Teorier Flashcards
Piagets Teori
Piaget ville alltså studera hur barnets tänkande utvecklades och gjorde det genom att ge dem olika problem, tex fysiska som hur man balanserar en gungbräda eller om mängden vätska ändras om man häller det från ett glas till ett annat med en annan form. Istället för att bara se om barnet klarade uppgiften riktigt eller ej så ville han veta hur barnet resonerade, även om det var felaktigt. Man kan säga att han var mer intresserad av tänkandets begränsningar än hur man tänker rätt. Piaget kom fram till följande stadier (finare indelning finns också) med ungefärliga åldrar:
Sensomotorisk (0-2 år) Barnet kopplar ihop rörelser och sinnesintryck för att förstå omvärlden. Barnet har ingen självuppfattning och kan inte differentiera sig själv från omvärlden och lever i symbios med denna. Under de första två åren lär sig barnet gradvis att objekt existerar oavsett om man ser dem eller inte.
Pre-operationell (2-6 år) Barnet lever i en magisk och egocenterad värld, vilket innebär att det inte kan ta en annan människans perspektiv. Föräldrarnas enda funktion är att serva och barnet har ingen som helst föreståelse för att föräldrarna har egna liv och egna behov. Enkla symboler och ord kan användas. En begränsning hos det pre-operationella barnet är att barnet inte kan skilja ett objekts faktiska egenskaper, tex massa, antal, volym, från hur det uppfattas. Om det ser större ut så är det större.
Konkret-operationell (6-11 år) Enkel logik och begrepp som massa kan användas. Barnet kan sortera saker i ordning så länge barnet har sakerna framför sig. Mentala operationer kan utföras på konkreta ting, därav namnet. Till skillnad från vid föregående pre-operationella stadie kan barnet här säga att glasen innehåller lika mycket vätska även om det ser ut som de är olika.
Formal-operationell (12- år) Ungdomen kan tänka abstrakt och göra operationer på abstrakta variabler genom att koppla ihop dessa i t ex naturlagar. Empiriska såväl som analytiska bevis kan användas.
Sterns teori
Sense of self- Självuppfattning- hur vi upplever oss själva i relation till andra. Detta är utgångspunkten i sterns teori. Känslan av ett själv handlar om att barnet upplever avsikter, en inre kärna som grundbeteende och projektionsduk för sina känslor.
Självutvecklingen
Själv eller ’’känsla av ett själv’’ handlar enligt stern om hur barnet upplever sig själv i förhållane till andra personer. Det är inte en fråga om kronologiska faser som följer på varandra utan dessa överlappar varandra.
Iden om självet som utvecklingslinjer innebär att psykiska problem inte uppfattas som att det är knutna till bestämda utvecklingsfaser utan att eventuella problem ses som processer i upplevelsen av självet som kan inträffa när som under ditt livspann. Stern beskriver utvecklingen av självet i olika steg
• Det uppvaknande självet
I samspelet med omgivningen utvecklas spädbarnets känsla av ett själv, från fördsel aktiv i samspelet med omvärlden. Barnet har en förmåga till amodal perception( överföring av information till olika sinnen.) Barnet har ännu ingen fullständigkänsla av självet men utvecklas.
Viktigaste kontakten för barnet i detta stadie är ögonkontakten. Ögonkontakten utvecklar omvårdnad och kärlek från de vuxnas sida.
• Kärnsjälvet, här lever barnet i en ’’social värld’’ .
- Joller, leenden och ögonkontakt börjar att utvecklas mer på allvar och är tecken på en ny upplevelse av självet,.
- Agens, en ung. handlingsförmåga, helhet, affektivitet och kontinutet- är fyra slags erfarenheter som utgör grunden för kärnsjälvet, kallas . självinvarianter.
• Det intersubjektiva självet
Barnet lever i en relationsvärld, inser också här att den besitter en inre värld/liv med avsikter, känslor och vilja. Här börjar också barnet kunna läsa av andra människor vilket skapar ett nytt slagt erfarenhet och en ’’social’’ känsla. Intersubjektivet- Delad uppmärksamhet intentioner och affektiva tillstånd.
En intoning, dvs ett kortare ögonblick mot barnet kan bidra till en känsla att bli förstod, missförstådd eller inte förstådd alls.
Genom att barnet signalerar behov och känslor samt reagerar på kontakt och stimulering och genom att föräldrarna är känslomässigt närvarande och lyhörda för barnets signaler skapas både anpassning, samspel och närhet i relationen, dvs att barnet får bekräftelse.
• Det verbala självet- ett symboliskt själv
Barnet lever i ’’språkets’’ värld. Ordet får här mening, språket skapar nya möjligheter att vara tillsammans med andrar och barnet skapar mening i samspelet. Den kan också använda symboler i sitt tänkande och kommunikation
• Det narrativa självet
’’berättelsens värld’’ Ett narrativt el berättande själv skapar mening och sammanhang
Freuds teori
Den psykosexuella teorin,
De psykodynamiska teorierna lägger stor vikt vid den omedvetna människan som styrs av motstridiga krafter i psyket. Redan tidigt i livet uppstår dessa konflikter där det lilla barnet vill uppfylla sina medfödda behov, ge sig hän åt sina drifter, medan det omgivande samhället ställer krav på henne att ställa dem åt sidan för gemenskapens bästa. Barndomen är det som formar människans personlighet och det som avgör hur hon senare kommer att agera i livet. Enligt Freud finns det alltid orsaker till människors beteenden men de är mycket sällan medvetna om dem, perspektivet undersöker därför människors omedvetna processer för att få dem att inse varför de agerar som de gör.
Orala fasen 0-2
Munnen betraktas som den centrala erogena zonen då lustkänsla uppstår då barnet suger på bröst, napp och tumme. Munnen används även för att utforska omvärlden. En nära anknytning till modern börjar utvecklas, men samtidigt inleds också en separation från mamman.
Av personligheten är Detet färdigutvecklat, medan Jaget (kroppsjaget och lustjaget) har påbörjat sin utveckling.
Anala fasen
Barnet finner att det kan kontrollera sin egen avföring, vilket ger en stark lustkänsla. Barnet börjar utveckla kontrollbehov och därför kan störningar (till exempel för sträng potträning) innebära ett överdrivet kontrollbehov eller överdriven slarvighet i vuxen ålder vilket kallas anal fixering.
Falliska fasen
Kan också benämnas “Oidipala fasen”, eftersom barnet har en Oidipal “kärleksrelation” med föräldern av motsatt kön. Intresset för sexualitet och skillnader mellan könen är stor.
Relationen mellan fadern och sonen kan vid denna tidpunkt försämras, då barnet kan se fadern som en rival till mamman, som barnet förälskat sig i. Begreppet kallas Oidipuskomplexet. Detsamma gäller för dottern, som då gör modern till sin rival. Detta kallas för Elektrakomplexet.
Latenta fasen
Utvecklingen är ganska så stillastående under den här fasen. Du börjar lära dig att vara 3st och inte bara du och mamman. Flickan fortsätter att ha mamma som ID objekt, medans pojkar går över till pappan.
Genitala fasen
Man börjar gå över till den vuxna sexualiteten, man börjar intressera sig för att hitta en partner av motsatt kön.
Din lojalitet förflyttas från förälder till en annan jämnårig. Identitetsförändring. Killar byter också ID objekt från mamma till pappan.
Bowblys teori
Tidigare har man trott att belöning av form av mat gav upphov till den nära relationen mellan barn och vuxen, men bowbly menade att det istället var det psykologiska faktorerna som utgör grunden för nära relation mellan barn och vuxna. Han skapade Anknytningsteorin.
Anknytningsutvecklingens fyra faser:
• Sociala relationer oberoende av person
Spädbarnet särskiljer människor som kategori och som skilda från resten av dess omgivning
• Sociala relationer till vissa personer
Barnet känner igen sig i vissa människor och utvecklar sedan speciella band till en eller flera av dem.
• Aktivt kontaktbeteende
Barnet söker aktivt kontakt med ’’utvalda’’ personer
• Målinriktade relationer
Barnet börjar på allvar att förstå andra människors känslor och avsikter
För att barnet ska uppnå ett moget beteende menar bowlby att barnet måste gå igen vart och ett av dessa olika stadier i angiven ordningsföljd. Mindre viktigt är när barnet når de olika stadierna.
Därför har alla barn genom evolutionen utrustats med medfödda beteendesystem som syftar till att ge dem den omvårdnad de behöver. Nyfödda barn kan exempelvis öka sina rörelser och skrika då de känner obehag. Äldre barn (ca 3 månader gamla) kan även använda sig av kroppsspråk och leenden för att hålla kvar vuxnas uppmärksamhet och uttrycka vad de gillar och inte gillar. Barn har också enligt Bowlby utrustats med en medfödd beredskap till att anpassa sig till olika typer av omhändertaganden eftersom att vi inte själva kan välja våra vårdnadshavare eller i vilken miljö vi växer upp. En sak som barnet gör tidigt i sitt liv för att säkra sin överlevnad är att knyta an till en eller flera personer i sin omgivning som mer eller mindre regelbundet tillgodoser barnets behov.
När barnet är ca 2 – 3 år förstärks anknytningen ytterligare genom att barnet börjar le mot föräldern, ännu tydligare blir anknytningen när barnet börjar krypa.
Anknytningen är ett primärt behov alltså nästan livsnödvändigt. Eftersom barnen under en lång tid behöver hjälp och stöd är det viktigt att barnet tidigt knyter an till en vuxen för att få skydd och stöd.
När ett barn får respons av en förälder skapas en ”inre arbetsmodell” hos barnet. Denna modell berättar vad barnet kan vänta sig av andra, vad barnet har för värde, hjälper barnet att hantera verkligheten och hur det ska förhålla sig till nya relationer.
Skulle mamman försvinna under denna tid skulle barnet förändras, det skulle bli oroligt och känna sig otrygg. Förmodligen skulle även barnets självbild förändras.
Redan från början har barnet två system, systemet för närhetssökande och systemet för utforskning. Närhetssökande systemet gör så att barnet söker trygghet och utforsknings systemet gör så att barnet är nyfiket och vill utforska.
Det närhetssökande systemet är viktigt för att utforsknings systemet ska fungera. Ett otryggt barn ger sig inte ut på upptäcktsfärder medan ett tryggt barn är nyfiket på världen.
Margret Mahler Teori
Utvecklingen av tillit och självständighet.
Hon menar att man genomgår 3 olika faser.
1. Den autistiska fasen, barnet är inneslutet i sig själv och beteendet är styrt av en önskan att uppnå balans
2. Den symboliska fasen, Mamma och barnet skapar en ’’tillsammans värld’’
3. Separation och individuation Utvecklar en jaguppfattning och medvetenhet om andra människor. Separation= separerar andra från sig själv, induvidation= för att barnet utvecklar sin identitet.
Många menar att det finns flera berörningspunkter om Mahlers teori om separation-induvidation och bowblys tankar om anknytning. Både utgick från psykoanalytiskt tänkande och både intresserades för utveckling inom känslomässiga relationer
Erikssons Teori
Erikson menade att varje utvecklingsfas kan ses som en kris eftersom att all utveckling är konfliktfylld. Genom de sociala och kulturella erfarenheter barnet får då konflikten löses utvecklar barnet sin personlighet därför kallas Eriksons faser för psykosociala utvecklingskriser.
Tillit vs Misstro (0-1,5 år) Spädbarn
Den första utvecklingskrisen som Erikson beskriver handlar om att barnet under sitt första levnadsår måste lära sig att lita på sin omgivning. Ett barn med vårdnadshavare som är kärleksfulla knyter an till dem och tar senare med sig denna känsla in i andra relationer. En bra utveckling kräver också att vårdnadshavarna agerar på ett förutsägbart sätt och barnet måste få uppleva att ett visst agerande får ett visst svar. Genom att barnet exempelvis skriker och vårdnadshavaren då plockar upp och försöker trösta så lär sig barnet att lita på människor men också att lita på att de själva kan få saker att hända. Barn som har en god utveckling under denna fas lär sig att skjuta upp behov, att klara av frustration och i deras personlighet integreras hopp och tillit. Men självklart är en god utveckling inte enbart fylld med tillit, barnet måste också lära sig att vissa situationer är farliga och att man inte kan lita på alla människor.
Självständighet vs Tvivel (1-3 år) Småbarn
Efter ungefär ett år så får barnet vissa fysiska egenskaper som gör det möjligt att exempelvis ta upp saker eller att gå. Denna ökade rörlighet ger barnet valmöjligheter till nya ageranden. Under fasen är det viktigt att barnet ges möjlighet att lyckas med de aktiviteter som hen tar för sig. Ett barn som ständigt misslyckas eller blir retad under denna tid utvecklar lätt tvivel till den egna förmågan och skamkänslor på grund av den upplevda oförmågan. Exempelvis så lär sig många barn under denna tid att bli blöjfria vilket kan ge barnet en känsla av kontroll men också en känsla av skam om de känner att deras prestationer inte lever upp till föräldrarnas önskemål. En bra utveckling här ger barnet viljestyrka, en positiv självkänsla och självkontroll medan en negativ utveckling kan skapa tvångsmässiga beteenden hos barnet, bristande impulskontroll och negativa känslor.
Initiativ vs Skuldkänslor (3-6 år)Lekåldern
Under denna tid i livet utvecklar barn en kognitiv förmåga som gör att de kan börja planera sina beteenden vilket gör att de kan organiseras utifrån specifika mål. Under perioden testar ofta barnet många nya saker så som att plocka isär eller kasta leksaker omkring sig. Inte helt sällan kan man även se en viss aggressivitet i beteendena och föräldrarna spelar här en viktig roll då de måste förhindra olämpliga beteenden men samtidigt inte förbjuda barnet att agera och testa sig fram. Om man förbjuder allt så kan det leda till en passivitet och hämningar hos barnet medan rätt uppmuntran leder till prestationsglädje och nyfikenhet hos barnet. Erikson ansåg även att Oidipus/Elektrakomplex (som Freud beskriver i sin utvecklingsteori) sker i denna ålder och att detta lätt kan leda till skuldkänslor hos barnet gentemot den andre föräldern.
Aktivitet vs Underlägsenhet (6-12 år) skolåldern
I vår kultur är något av det viktigaste som händer i denna ålder skolstarten. Det är en tid då barnet inte längre bara fostras av sin närmaste familj utan även av samhället. Normer och vardagskultur ska införlivas i barnet och om utvecklingen går bra lär sig barnet kunskaper och utvecklar skicklighet. Det utvecklar också en känsla av att duga som människa. Om denna tid inte fungerar på ett tillfredställande sätt så kan man istället få ett barn som känner sig underlägset andra och som känner sig otillräckligt.
Identitet vs Identitetsförvirring (12-20 år) Tonåren
Nu är det dags för barnet att påbörja vuxenlivet och skapa en egen identitet. Puberteten startar här och med den börjar barnet söka efter en sexuell identitet men barnet ska också bestämma sig för vilka dess intressen är och vad man vill ha för yrke. Tiden är fylld med val, både stora och små. Under denna fas är det viktigt att barnet får ihop alla de bilder hen har av sig själv på ett bra sätt annars kan man lätt känna sig splittrad. Ett barn som inte får ihop sin identitet på ett bra sätt här anpassar sig ofta överdrivet mycket efter andra personers vilja, blir illojala eller deprimerade.
Närhet vs Isolering (19-40 år) Vuxen
Efter att ungdomsåren tar slut och man kliver in i vuxenlivet på riktigt så ligger fokus för de flesta på att hitta en livslång kärlek och skapa en egen familj. Även yrkeslivet och de roller man tar på sig där blir av stor betydelse för vem man är. En bra utveckling ger personer som kan känna kärlek och respekt i nära relationer medan en dålig utveckling ger personer rädda för närhet, personer som isolerar sig själva.
Produktivitet vs Stillastående (30-60 år)
Under denna fas i livet fokuserar man fortsatt mycket på sitt yrke och/eller fritidsintressen men många känner också ett ansvarstagande gällande att fostra kommande generationer. Här utvecklar vi förmågor som omhändertagande, omsorg och ansvar om allt går bra. Men risken finns också att man istället för ansvar för andra människor utvecklar en motsträvighet och ett avståndstagande gentemot andras idéer och tankar. Vissa slutar att vara kreativa och produktiva och fastnar i gamla spår, trots att de inte trivs där.
Integration vs Förtvivlan (50+ år) Pensionär
Större delen av livet har nu passerat och man börjar känna sig själv ganska väl. Frågan är här, enligt Erikson, om man gillar det man ser. Utmaningen i denna del av livet är att integrera alla tidigare faser och lyckas känna sig tillfreds med den person man utvecklats till. Om man inte lyckas med detta kommer känslor av hopplöshet och förakt att fylla individen och en förtvivlan utvecklas.
Kohlbergs Teori
Kohlberg tog efter på Piagets teori om moralutvecklingen. I likhet med Piaget hade han som utgångspunkt hur barnets etiska överväganden förändrades i takt med dess kognitiva förmåga.
Kohlberg använde sig av korta historier som innehöll olika spörsmål som barnen fick ta ställning till, det finns här 4 nivåer
Nivå 1. Detta stadium är moraliskt sett heronomt eller ‘‘osjälvständigt’’ stadium. Den allra största delen är bestraffning eller belöning som styr barnets slutsatser. Barnet lyder auktoriteter för att undvika straff. Dvs de skulle inte göra mot lagen för det skulle hamna i fängelse, inte för att det är fe att stjäla.
Nivå 2 Barnet är här medvetet om andras åsikter och avsikter och verkar mena att uppskattning är viktigare än belöningar framförallt från personer som kan bestämma och som upplevs som auktoriteter. Barnen är alltså konforma och begreppet ‘‘duktig pojke’’ eller ‘‘duktig flicka’’ förekommer ofta. Det rätta här är alltså det som gör att man blir uppskattad. delstudie 2 i detta stadie innebär att barnet litar på normer och regler
Nivå 3 Denna nivå kan nås fullt ut först i ett vuxet skede, och det är endast ett fåtal som faktiskt når denna nivå. Rätt är det som stämmer med hur man ska lösa konflikter i samhället. Eftersom lagen inte är anpassad för situationen tycker dessa ändå att det kan va principiellt rätt att gå emot lagen. de som å andra sidan står emot är de som menar att det finns fler som är av lika stort behov.
delsteg 2 i delsteg 3 är den högsta i den moraliska utvecklingen, denna menar att individen kan följa yttre regler men samtidigt också göra bedömningar efter moral principer. ‘‘Du ska göra mot andra vad du vill att andra ska göra mot dig’’
Marcia
Identitetsutveckling, Marcia utgår ifrån Erikssons arbete.
Identitetsutvecklingen är både beroende av utforskande och ställningstagande. 4 grupper av tonåringar
1. Fullbordad ID: Har etablerat en sammanhängande känsla av sin identitet. Den mest mogna och utvecklade id-nivån. En tonåring med fullbordad id rättar sig inte enbart efter andras önskemål utan har också sin egen vilja.
2. Moratorium Ungdommar i denna grupp befinner sig mitt i en period av utforskandet, ännu inga definitiva ställningstaganden. Känsligare, osäkra och tenderar att vackla i förhållande med familj.
- För tidig identitet, Ungdomar i den här gruppen har gjort ställningstaganden utan att först ha gjort sina utforskningar. Dessa ungdomar kan vara mycket bestämda i sina åsikter och ha en stark jag-känsla. Men marcia menar att det trots detta har en svag identitet och en sårbarhet inför kommande livskriser.
- ID-förvirring- Ungdomar i denna grupp undviker att utforska olika alternativa roller och perspektiv och har inte heller funnit några giltiga värderingar. Visa flyter genom livet på ett bekymmerslöst vis medans andra lider av ensamhet och saknaden av en inre känsla. Sämre psykiskt anpassning än ovan stadier.
