?

Answer 10

Synovialled

Question 11

Vad är luxation? – och vilka leder är vanligast att drabbas av en luxation?

Answer 11

Ben i en led(skålled) förskjuts vilket sätter leden ur led. Det sker vanligtvis av en yttre påverkan. Vanligast är att axelleden eller knäleden drabbas av luxation. Det behöver oftast dras på plats och löser det inte av sig själv

Question 12

Vad är en subluxation?

Answer 12

Det är när ett ben i en led nästan går ur led, men den kan själv komma tillbaka på sin rätta plats

Question 13

Vad är viktigt i behandling efter upprepade subluxationer i t.ex. axelled?

Answer 13

Att man utför en stabiliserande styrketräning för att träna upp musklerna och leden som håller benet på plats.

Question 14

Förklara artrit.– och vilka åtgärder/ behandlingar finns det att tillgå.

Answer 14

Artrit är en (oftast) bakteriell inflammation i en led. Ger oftast ledvärk och svullna, ömma leder. Det går att behandla bakteriell artrit med antibiotika eller spoldrän, medan de abakteriella behandlas oftare med icke-steroida anti-inflammatoriska medel som verkar för att minska inflammationer, även om behandling inte är nödvändigt

Question 15

Vilken vävnad är påverkad, skadat eller utslitet vid en artros diagnos?

Answer 15

Ofta är det skador på ledytor eller broskytor som exempelvis en knäled.

Question 16

Vad är viktigt vid behandling av artros?

Answer 16

Att utföra avlastningsträning. Generellt brukar de som är mer aktiva ha mindre smärta.

Question 17

Ange 3 funktioner som ledkapseln har till uppgift?

Answer 17

1. Mekanisk stabilitet
2. Förhindra överrörlighet
3. Producera ledvätska

Question 18

Vad innehåller membrana synovialis? – och vad har den för uppgift i ledkapseln?

Answer 18

Det är rikt på blodkärl och ledvätskeproducerande celler. Den har i uppgift att bekläda membrana fibrosas insida, dvs det yttre fibrösa skiktet i en ledkapsel.

Question 19

Redogör för ligamentens 2 huvudsakliga uppgifter.

Answer 19

Först och främst ska den hindra ben från att röra sig i alla möjliga riktningar, och istället se till att benen rör sig dit de ska. Exempelvis kan ACL (främre korsbandet) hindra underbenet från att förflyttas anteriort. Ligamenten innehåller även massa proprioceptorer som ger input till övriga nervsystemet om exempelvis var leden befinner sig i rummet som har direkt inverkan på balansen.

Question 20

Vad betyder totala och partiella rupturer?

Answer 20

Total ruptur: Det leder till kraftig smärta och generellt nedsätts funktioner kraftigt eller helt.
Partiell ruptur: smärtan är mindre påtaglig och skadade personen kan ofta fortsätta aktiviteten men över tid kan det uppstå mer smärta eller nedsatt muskelstyrka

Question 21

Vad är de vanligaste kliniska fynden efter en ligamentsskada

Answer 21

• Lednadssvullnad
• Palpationsömhet
• Rörelseinskränkning där man även känner en skillnad i olika sidor av kroppen
• Instabilitet

Question 22

Vad är det för likhet i struktur på en menisk i knäet och en disk i ryggen?

Answer 22

Båda består av trådbråsk

Question 23

Vad har menisker och diskar gemensamt i funktion?

Answer 23

Båda är till för att agera stötdämpande och fördela vikt.

Question 24

Vad är de vanligaste kliniska fynden efter diskskada i rygg?

Answer 24

• Nervpåverkan
• Funktionsbortfall nedanför skadan
• Rörelsesmärta
• Värk

Question 25

Vad är vanligaste symtomen/ kliniska fynden vid meniskskada i knäet?

Answer 25

• Låsningar
• Hydrops
• Rörelsesmärta

Question 26

Vad har en bursa/ slemsäck till uppgift i kroppen?

Answer 26

De innehåller synovia (ledvätska) och är till för att bilda förskjutningsskikt vilket underlättar musklernas glidning mot omgivningen

Question 27

Förklara distensionsruptur och kompressionsruptur?

Answer 27

Distensionsruptur: Kommer ofta till följd av överbelastning. Drabbar ofta ytliga muskulaturen eller muskelns fäste/ursprung. Kan uppstå som sträckning, partiell ruptur eller total ruptur
Kompressionsruptur: Muskelbristningen uppstår till följd av direkt våld mot muskeln. Drabbar ofta djupare muskler som krossas mot underliggande ben. Handlar om intramuskulära blödningar

Question 28

Vanligaste skadetyperna vid muskel – senskador?

Answer 28

• Muskelns infästning till ben
• I muskelbuken
• I övergång muskel – sena
• I senan
• I senans fäste i ben och benhinna – benhinnan är rik på smärtreceptorer

Question 29

Redogör för de 3 olika graderingarna av distensionsrupturer i muskel?

Answer 29

Grad 1:
Sträckningar som inte syns för blotta ögat (ingen makroskopisk skada). Kan resultera i svullnad, måttlig rörelsesmärta men ingen större förlust av styrka eller rörelseomfång.
Grad 2:
Partiell ruptur som känns i muskeln. Ofta kraftig smärta vid skadeögonblicket som förvärras av aktivitet. Förlust av styrka och påtaglig svullnad och missfärgning redan första dygnet.
Grad 3:
Total ruptur som är en ovanlig idrottsskada. Resulterar i kraftig smärta initialt men kan klinga av över tid. Muskelbuken är tydligt defekt och det syns ofta en bulle på muskeln samt lokal ömhet och måttlig svullnad.

Question 30

Vilket av tillståndet intra eller intermuskulär blödning är av den allvarliga sorten? –
och varför är det så? samt förklara vad den kan leda till för allvarligt tillstånd? – och
vilken åtgärd/ behandling som behövs.

Answer 30

Det är den intramuskulära blödningen eftersom då sker blödningen inuti en muskel och blir fast mellan nerver och blodkärl. Det leder till att trycket i muskeln ökar för att svullnaden ska kunna få plats någonstans. Annars kan syretillströmningen till muskeln helt strypas och risken är att muskeln dör och det kan leda till svåra följande konsekvenser. Då kan man behöva utföra akut kompartment, dvs. skära upp fascia för att den svullnande muskeln ska få plats någonstans.

Question 31

Vad är viktigt att tänka på vid behandling/ träning efter muskelskador?

Answer 31

Man måste gradvis öka stegringen inom träningen. Till en början kan man fokusera på rörlighet, vilket inom sinom tid kan övergå till styrka, för att till sist närma sig koordination. Träningen kan och kommer göra lite ont, men det bör inte göra för ont. Man bör därför utföra en tolererbar träning

Question 32

Vilka senor i kroppen drabbas vanligast av total ruptur?

Answer 32

• Achillessenan
• Suprispinatus-senan
• Biceps longum
• Lig. Patellae