Tillstånd - tunice interna bulbi

Question 1

Vad är glaskroppsavlossning? Patofysiologi?

Answer 1

Massan i glaskroppen blir med tiden mer och mer vattning -> kan inte spänna ut glaskroppsmembranet. Kan då samma fallan och på grund av adherenser mellan retina och glaskroppsmembran kan det bildas hål/rupturer i retina, och då kan vattnet i glaskroppen flöda in under.

Question 2

Symtom vid glaskroppsavlossning? Farliga symtom?

Answer 2

Floaters i synfältet. Blixtar (då glaskroppen drar i näthinnan).
Farliga symtom: svarta moln, delar av synfältet som täcks av svart skugga.

Question 3

Riskfaktorer för glaskroppsavlossning och sekundär näthinneavlossning?

Answer 3

Glaskropp: myopi, tidigare kontusion, ålder

Näthinne: diabetesretinopati

Question 4

Hur skyndsamt bör man handlägga misstänkt glaskroppsavlossning?

Answer 4

Undersökning helst samma dag, iaf inom 1-2d.

Visus, synfält & spaltlampa.

Question 5

Hur behandlar man glaskroppsavlossning?

Answer 5

Om endast glaskropp utan retinaruptur: information och ingen behandling.

Om retinaruptur: laserbehandling eller kirurgi.

Question 6

Vad är endofalmit?

Answer 6

Kraftig inre ögoninfektion (vanligen sterilt), t.ex. i samband med penetrerande våld, operation eller sepsis.

Question 7

Symtom på endofalmit?

Answer 7

Kraftig och plötslig/utebliven förbättring & synnedsättning och värk i ögat postoperativt.
Kan förekomma följande: hypopyon, chemos, injektioner.

Question 8

Handläggning endofalmit?

Answer 8

1) Odling
2) Antibiotikainjektion & droppar
3) Kortisondroppar
Akutkontakt med ögonläkare

Question 9

Vad är orbital cellulit & preseptal cellulit?

Answer 9

Orbital cellulit - infektion i ögonhålans mjukdelar bakom septum.
Preseptal cellulit - Infektion i ögonlockets subkutis. Utgår ofta från ett hudsår.

Question 10

Symtom på orbital cellulit?

Answer 10

Feber, värk, svullnad. Proptos, motilitetsstörning, chemos etc.

Question 11

Handläggning av orbital cellulit?

Answer 11

1) Diagnostik (lab, CT/MR, klinik, odling)
2) Bredspektrum AB, därefter efter odlingssvar
(oftast s. aureus, pneumokocker etc)

Question 12

Vad brukar föregå en orbital cellulit?

Answer 12

Tandinfektion, sinuit etc.

Question 13

Vad är det för skillnad på öppen/trång kronisk/akut glaukom?

Answer 13

Trångvinkel (akut) - kan ej resorbera kammarvätska genom kanalen -> akut tryckstegring och akuta symtom.

Öppen (kronisk) - en obalans i produktion/resorption av vätska p.g.a. försämringar i det trabekelnätverk som dränerar ut till Schlemms kanal. Går långsammare, och inte kraftiga symtom. Börjar med nedsatt perifert seende.

Question 14

Riskfaktorer för akut glaukom?

Answer 14

Hög ålder, kön, hereditet, hyperopi (kortare öga -> trängre vinkel)

Question 15

Prodromala symtom på akut glaukom?

Answer 15

1) Dimsyn
2) Värkattacker (fr.a. vid dilatation av pupillen)
3) Illamående

Question 16

Symtom på akut glaukom?

Answer 16

Proptos, stasinjektion, värk, synnedsättning (dimsyn pga kornealödem), illamående, kräkningar.

Oftast ett öga.

Question 17

Vad är trycket vid glaukom?

Answer 17

> 21 mmHg

Question 18

Hur behandlar du akut glaukom?

Answer 18

1) Karbananhydras-hämmare -> mindre produktion (t.ex. azetazolamid [diamox]) per oralt
2) Trycksänkande ögondroppar, t.ex. betablockerar som minskar produktionen
3) Glycerol (osmotiskt verkande)

Kirurgiskt (t.ex. laserpunktion av iris)

Question 19

Symtom på kroniskt glaukom?

Answer 19

Sällan värk. Börjar med nedsatt perifert seende. Kan till slut ge kikarsynfält.

Question 20

Diagnostik - kroniskt glaukom?

Answer 20

Tryckmätning, oftalmoskop (papillatrofi, nasal kärlförskjutning), RAPD?, synfältsundersökning

Question 21

Behandling av kroniskt glaukom?

Answer 21

1) Prostaglandinderivat -> ökat utflöde (ej gravida)
2) Beta-block -> minskad produktion (ej AV-block/astma)
3) Sympatomimetika (alfa1 -> minskad produktion & ökat utflöde)
4) Kolinergika (ökar utflöde)
5) Karbanhydrashämmare (minskar produktion)

Question 22

Kirurgiska alternativ för kroniskt glaukom?

Answer 22

1) Trabekelplastik - luckrar upp trabeklerna vilka filterar ut kammarvätska
2) Destruktion av ciliärkropp -> mindre produktion
3) Konstruera fistel mellan glaskropp & konjuktiva -> rinna ut (kan orsaka problem)

Question 23

Hur följer man patienter med kroniskt glaukom?

Answer 23

Synfält
Tryckmätning
Papillbedömning

Frekvens beror på sjukdomsaktivitet

Question 24

Vilka olika kärlocklusioner förekommer i retina-sammanhang?

Answer 24

1) Central ventrombos (CRVO) -> stas -> ödem & blödningar -> synfältsbortfall
2) Grenvenstrombos (BRVO) -> stas -> ödem & blödning -> synfältsbortfall (mindre än CRVO) - många kan vara asymtomatiska
3) Centralartärsocklusion (CRAO) -> oftast trombos, kan även vara emboli. Stora permanenta synskador.
4) Grenartärsocklusion (BRAO) -> som CRAO fast mindre

Question 25

Saker att tänka på vid kärlkatastrof i ögat?

Answer 25

Temporalisarterit

Risk för stroke

Question 26

Kärlkatastrof - att tänka på om diffusavgränsat synfältsbortfall mot skarpt avgränsat?

Answer 26

Skarpt - arteriellt

Diffust - venöst

Question 27

Hur skiljer du på venös/arteriell ocklusion med spaltlampa?

Answer 27

Arteriell: ischemisk, vitaktig retina, cherry spot macula.

Venös: stasblödningar (om 4 kvadranter = CRVO), slingriga vener.

Question 28

Hur behandlar du retinal kärlkatastrof?

Answer 28

1) Uteslut temporalisarterit & stroke -> akut ögonläkarbedömning
2) Om arteriell: behandla som stroke (ASA, carotisdoppler etc.). Eventuellt laserbehandling för att förhindra VEGF-utsöndring som kan leda till irisrubeos och sekundärt glaukom.
3) Om venös: centralt kan anti-VEGF i.v. & laser vara aktuellt. Annars behandla riskfaktorer.

Question 29

Sekundära komplikationer till retinal kärlkatastrof?

Answer 29

1) Sekundärt glaukom (VEGF -> irisrubeos -> trång vinkel -> glaukom) 20% av alla drabbas av detta som har haft centralkärls-insult
2) Makulaödem

Question 30

Vad är AMD?

Answer 30

Åldersrelaterad maculadegeneration. Finns i två former: torr (majoritet) & våt form. Beror på att pigmentepitelet dör. Riskfaktorer är: solljus, rökning, obesitas, hög ålder.

Question 31

Vad är våt resp. torr AMD?

Answer 31

Våt uppstår när det frisätts VEGF som respons till de döende pigmentcellerna -> neovaskularisering -> exsudat.

Question 32

Vad är metamorfopsi?

Answer 32

Tecken på maculapåverkan. Då raka linjer upplevs krokiga.

Question 33

Varför upplevs saker som mindre än de är vid maculaödem?

Answer 33

Gör retina buktig -> färre receptorer som registrerar fotonerna -> upplevs mindre

Question 34

Vad är drusen?

Answer 34

Ses som gula eller vita fläckar vid ögonbotteninspektion. Ackumulation av extracellulärt material i choroidea eller papill.

Question 35

Hur behandlar du AMD?

Answer 35

Våt kan man behandla med anti-VEGF. Annars minska riskfaktorer.

Question 36

Vad ska man tänka på om en pat. med känd AMD plötsligt förvärras med t.ex. metamorfopsi?

Answer 36

Tecken på övergång till våt, exudativ, form.