Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Finansiell Ekonomi Termer > Termer > Flashcards

Termer Flashcards

1
Q

Finansiella Marknader?

A

Intermediär mellan de som vill spara och de som vill investera. (Räntemarknaden, Valutamarknaden, Aktiemarknaden.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Intermediär?

A

Förmedlare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Asymmetrisk information?

A

Köpare och säljare har olika mycket information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Adverse selection?

A

Ett problem före transaktion, oönskade förändringar av transaktioner. Ex. ränteförändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Moral hazard?

A

Ett problem efter transaktion, omoraliska beteenden för att individen ska få ut pengar som inte utnyttjas på ett rättfärdigt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Principal-agent problem?

A

Verksamhet som sköts på ett annat sätt än vad ägarna har bestämt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Free rider problem?

A

Information som utnyttjas utan att betalas. Ex. begära information av ett företag i utbyte mot betalning för att sedan använda sig utav informationen utan företagets överenskommelse. Alltså att företaget vill ha betalt både för informationen och dess användande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Random walk?

A

Allting är oförutsigbart och har därmed sin risk. (Motsvarande löptid på finansiella marknader).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Money illusion?

A

Individens oförmoga att skilja nominell penningförändring med dess köpkraft på grund av inflation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Teorin om den effektiva marknaden?

A

Att marknaden är alltid effektiv. Priset på varan återspeglar alltid efterfrågan på varan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Avkastningskurvan?

A

Visar räntan på olika obligationer med samma förutsättningar. Långsiktiga avkastningskurvor är alltid högre än kortsiktiga på grund utav att det är “bättre i framtiden”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ränteprognoser?

A

Avgör hur räntan kommer utvecklas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Arbitrage?

A

När man köper billigt och säljer dyrt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Likviditet?

A

Hur enkelt en tillgång kan omvandlas till pengar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Växel?

A

Ett värdepapper med kort löptid, 1 vecka till 1 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Obligation?

A

Ett värdepapper med lång löptid, 1 år och uppåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Terminer?

A

En försäkring där man kommer överens över ett specifikt värde för att få en viss garanterad avkastning. Köpet måste genomföras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Optioner?

A

En valmöjlighet att genomföra en affär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hedging?

A

Investeringsstrategi där man vill minimera eller eliminera risk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Tidsstruktur?

A

Löptiden påverkar räntan. Högre ränta vid längre löptid och vice versa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Risk?

A

Samma tidsstruktur men olika räntor som orsakas av risk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Förväntningshypotesen?

A

När kortsiktiga räntor stiger i Obligationer med olika löptid kommer ha olika räntor. Dessa obligationer antas vara perfekta substitut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Företagsrisk?

A

Risken att företaget inte kan betala på förfallodagen. Risk för konkurs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Likviditetsrisk?

A

Risken att det inte går att sälja pappret vid behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Skatteeffekter?

A

Skillnader i skatteregler mellan olika typer av värdepapper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Segmenterade marknader?

A

Obligationer med olika löptid har olika marknader och är därför inte substitut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Likviditetspremieteorin?

A

Sammanslagning av Segmenterade marknader och Förväntningshypotesen.Räntorna utgör genomsnitt av förväntade räntor under löptiden. Obligationer med olika löptid är substitut men inte perfekta substitut. Men för att placerare ska välja långa löptider kräver de även en likviditetspremie som blir större ju längre löptiden är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Lånemedelsteorin?

A

Räntan bestäms av utbud och efterfrågan på lånemedel .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fishereffekten?

A

Nominell ränta (i) = realränta (r) + Förväntad inflation (π^e) .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Likviditetspreferensteorin?

A

Räntan bestäms av aktörernas portföljval mellan pengar och obligationer, dvs efterfrågan och utbud på pengar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Finansiella bubblor?

A

Bubbla inträffar när något är övervärderat, och dessa spricker alltid förr eller senare. När det spricker får det stora konsekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Likviditetsfällan?

A

När likviditeten tar slut hos de som kan tänkas köpa upp obligationer, dvs banker och liknande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Bears?

A

“Riskhatare”. Försiktiga spekulanter. Gör inte affärer förrän man är relativt säker på vinst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Bulls?

A

“Riskälskare”. Aggressive spekulanter. Tar större risker. Kan tänka sig köpa även när priset är högt, för det finns en chans att priset blir ännu högre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Ratingföretag?

A

Ratingföretag tar, mot betalning, reda på kvaliteten på obligationer och företag. Dessa använder betygsskalor, som t.ex.: AAA, AA, A, BBB, BB, B, CCC, CC, C (från bäst till sämst).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Nuvärde?

A

Värdet av ett värdepapper idag med hänsyn till alla framtida intäkter som den kan generera. (Ränta på ränta).

37
Q

Banksektorn?

A

De största bankerna i Sverige, från största till minst: SEB, Swedbank, Nordea Bank, Handelsbanken

38
Q

Emission?

A

När värdepapper omsätts första gången.

39
Q

Emittenten?

A

Den som lånar pengar, t.ex. den som ger ut ett värdepapper för pengar eller ett företag som ger ut aktier och får pengar i gengäld.

40
Q

Sparkvoten?

A

S / Y. Hushållens sparande som andel av disponibel inkomst.

41
Q

Statens upplåningsbehov?

A

Om staten lånar mycket (för att investera) så stiger räntan.

42
Q

Diskontering?

A

Diskontering innebär att ett värde omräknas bakåt i tiden med hänsyn till en given räntesats.

43
Q

Enkelt lån?

A

Hela lånebeloppet betalas tillbaks vid lånetidens utgång, ofta med en viss ränta. T.ex. små lån av vänner

44
Q

Lån mot fast betalning?

A

Återbetalningen sker med fasta belopp, t.ex. årsvis eller månadsvis där amortering och ränta utgör återbetalning. T.ex. hypoteslån för fastigheter av en bank.

45
Q

Diskonteringsinstrument?

A

Oftast kort löptid, högst ett år, och betalas tillbaks i sin helhet vid löptidens slut, inklusive ränta. Liknar Enkelt lån. T.ex. statsskuldsväxlar eller bostadscertifikat.

46
Q

Bolån?

A

Boendet utgör säkerheten i lånet. Sker genom bolåneinstitut, t.ex. Swedbank Hypotek, Stadshypotek AB, Nordea Hypotek och SBAB.

47
Q

Kreditrisker?

A

Kräver åtgärder såsom kreditgranskningar, uppföljningar, långsiktiga kundrelationer, säkerheter, ingående balanser, kreditbegränsningar pågrund av adverse selection och moral hazard.

48
Q

Assets (A)?

A

Finansiella tillgångar.

49
Q

Liabilities (L)?

A

Finansiella skulder.

50
Q

Balansräkning?

A

Finansiella tillgångar = Finansiella skulder

51
Q

Inkomstgapsanalys?

A

Analys av förändringen i bankens inkomster.

52
Q

Duration?

A

Måttet på räntekänslighet är additivt.

53
Q

Penningpolitik?

A

Politiken kring hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög räntan ska vara.

54
Q

Räntepolitik?

A

För att styra inflationen och penningmängden i landet så lånar Riksbanken ut pengar till bankerna. Detta görs genom s.k. repor. Riksbanken lånar ut pengar på en bestämd tid (en vecka), för att sedan återköpa lånet.

55
Q

Repa?

A

Ofta kortsiktiga finansiella instrument som liknar ett lån.

56
Q

Likviditetskrav?

A

Likviditetskravet angav en lägsta nivå för kvoten mellan en banks likvida medel och dess inlåning.

57
Q

Transmissionsmekanismen?

A
  1. Först ränteförändring på penningmarknaden -> 2. Påverkar sen investerings och konsumtionsbeteende -> BNP förändring
    Visar att det lång tid för penningpolitiken att arbeta genom dessa steg.
58
Q

Transmissionsmekanismen på öppen marknad?

A
  1. Centralbanken köper obligationer, 2. Kreditmultiplikatorn ger total utbudseffekt, 3. Ränteeffekten beror på efterfrågeelasticiteten på pengar.
59
Q

Diversifiering?

A

Skapa en bredd inom en företagskoncern och därmed minska riskerna.

60
Q

Inre delvalvering?

A

Depreciering av realväxelkurs och konkurrenskraft förbättras. (Sänkta lönekostnader).

61
Q

Realignment cost?

A

Kostnader för företag när en fast växelkurs devalveras

62
Q

Riksgälden?

A

Statens finansförvaltning som vill bryta statens upplåning.

63
Q

Nollkupongare?

A

Duration = Löptid

64
Q

Riskkapitalbolag?

A

Aktieköpare av små företag som skall finansiera och utveckla företaget.

65
Q

Penningmarknaden?

A

Marknad med löptid inom ett år

66
Q

Obligationsmarknaden?

A

Marknad med löptid på över ett år

67
Q

Evighetsobligation?

A

En obligation som betalar ut kuponger i all evighet utan någon avslutande utbetalning av nominellt värde.

68
Q

Additivt?

A

Hur ett siffermått beter sig vid summering.

69
Q

Futures?

A

Kontrakt som är standardiserade i värde och handlas vid vissa specifika datum under året på en börs. Skall vara lättare och handla med på grund av standardiseringen.

70
Q

Forwards?

A

Individuell storlek på kontrakt.

71
Q

Svag EMH?

A

Priset återspeglar all historisk information.

72
Q

Halvstark EMH?

A

Priset återspeglar all public information.

73
Q

Stark EMH?

A

Priset alltid korrekta och återspeglar marknadssituationen.

74
Q

EMH?

A

Effektiv marknadshypotes.

75
Q

Asset-price decline?

A

Minskat pris på obligationer, ökad ränta.

76
Q

Balancing sheets?

A

Försämrad balansräkning.

77
Q

Swapp?

A

Ett derivatinstrument där två parter byter risker och betalningsströmmar med varandra.

78
Q

Kreditswapp?

A

Swappar som är konstruerade i syfte att överföra kreditrisken när det gäller ett institut från en part till en annan.

79
Q

Ränteswapp?

A

En ränteswap innebär en överenskommelse mellan två aktörer om att under en bestämd tidsperiod utbyta ränteflöden.

80
Q

Ränterisk?

A

Ränterisk är mängden chanser som finns för att förhindra en förlust i händelse finns en förskjutning i den rådande räntan.

81
Q

Kreditransonering?

A

Individen är inte villig att låna ut till en låntagare trots att den potentiella låntagaren är villig att betala en högre ränta än vad som normalt krävs för liknande lån eller
att individen endast godtar att låna ut ett lägre belopp än vad låntagaren önskar låna.

82
Q

Mark to market?

A

Elimineringen av riskfria vinstmöjligheter på terminsmarknader

83
Q

Lång valutaswapp?

A

Företag byter valutaströmmar med varandra under en tidsperiod på mer än 2 dagar.

84
Q

Kort valutaswapp?

A

Företag byter valutaströmmar med varandra under en tidsperiod på mindre än 2 dagar.

85
Q

Ränteparitetsvillkoret?

A

R = Rw + ( ( Ee − E ) / E ) + p
Om kronan deprecieras kommer E att öka: vilket betyder att det behövs fler kronor för att köpa en enhet av den utländska valutan.

Om kronan apprecieras kommer E att sjunka, det behövs då färre kronor för att köpa den utländska valutan.

Om kronan förväntas falla är (Ee–E) ett positivt tal och det motsatta ett negativt tal om kronan förväntas stiga.

86
Q

In the money

A

Plusoption, Vinst vid försäljning av optionen.

87
Q

Out of the money

A

Minusoption, förlust vid försäljning av optionen.

88
Q

At the money

A

När optionens underliggande kostnad är lika mycket som försäljningen av optionen.

89
Q

Teorin om köpkraftsparitet?

A

Växelkursen på lång sikt kommer att vara lika med priset på en varukorg i land A dividerat med priset på samma varukorg i land B.

Finansiell Ekonomi Termer (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions