TEORI DELEN Flashcards
Ge exempel på validitetsbegrepp inom psykometri där man använder sig av kvantitativt mått. –> förklara vad konstruktvaliditet är!!
hur väl stämmer mitt mått överens med redan etablerade instrument?
Ge exempel på validitetsbegrepp inom psykometri där man använder sig av kvantitativt mått. –> förklara vad Concurrent validity är?
samstämmighet mellan t.ex. ny skattningsskala för depression och en klinikers bedömning
Ge exempel på validitetsbegrepp inom psykometri där man använder sig av kvantitativt mått. –> förklara vad prognostisk validitet är?
hur väl kan måttet förutsäga? t.ex. skattning på hopplöshetsskala och framtida suicidförsök. Viktigt att det mått vi jämför med har hög validitet. “Golden standard”. Om det inte finns något mått av tillräckligt hög kvalitet att jämföra med bör man istället titta på begreppsvaliditet. Viktigt inom konstruktvaliditet är också att måttet kan urskilja om en testperson har eller inte har klinisk problematik. Instrumentets känslighet handlar om hur väl det skiljer ut klinisk problematik, instrumentets specificitet handlar om hur väl det skiljer ut de som inte har klinisk problematik. Viktigt att hitta en bra balans mellan dessa.
Ge exempel på validitetsbegrepp inom psykometri där man använder sig av kvantitativt mått. –> förklara vad begreppsvaliditet är?
hur väl stämmer vårt kontrakt med teoretiska begrepp? Korrelerar våra items med det de bör göra (t.ex. sömnproblem och utmattning vid depression) och inte med det de inte bör korrelera med (iq vid depression) samla ihop studier och information. Mät korrelation mellan items och underliggande konstrukt och bilda en samlad uppfattning.
Förklara vad validitet är (ej intern validitet)
Validitet handlar om hur väl vi mäter det vi avser mäta, och till vilken grad vi kan koppla det till “verkligheten”
Förklara vad intern validitet är
hur säker jag kan vara på att de resultat jag fått kommer av min manipulation och inte andra orsaker? Hur jag gör mitt urval påverkar detta (obundet slumpmässigt urval från målpopulation till stickprov påverkar den interna validiteten positivt) Har jag strikta inklusions- och exklusionskriterier får jag bättre kontroll på andra faktorer inte påverkar resultatet, men jag får istället problem med min externa validitet –> resultatets generaliserbarhet. Ett bredare urval ger sämre intern validitet men bättre externt. Viktigt balansera. En kontrollgrupp och slumpmässig randomisering till betingelser ger hög intern validitet.
Ge exempel på psykometrisk reliabilitet.
Inom psykometri mäter vi reliabilitet som korrelation mellan mätningar eller bedömningar, t.ex. interbedömarreliabilitet . Vid observationsstudier –> testar korrelation mellan olika bedömare. För att testa reliabiliteten i ett test kan vi göra test-retest på en del av respondenterna (upprepa testet och mäta korrelationen mellan de olika svaren). Vill vi vara säkra på att vi inte får upprepningseffekt kan vi göra pararelltestning –> version A och B som mäter samma sak. Tid 1–> A Tid 2–> B Har vi flera items som avser mäta samma sak, i t.ex. en enkät, testar vi intern kongruens med t.ex. Cronbachs alfa. Har vi flera dimensioner av ett kontrakt gör vi en faktoranalys.
Förklara vad reliabilitet är
Reliabilitet handlar om mätinstrumentets replikerbarhet –> tillförlitlighet Teorin bakom är grundat i klassisk testteoris grundformel om det sanna värdet. Reliabilitet handlar om mätfelet. Ju mer lika resultat vi får vid upprepade mätningar desto mindre mätfel –> högre reliabilitet Hög reliabilitet säger inget om betydelse utan bara replikerbarhet
Psykometri - identifiera begränsningar psykometrisk testning och bedömning
Det kan vara svårt att fånga in hela, komplexa, psykologiska fenomen. Kunskapen vi får m.h.a siffror riskerar att bli ytlig och ofullständig. Kräver i förväg uppsatta hypoteser. Nyanser från olika respondenter göms lätt i siffror.
Psykometri - identifiera möjligheter psykometrisk testning och bedömning.
Möjligheter: I och med kvantifiering får vi siffror. I och med resultat i form av siffror kan vi använda oss av väl utvecklade teorier för att statistiskt pröva och jämföra våra data. Med statistisk interferens kan vi dra slutsatser om huruvida vi kan generalisera våra resultat från stickprov till målpopulationen och med samplingsteorin kan vi göra estimeringar av hur generaliserbart vårt resultat är till det större universum vi är intresserade av. Vid psykometrisk testning testar vi hypoteser. Kvantifiering ger oss precision och vi kan dra tydliga slutsatser och presentera resultat och tillvägagångssätt så att andra kan replikera vår forskning. Vi kan använda oss av väl utvecklade teorier för att utvärdera våra mätinstruments kvalitet och därmed göra bedömningar av hur tillförlitliga våra resultat är.
Definiera vad psykometri är
Psykometri är mätning av psykologiska fenomen. Teorin om mätning och metoder för att mäta –> kvantifiera. Psykometri efterliknar naturvetenskapliga forskningsmetoder. Abstrakta fenomen operationaliseras till konkreta, mätbara konstruktion.
Exemplifiera och förklara etiska aspekter av psykometrisk testning och forskning
Inom psykometrisk testning gäller såklart de 4 grundprinciperna (information, samtycke, nyttjande och konfidentialitet). Förutom det är det viktigt att komma ihåg Helsingforsdeklarationens grundregel –> omsorg om individen kommer alltid i första rummet. Detta låter självklart men kan ställa till lite problem för forskaren. Vill vi ha så stor säkerhet som möjligt på våra resultat ska vi ha slumpmässig randomisering till betingelser. Men gör vi behandlingsforskning kan det i vissa fall vara mer etiskt korrekt att de dem som är i mest akut behov behandling först och sätta dem med mindre akut behov på väntelista. BALANSERA NYTTA VS RISK. Vi måste också balansera t.ex. kostnader mot mängd ny forskning vi tillför fältet med vår studie. Vi måste bedriva vår forskning på ett sätt som gör att vi kan dra slutsatser som är meningsfulla för samhället. Detta kräver TYDLIGA FORMULERINGAR och bra instrument (hög reliabilitet och validitet, poweranalys) Inom all forskning bör vi ha mkt på fötterna innan vi drar stora slutsatser. Vad betyder ett signifikant resultat? Inom behandlingsforskning behöver vi titta på klinisk signifikans utöver statistisk. Även om vi har fått ett signifikant resultat av en viss behandling kanske det inte betyder att individen bytt “allvarlighetsgrad” eller gått från klinisk problematik till ickeklinisk. I hur stor utsträckning har t.ex. funktionsnivån förbättrats? Viktigt att titta på innan en behandling anses vara effektiv. I vissa fall kanske en lägre effekt ändå påverkar svårt sjuka så mkt att den generella funktionsnivån ökar betydande. I andra fall kanske en hög effektstyrka av en behandling som testas ändå inte innebära klinisk signifikans, och då kanske dem inte bör “marknadsföras” som effektiv
Vad innebär CUDOS-kraven?
CUDOS-kraven innebär att forskning ska vara tillgänglig för alla. Vi ska ha en öppenhet. Forskare ska inte styras av egenintresse (personligt eller organisatoriskt) utan behålla sin objektivitet och endast styras av vetenskapliga intressen (kan vara svårt att leva upp till. Forskarens rätt att t.ex. arbeta för en god arbetssituation och anställning. Forskning ska inte bedömas utifrån något annat än vetenskaplig kvalitet (t.ex. ej bedömas utifrån forskarens ursprung, kön eller samhällsstatus). Forskare måste vara organiserat skeptiska - öppna, problematiserande och utvärderande. Att enas kring etiska grundkrav kan ge en gemensam moralisk praktik –> moraliska beteenden. Ju mer forskningsvärlden har en samstämmig moralisk konsensus desto bättre utbyte kan forskare ha av varandra och det innebär större möjlighet att ta sig framåt i forskningsfälten.
Vad innebär Cohens d?
Cohens d mäter effektstyrka (t-test). Hur stor effekt har vår manipulation? Vill vi t.ex. kolla på hur stor effekt en behandling har på individer och gör beroende mätning, tittar vi på differensen mellan innan/efter behandling, och differensmedelvärdet i förhållande till standardavvikelsen för differensen och får då fram en effektstyrka av behandlingen. Cohens d används vid beräkning av power. Viktigt för att se hur stort stickprov vi behöver för att kunna hitta en signifikant skillnad och även för att uppmäta en viss effekt i vår studie.
Vad för allmänna regler har vetenskapsrådet kommit fram till?
- Du ska tala sanning om din forskning
- Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier
- Du ska öppet redovisa metoder och resultat
- Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar
- Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra
- Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering
- Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö
- Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning
