Termer Flashcards

1
Q

Accounts

A

Kan närmast kan översättas med berättelser (Garfinkel 2006). Metodologiskt smälter man samman kritisk samhällsteori och konversationsanalys. Mycket av denna socialpsykologi formulerades som en kritik mot positivistiska psykologer och sociologer (Potter m.fl. 1984, Jackson 1988), forskare som utgav sig för att studera verkligheten som den verkligen är. En given måltavla för kritiken var attitydundersökningar. Mycket av kritiken handlade om att de forskare som använde sig av stora enkäter ansåg att de kunde mäta något så komplext som det mänskliga medvetandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ADHD

A

Neuropsykiatriskt diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Theodore Adorno

A

Den Auktoritära personligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Afasi

A

Ett fall av forskaren Goodwin (2000), som studerat en man med afasi, kallad Rob, som under flera års rehabilitering utvecklat förmågan att använda tre ord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sarah Ahmed

A

Sätter fingret på en central aspekt av moderna intima relationer, som handlar om en alltmer utbredd kontingens och om betydelsen av en övergång från tradition till modernitet, från förväntade former av intimitet till en öppenhet att överskrida sociala förväntningar och skapa nya former av intimitet och relationer:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Rörelsepolitik och Orientering (Sarah Ahmed)

A

Med begrepp som rörelsepolitik och orientering kopplar hon till känslor, såsom de skapas och upprätthålls genom olika maktordningar. I linje med den postkoloniala teoribildningen söker hon dekonstruera de maktordningar och begrepp som sällan ifrågasätts eller uppmärksammas och som döljs genom uttryck som “mångfald” eller “multikulturell”. Hon gör det utifrån en tankegrund från fenomenologer som Husserl och Merleau-Ponty. Bland övriga böcker kan nämnas The cultural politics of emotion (2004) och Queer phenomenology (2006).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vithetens Hegemoni (Sarah Ahmed)

A

Ett fenomenologiskt perspektiv där hon utvecklar tankar om hur vissa människor, vars kroppar ser ut på speciella sätt, lättare kan röra sig i vissa rum. Hon menar att vithet ofta tenderar att inkludera ”vita” kroppar, medan till exempel ”svarta” eller ”mörka” kroppar exkluderas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Francesco Alberoni

A

Den italienske sociologen Francesco Alberoni skriver på ett närmast lyriskt sätt om vänskap som ett förbund mellan två jämlika personer. Han menar att förälskelse handlar om passion och underkastelse, medan vänskap har en mer rationell kvalitet. Enligt Alberoni handlar vänskap om en absolut respekt för den andre individens frihet. Vänner står på vår sida, de kämpar för oss och kan till och med vara beredda att hämnas oss om så behövs. I Alberonis värld är vänskap något djupt etiskt och moraliskt. Vänskap är inte ett socialt konstruerat eller kulturellt fenomen, utan präglas snarare av en djupare existentiell dimension.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Alienation från samspel

A

Asperbergs Syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Alkohol

A

Alkohol används vid olika traditioner, såsom midsommarafton, nyårsafton, födelsedagar och liknande. När glasen klingar mot varandra, eller när snapsglasen höjs i en skål, ritualiseras den sociala samvaron. I den meningen legitimeras alkoholen som ett tillåtet berusningsmedel, samtidigt som andra berusningsmedel, såsom de som klassificeras som narkotika, ses som orena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ambivalens

A

Osäkerhet, lever och/eller gör jag rätt i den sociala situationen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Benedict Anderson

A

Sätter i citatet ovan fingret på en kollektiv tillhörighet och gemenskap som visat sig ha en stor betydelse för hur vi ser på oss själva, nämligen nationstillhörighet. Om vi tittar på nyhetsrapporteringen från till exempel ett terrordåd i Indien, får vi information om hur många svenskar som befinner sig på platsen och om några av dessa eventuellt är skadade. Även om tusentals människor av olika nationaliteter har omkommit är det de tre eller fyra individer som identifieras som ”svenska” som hamnar i fokus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Anonyma Alkoholister (AA),

A

Anonyma Alkoholister (AA), som bedriver sin verksamhet genom att göra det tydligt att alla där är alkoholister på ett eller annat sätt och att man i den meningen inte moraliskt fördömer varandra. Nyckelingrediensen i deras recept är det mänskliga mötet, där man inte utgår från samhällets etablerade moral, i vilken alkoholister och kriminella tolkas som suspekta och underliga figurer som misslyckats med att följa den breda vägen. I de möten som sker i dessa organisationer ses den egna erfarenheten som viktig, som en förutsättning för att kunna hjälpa andra. Det är en miljö där man, till skillnad från i de flesta andra sociala sammanhang, inte behöver hemlighålla den egna livshistorien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ars Erotica

A

handlar om sexualitet som konst, som en läroprocess, där mästaren lär upp lärjungen och där njutningen har ett egenvärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Jonas Aspelin,

A

Sociala band är de länkar som förenar oss med omvärlden, det kitt som gör oss till sociala varelser och därmed till människor” (1999, s. 41). Om man upplever att man inte möts som en fullvärdig människa av den man interagerar med hotas de sociala banden, man känner sig inte riktigt mänsklig i relation till den man möter. Scheff menar att de sociala bandens förändring inte bara beror på vad som sägs i en interaktion, utan även hur det uttrycks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Aspergers syndrom

A

en kategori Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som indikerar stora svårigheter att på ett spontant och smidigt sätt delta i den vardagliga sociala världen. Vår text skulle kunna handla om andra diagnoser, men vi har valt asperger, då den så tydligt relaterar till upplevelsen av att ibland inte kunna interagera i sociala möten på samma sätt som andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Johan Asplund

A

Känd för sin teori aspektseende, det vill säga förmågan att analysera ett fenomen utifrån flera olika teoretiska utgångspunkter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Avhumanisering

A

Människan är i mycket stor utsträckning en social varelse, som i mötet med andra önskar bli bekräftad som en fullvärdig människa. Men ex en mobbningssituation innebär att den mobbade förnekas rätten att vara människa på samma villkor som de andra. Den mobbade fråntas sin mänskliga värdighet och degraderas till ett objekt som det är tillåtet att utöva olika former av våld emot. Denna process kallas avhumanisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Avvikelse

A

Något som går emot den sociala normen eller förväntande beteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Bakre Region

A

Symbolisk interaktionism. Dramaturgi. Goffman. Offstage Vi kan tänka oss skådespelare som i logen kan agera osminkade och avslappnade, för att så fort ridån går upp agera i rollen med hjälp av smink, rörelser, röstlägen och ansiktsuttryck. Goffman (2004, s. 102) definierar bakre regioner enligt följande: ”Där kan den agerande koppla av; han kan lägga av sin fasad, vila från sina repliker och kliva ur sin rollgestalt.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Roland Barthes

A

Är bland annat känd för sina studier om myter, som vi kan läsa om i Mythologies (1972). Teorin om myter är inte så långt ifrån Bergers och Luckmanns idéer om objektivering och naturalisering, men utgår från semiotiska och strukturalistiska studier, snarare än idéer om det mänskliga subjektet. Varje samhälle består av teckensystem som skapar en förvrängning, en skönmålad bild av samhället, där olika idéer om samhället naturaliseras och framställs som objektiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Jean Baudrillard

A

Var en fransk kulturteoretiker. Han inledde sin intellektuella bana som marxist, men är idag mer känd som postmodernist. Baudrillards teorier om simulakrat och medialisering fick stort inflytande på diskussionen om postmoderniteten. Han skrev bland annat en kontroversiell bok om USA (Amerika), där han hävdade att Disneyland inte i första hand var en nöjespark, utan snarare en återspegling av det amerikanska samhället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Zygmunt Bauman

A

Växte upp i Polen. Hans vetenskapliga gärning har präglats av att analysera modernitetens utveckling och förändring, samt att diskutera dessa förändringar i mer moraliska termer. I hans analyser framträder ett socialt och ekonomiskt skiktat samhälle där dess medlemmar försöker konsumera fram sina identiteter, men där alla inte har samma förutsättningar, där de med makt och pengar drar ständiga vinstlotter. Han beskriver ett postmodernt samhälle där människorna inte lika blint som tidigare följer stora ideologier. Hans vetenskapliga gärning har också präglats av att förstå det fruktansvärda som hände under förintelsen, den tid då Bauman var ung. Hur kunde den bli möjlig? Hur kunde “civiliserade” människor delta i den process som resulterade i miljontals döda judar? I boken Auschwitz och det moderna samhället (1991) söker han svaret på dessa frågor. Ytterligare en bok som vi vill nämna är Att tänka sociologiskt (1990), en grundbok i sociologi som innefattar mycket av socialpsykologins betraktelser av vardagslivet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Howard Becker

A

Länkad till den symboliska interaktionismen, utvecklar sin teori om avvikande beteende i boken Utanför: Avvikandets sociologi (2006; originalets titel: Outsiders: Studies in the sociology of deviance, 1963). Denna teori brukar kallas stämplingsteorin och har blivit såväl hyllad som kritiserad av socialpsykologer, sociologer och kriminologer. Vi menar att teorin är användbar, men att den för att skapa en förståelse för olika former av avvikelse bör kombineras med andra teorier och begrepp. Vi ger den visst utrymme här både för att den på många sätt är rimlig och för att den fungerar som en tankegrund att argumentera för och emot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ulrich Beck

A

Intresserar sig för intima relationer och förändringar i framförallt kärleksrelationer. De rörelser och förändringar vi kan iaktta i vardagslivets interaktioner och emotionella mönster korresponderar här med strukturella förändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Situationellt undantag

A

Den speciella situationen skapar i den meningen ett och det är möjligt att man under födelsedagsfesten utvecklar en större intimitet med personen, så att kramen även börjar praktiseras utanför den speciella festsituationen. Även vid begravningsritualer kan vi betrakta denna typ av situationsbestämda kramar, då även de som inte känner änkan särskilt väl ger henne en kram för att ritualisera deltagandet i änkans svåra stund. Det är således både intimiteten mellan människor och deras definitioner av olika situationer som avgör hur hälsningsritualen blir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Behaviorism

A

Studerar människan utifrån en stimuli- och responsmodell, där experimentella metoder används för att förklara hur människan fungerar. I dessa stimuli- och responsmodeller ges en mekanisk bild av människors handlande, där ett mer reflekterande och tolkande medvetande inte ges någon plats. Människan ses rätt och slätt som ett objekt som påverkas av de belöningar och bestraffningar hon möter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ruth Benedict

A

Menade att människan i mötet med andra utvecklar kulturella linser genom vilka hon dechiffrerar verkligheten. Detta ligger inte långt ifrån det vi skrivit i avsnittet ovan om kategoritänkande och sociala representationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Peter Berger

A

The homeless mind: Modernization and consciousness Identitet får en framträdande plats i denna studie av modernitet. Författarna representerar ett öppet och dynamiskt sätt att se på identitet. Människans identitet är öppen, det vill säga möjlig att modifiera. Den präglas också av reflektion, differentiering och permanenta identitetskriser. I enlighet med det fenomenologiska perspektivet lever vi i olika livsvärldar, olika sociala verkligheter, och dessa präglas av skilda norm- och värdesystem. Det gäller alltså att kunna orientera sig i det moderna, att välja rätt väg och att utforma en adekvat livsplan. Författarna trycker mycket på den vilsenhet och hemlöshet som råder i samhället. Individer upplever ångest och press, vilket inte sällan resulterar i en önskan att etablera trygga strukturer, att återerövra en mer bestämd social ordning. En balans mellan individuell frihet och kollektiv trygghet tonar fram. I bakgrunden kan vi ana komplicerade frågor om relationen mellan stat och individ och mellan sociala trygghetssystem och individuell frihet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Elaine Bergqvist

A
Härskartekniker:
Osynliggörande
Förlöjligande
Undanhållande av information
Dubbel Bestraffning
Skuld/Skam
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Bestraffning

A

Något som läggs tills/tas bort för att släcka ut ett beteede i Behaviorismen ELLER i sociala situationer, något som används för att visa missnöje över ett beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Beteendetrafik

A

En metafor, en förtätad bild, där människors handlingar på ett bildlikt sätt liknas vid en trafiksituation. På samma sätt som det finns mängder av regler för hur vi kör bil och sköter oss i trafiken, har vi även regler för hur mänskliga möten går till. Goffman målar här upp en bild av hur mänskliga möten i själva verket är reglerade och styrda av diverse yttre faktorer och av sociala regler. Det här är ju ytterst tydligt i tågexemplet, där vi framstår som väl socialiserade till de rådande omständigheterna. Vi har alltså lärt oss vad och hur vi ska göra i de olika mötena på tåget, för att ”trafiken” ska flyta smidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Blaserad attityd

A

Attityd gentemot den sociala omgivningen, vilket fungerar som ett försvar mot alla de sinnesintryck och känsloupplevelser som hotar att översvämma oss och inkräkta på vårt privata och subjektiva revir. När människor kliver in i ett tåg blir det tydligt hur de utvecklat en attityd som liknar den Simmel skrev om, och som skapar förutsättningar för att vi ska klara av att hantera vardagslivets myller av människor och intryck. Erving Goffmans begrepp taktfull ouppmärksamhet beskriver något liknande. Hur vi exempelvis möter någon på trottoaren och först tittar kort på vederbörande, för att sedan rikta blicken rakt fram och gå vidare i vår egen färdriktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Herbert Blumer

A

Skaparen av Symbolisk interaktionism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Pierre Bourdieu

A

Habitus och Kulturellt kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Rosi Braidotti, som utvecklat en materiell teori om sexualitet och kön:

A

Utvecklade en materiell teori om sexualitet och kön:
“Detta implicerar att det som upprätthåller hela processen av ett blivande-subjekt är viljan att veta, begäret att säga något och att tala; det är ett grundläggande, primärt, vitalt, nödvändigt och därför ursprungligt begär att bli till”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

4 Typer av Manlig Vänskap

A
  • Till att börja med finns det vänskap som bygger på att man träffas och gör saker tillsammans, men utan att utveckla några djupare band (just friends).
    • Sedan finns det vänner som man har haft hela livet, men som man aldrig utvecklar någon djupare vänskap med. Ofta umgås man på samma sätt som man alltid gjort, och det finns något tonårsaktigt över denna typ av vänskap (rust friends).
    • Högre upp på skalan kommer de vänner som man litar på, delar viktiga upplevelser med och trivs tillsammans med (trust friends).
    • Den djupaste och mest värdefulla vänskapen beskrivs som något vi är beroende av och som utgör ett centralt fundament i tillvaron. Denna vänskap är mer intim, kärleksfull och central för individens välbefinnande (must friends)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Judith Butler

A

Kön och performativitet. I sin numera klassiska studie Gender trouble: Feminism and the subversion of identity (1990) utvecklar hon en egen teori om hur kön skapas och görs. Hon introducerar begreppen heteronormativitet och den heterosexuella matrisen, som pekar på hur kön hela tiden skapas enligt regler som säger att kärlek och sexualitet endast är möjligt i relationer som är heterosexyekka och som baseras på tankar om könets olikheter och mäns och kvinnors olika funktioner i samhället och familjen. Butler räknas också som en av de tyngsta företrädarna för queerteori, som tar sin utgångspunkt i en kritik av heteronormativiteten och i tankar om alternativa sätt att leva och agera ut sin sexualitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Call and Response

A

en lek där det ena ger det andra, en växelsång, som Asplund uttrycker saken. Personen i exemplet är alienerad från samspel och upplever många miljöer som kritiska. Den framtida utvecklingen för personen kan innebära att han eller hon isolerar sig med människor med samma bakgrund och språk, eller att han eller hon gradvis tar till sig mer och mer av de koder som till slut gör att han eller hon kan skämta med andra människor på ett smidigt och otvunget sätt. Exemplet visar hur nära våra identiteter och själsliv är länkade till det sociala samspelet och olika sociala miljöer. Genom det sociala kan vi hantera känslor av ensamhet, ambivalens, otillräcklighet och frustration. Det sociala kan vara vår räddning samtidigt som det också kan innebära att vi isoleras i sociala formationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Cyniskt Framträdande

A

En cynisk artist är en artist som “kan vara beredd att vägleda publikens övertygelse endast som ett medel för att nå andra mål, utan att i slutändan bry sig om den uppfattning som publiken har om honom eller om situationen”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

3 Typer av dagdrömmar

A
  • Kompensatoriska Dagdrömmar
  • Utlevande Dagdrömmar
  • Flyktdagdrömmar
42
Q

Definition av situationen

A

Något välbekant

43
Q

Dehumanisering

A

Process/ritual där den utsatta avförmänskligas

44
Q

Demokratisering av Intima Relationer

A

I en tid då fenomen som kärlek och förälskelse avmystifieras, framförallt utifrån en demokratisering av intima relationer, kan vi iaktta en omvandling av intimiteten. Vänskap och kärlek är fortfarande två skilda sociala och kulturella former, men vi kan identifiera ett antal överlappningar och sammansmältningar. Redan i 1800-talets salongskultur förändras relationen mellan vänskap och kärlek och distinktionen blir mindre fast; vänskapen erotiseras och kärleken antar mer rationella drag.

45
Q

4 Olika typer av avvikelse (Goffman)

A

1: Olagliga eller opassande Aktiviter
2: Social Kategori som anses Problematisk
3: Fysiska/Kroppsliga tecken.
4: Karaktärsdrag som inte syns utåt (Homosexualitet ex)

46
Q

Dialektik (Bergmann och Luttman)

A

Paradoxen att människan kan producera en värld som hon sedan upplever som något annat än en mänsklig produkt skall vi ta upp senare. För ögonblicket är det viktigt att betona att förhållandet mellan människan, den som producerar något, och den sociala världen, hennes produkt, är och förblir dialektiskt /…/ Samhället är en mänsklig produkt. Samhället är en objektiv verklighet. Människan är en social produkt

47
Q

Diskurs

A

(Ordet diskurs kan mycket förenklat definieras som samtal om något, där samtal inte endast syftar på möten mellan konkreta personer där de samtalar med varandra, utan även på det som står i tidningar och i lagtexter, och det som uttrycks i exempelvis musik, film eller nyhetsrapportering. I diskursen betonas det språkliga.)

48
Q

Diskursanalys

A

Ett sätt att studera fenomenen, genom att flytta fokus från medfödda dispositioner och personlighetstyper (som i psykologin) respektive det subjektiva medvetandet (som i fenomenologin) till den språkliga nivån och den pågående konstruktionen av det sociala livet. I denna bemärkelse är språket diskursanalytikernas studieobjekt, ett språk i ständig rörelse, genom vilket vi handlar.

49
Q

Diskurspsykologi

A

Diskurspsykologin menade att de förra bortsåg från att det som kom fram i attitydundersökningar i allra högsta grad var något godtyckligt, samtidigt som de som konstruerade de olika attitydskalorna gjorde anspråk på att mäta verkligheten. I citatet nedan kommer diskursanalytikernas syn på sitt eget arbete i relation till attitydforskarnas fram:

50
Q

Dominerande vardagsverkligheten

A

När vi exempelvis går på stadens gator konstrueras och förenklas den värld vi möter. Moscovici beskriver hur våra nedärvda genetiska förutsättningar, de bilder och vanor vi lärt oss, minnen vi bevarat inom oss och olika kulturella kategorier 78 tillsammans skapar det vi uppfattar. I en viss mening har vi en inre mental miljö som i sin tur är skapad genom våra möten med andra, såväl verkliga

51
Q

Dynamisk harmoni

A

En känsla av att man smälter samman med den miljö man agerar inom ramen för. Att gå ner på krogen och ta en öl med ”grabbarna” kan skapa denna känsla av dynamisk harmoni, då man känner människorna och miljön så bra att man kan agera otvunget och utan att kontinuerligt behöva analysera hur man ska framställa sig. I miljöer då man saknar know-how och känsla för spelet blir tillvaron för individen allt annat än harmonisk.

52
Q

Egenmakt

A

Innebär att man som människa försöker utvidga de egna möjligheterna i livet.

53
Q

Emotionell samklang

A

Måste de lägga energi på att ge intryck av att vara laddade” (Collins 1997, s. 53, vår översättning). Individerna söker sedan undvika denna typ av ritualer, till förmån för sådana ritualer där de upplever mer delaktighet och energi. Av det skälet

54
Q

Emotionssociologi

A

En sociologi som sätter känslorna i fokus vid analyser av sociala relationer.

55
Q

Emotiv dissonans

A

En upplevelse av att man agerar på ett sätt som inte stämmer överens med ens egentliga känsloliv.

56
Q

Etnometodologi

A

Studiet av hur människor förstår och navigerar i sin vardagliga värld genom ordnade normer och ritualer.

57
Q

Fasad

A

JW i Snabba cash när han umgås med Bratsen

58
Q

Felsteg

A

Händelser eller intryck som inte ligger i linje med den definition av situationen man önskar föra över till publiken.

59
Q

Feminisering av manlighet

A

Det man avser är ofta att män blir mer kommunikativa, känsliga och empatiska, och att de i högre utsträckning arbetar för att utveckla nära och intima vänskapsband

60
Q

Formell ritual

A

Exempelvis en Begravning. Där det i förväg är bestämt vilka psalmer som ska sjungas, när prästen ska läsa och när de anhöriga ska gå fram till kistan. Det finns till och med en ordning som föreskriver att de närmast sörjande ska gå fram först, för att det hela ska ske på ett värdigt sätt. Situationen med gäddan, däremot, saknar denna formella och stereotypa ordning – den uppstår mer spontant. Det är framförallt aspekten av formalitet och förutsägbarhet som skiljer begravningen från gäddfisket.

61
Q

Främre regionerna

A

Miljön där det gäller det att skapa och styra intryck genom att agera flexibelt i linje med rollen. När vi gör entré hos dem vi blivit hembjudna på middag till, iscensätts en mängd rutiner som vi känner igen och agerar i.

62
Q

Förankring

A

Om vi ser en person vingla omkring på stadens gator förklarar vi det sannolikt med att personen är berusad. Annan information, förutom personens vinglande, som vi kan använda oss av är vilken tidpunkt det är på dagen, hur personen är klädd mm.

63
Q

Det förberedande stadiet

A

Vi har ännu inte lärt oss att kommunicera med varandra och inte utvecklat något egentligt självmedvetande. I detta stadium blir vi alltmer kompetenta i att tolka och bedöma andras beteenden och reaktioner. (George Herbert Mead)

64
Q

Fördomar

A

skapas både med hjälp av mediernas ofta stereotypa framställningar och via det vardagliga prat genom vilket människor drar imaginära gränser mellan sig själva och ”andra”.

65
Q

Osörjbarhet

A

Att inte erkännas som människa, att inte tillerkännas samma värde i en föreställd gemenskap som andra. Det är denna närvaro som ger näring till den fiktiva resenärens ambivalens och ”sting av dåligt samvete” ovan. Tänk flyktingen

66
Q

Förgivettagen Ordning

A

Garfinkel pekar på hur kön är något som skapas och upprätthålls i en social förgivettagen (taken-for-granted) ordning, men att denna ”ordning” kan störas och destabiliseras. Det som av många betraktas som självklart, naturligt, kan plötsligt visa sig vara en ”social konstruktion”. Även hos andra samtida forskare fanns denna tanke om sociala

67
Q

Förkroppsligad struktur.

A

Habitus. Det sociala rummet syftar på den hierarki samhället består av, dess klasstruktur. I den meningen konstrueras inte världen hur som helst, utan är till stora delar en konsekvens av den ekonomiska och sociala verklighet människor levt i. De små pojkarna växer upp inom en lokal arbetarklass och deras habitus präglas av denna klassposition. Pojkarnas upplevelser och förståelse av världen har präglats av de sociala möten de har erfarit i sin värld. Genom att de har varit med sina föräldrar när de fiskat skaldjur, har det i deras habitus skapats en möjlighet att känna igen olika skaldjurssorter, liksom att bemästra de klippor man kan klättra på för att fånga skaldjur. Det är inte fråga om att upplevelsen enbart sitter i det mentala, utan att ens habitus är en förkroppsligad struktur. Tänk pojkarna i Brasilien

68
Q

Förkroppsligande

A

Med förkroppsligande menar vi att tanken om att inte avvika inte bara sitter i hjärnan, utan mer allmänt i kroppen.

69
Q

Generaliserade andre

A

En förkroppsligad föreställning om samhället, som är konsekvensen av tidigare möten med andra. Denna föreställning vägleder och formar individens agerande.
(Mead)

70
Q

Genusteori

A

Snarare än att enbart beskriva samhällsfenomen och ta sin utgångspunkt i fakticitet – biologiskt kön och vardaglig produktion av skillnader – är avsikten att överskrida och skapa förutsättningar för nya sätt att skapa identiteter, att lösgöra sig från etablerade, naturaliserade ideologier och synsätt.

71
Q

Ontologisk trygghet

A

En upplevelse av att världen är trygg och att den egna identiteten relativt oproblematiskt kan länkas till denna värld.

72
Q

René Girard

A

Teori om dödandet av syndabocken ett nödvändigt steg i upprättandet av all slags kultur. Den konflikt som uppstår när alla eftersträvar och vill ha samma saker – något Girard kallar mimetiskt begär – måste lösas via våld. Genom att avliva en medlem av kollektivet och utse en skyldig person, återskapar man fred. Men freden avlöses snart av nästa mimetiska kris, som även den måste lösas med våld.

73
Q

Group Think

A

Ett grupptänk uppstår när det skapas ett starkt tryck på individer i ett kollektiv att släppa sina vanliga rationella modeller för tänkande och sitt kritiska perspektiv på tillvaron. Grupptänk fungerar som ett slags mental slummer, som när medlemmarna i en arbetsgrupp eller organisation accepterar och sluter upp kring vissa inte alltid helt rationella premisser för hur man ska arbeta och förhålla sig till omvärlden. Det skapas en utslätning av tänkandet, och förmågan till kritisk reflektion försvinner successivt.

74
Q

Stuart Hall

A

Cultural Studies och som studerar hur människor uttrycker sig kulturellt för att hantera olika typer av spänningar och dominansförhållanden i samhället. Under de senaste decennierna har han varit viktig för den tanketradition som kallas postkolonial teoribildning och som bland annat kritiserar de stereotyper av människor och områden (exempelvis vissa typer av bostadsområden) som förs fram i medier och vardagligt tal och som bidrar till att reducera människors livschanser i samhället.

75
Q

Heligt objekt

A

Gäddan i fiskeexemplet, eller drogen i Knarkexemplet. Något som tar gemensam fokus.

76
Q

Positiva interaktioner, 4 delar

A
  • Fysisk närvaro och närhet
  • Ett gemensamt fokus
  • Barriär mellan dem och omvärlden
  • En liknande känsla
77
Q

Hemlig kommunikation,

A

Exempelvis blickar eller sparkar under bordet, för att förhindra att det hela utvecklas bortom kontroll. (Dramaturgi)

78
Q

Heteronormativitet

A

“Med termen heteronormativitet åsyftas de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande. Heteronormativitet skall således förstås som ett aktivt normerande, grundat på en binär könsuppfattning. Allt det som faller utanför stämplas som avvikande”

79
Q

Heterosexuella matrisen.

A

Denna matris definierar kön som polärt, avgränsat och tydligt. Via denna matris definieras vissa sexuella praktiker som normala, medan andra framstår som avvikande.

80
Q

Emotionella arbeten (Arlie Russell Hochschilds)

A
  • Personalen möter sina kunder eller klienter, antingen ansikte mot ansikte eller röst mot röst. Parterna i mötet exponeras för varandra.
    • Personalen förväntas kunna producera ett visst känslotillstånd hos motparten. För flygvärdinnan kan det handla om att skapa en känsla av trygghet och trivsel och hos inkasseraren om att skapa en känsla av fruktan för vad som sker om man inte betalar.
    • Arbetsgivaren kontrollerar den anställde genom träning, inskolning och övervakning, så att denne inte avviker alltför mycket från ett förväntat grundmanus. (Se även Dahlgren och Starrin 2004, s. 48.)
81
Q

Emotiv dissonans

A

en upplevelse av att man agerar på ett sätt som inte stämmer överens med ens egentliga känsloliv.

82
Q

Homosocialitet

A

Homosocialitet är ett begrepp som ofta använts för att beskriva hur mäns vänskapsrelationer och sociala band bidrar till att stärka mäns makt över såväl kvinnor som andra män. Ett sätt att problematisera detta ibland statiska begrepp är att analysera fenomenet intersektionellt, exempelvis genom att föra in klass/etnicitet/generation i analysen. En helt annan bild framträder då, där långt ifrån alla män ges tillträde till de homosociala miljöer som innebär tillgång till reell makt.

83
Q

Vertikal och horisontell rörlighet

A

Innebär att det till exempel är möjligt att göra en klassresa från undersköterska till läkare (vertikal rörlighet) eller att byta yrke från advokat till läkare (horisontell rörlighet). Detta innebär självklart inte att individen är helt fri att välja sin livsbana och skapa sitt liv, utan endast att det har skapats ett ökat utrymme för att på ett mentalt och ibland reellt plan välja hur man vill leva sitt liv.

84
Q

Mikromakt

A

När man inte hälsar på grannen utövar man t.ex mikromakt.

85
Q

Syndabock

A

genom att förlägga all skuld till ett inträffat problem på en enskild individ avlastas alla andra i en grupp och man slipper att ta tag i mer omfattande problem som rör organisation, kultur och ledarskap. Man kan fortsätta “som vanligt”.

86
Q

Idealisering (Goffman)

A

göra det tydligt för en betraktare att man är den man önskar vara. Genom denna idealisering skapas en mer eller mindre trovärdig bild hos betraktaren.

87
Q

Självreflexivitet

A

Detta begrepp pekar på relationen mellan individens reflektioner och hens existens som samhällsvarelse

88
Q

Inre Mental Miljö

A

Är skapad genom våra möten med andra, såväl verkliga som fiktiva, mediala människor och objekt. Enligt detta perspektiv tolkar vi inte världen naket och oproblematiskt, utan själva tolkningen innebär ett iordningställande av den värld vi möter.

89
Q

Institutionaliseras

A

Berger och Luckmann menar att olika handlingar och ritualer institutionaliseras då de upprepas över tid. Vi kan tänka oss två människor som funderar på hur de ska kunna få tillräckligt med föda för att överleva. De har sett i den lilla bäcken att det simmar fiskar där, men de vet inte hur de ska få upp dem. Den ena människan väver då samman ett starkt gräs till ett nät och lägger detta nät i bäcken. De får upp ett antal fiskar. Nästa gång de ska fiska har de förbättrat nätet något. När deras barn sedan växer upp får de lära sig att fiska med nät. De behöver inte själva lista ut hur de ska få upp fisken, utan för dem är det givet och naturligt att fiska upp fisken på samma sätt som deras föräldrar lärt dem. Ritualen är som en objektiv realitet, något som bara finns där. Men

90
Q

Interaction ritual chains

A

I boken Interaction ritual chains (1997) får vi ta del av denna teori, som utgår från Goffmans tes om att inte i första hand fokusera på individerna: 42 alltså inte människor och deras ögonblick, snarare ögonblick och deras människor, som vi tidigare skrivit. Men Collins menar också att Goffmans teorier kan utvecklas och att människan egentligen är en produkt av de ögonblick hon upplevt tidigare, där vissa ögonblick varit viktigare än andra och – med Collins ord – laddats med emotionell energi.

91
Q

Rituella interaktionskedjor

A

Fiskarexemplet

92
Q

Relationistisk socialpsykologi

A

Språkets fundamentala betydelse för människan. Mänskligt tänkande och beteende regleras ju i stor utsträckning av språket. Med hjälp av språket navigerar vi i den sociala verkligheten. Språk är inte bara en massa ord och meningar, utan också handlingar. Vi gör hela tiden något med språket. Vi påverkar och handlar. Språket är själva det fundament som social interaktion vilar på och påverkas av.

93
Q

Avhumanisering (Mobbing)

A

Den mobbade fråntas sin mänskliga värdighet och degraderas till ett objekt som det är tillåtet att utöva olika former av våld emot.

94
Q

HUR KAN MAN FÖRHÅLLA SIG TILL SITT ARBETE?

A
  • Om den anställda identifierar sig starkt med sitt arbete, med ledningen och med företagskulturen utan att utveckla sociala kontakter eller forum där hon kan vara mer personlig och där hon kan tala om sin yrkesroll med distans, riskerar hon negativ stress och utbränning.
    • Om den anställda gör en tydlig åtskillnad mellan sig själv och sin yrkesroll löper hon mindre risk att bli utbränd.
    • Om den anställda, för att skydda sig mot emotiv dissonans, engagerar sig alltför lite i jobbet och utvecklar ett cyniskt förhållningssätt till arbetet, finns en risk att hon blir alienerad, det vill säga främmande, inför den arbetsplats där hon tillbringar så mycket av sin vakna tid, och i förhållande till sig själv.
95
Q

Fyra olika stadier när det gäller att lämna eller utträda ur en viss identitet:

A
  • Begynnande Tvivel
  • Sökande
  • Vändpunkt och beslut
  • Mitt Nygamla Jag
96
Q

Kollektiv gemenskap

A

Bygger på en gemensam mytologi och på fantasier om delade värderingar och kulturella uttryck. Begreppet används för att analysera skapandet av nationer och uppkomsten av nationalism. Andersons teori har haft stor betydelse för hur vi tolkar och förstår kollektiva gemenskaper.

97
Q

Föreställd Gemenskap

A

Denna föreställda gemenskap har å ena sidan en mer ”handfast” sida, som handlar om språk, historia, lagar, politik och ekonomi. Å andra sidan kan det röra sig om mentala föreställningar om nationen och betydelsen av att tillhöra en viss nation.

98
Q

Kontingens (oförutsägbarhet)

A

Modernitetens oförutsägbarhet, lätt att tolka som något negativt, som uttryck för fragmentering, upplösning och avsaknad av subjektivitet, bör vi snarare studera hur det skapas nya starka, kollektiva och emotionellt trygga relationer.

99
Q

Situationellt undantag

A

Möjligt att man under en födelsedagsfest utvecklar en större intimitet med personen, så att kramen även börjar praktiseras utanför den speciella festsituationen. Även vid begravningsritualer kan vi betrakta denna typ av situationsbestämda kramar, då även de som 47 inte känner änkan särskilt väl ger henne en kram för att ritualisera deltagandet i änkans svåra stund. Det är således både intimiteten mellan människor och deras definitioner av olika situationer som avgör hur hälsningsritualen blir.

100
Q

Kritiska Miljöer

A

Innebär miljöer där man upplever att man är betraktad av andra och att man saknar resurser att kunna framställa sig själv på ett positivt sätt i publikens ögon. I dessa miljöer lurar ständigt skammen.