Introduktion s.17-28 Flashcards
Vad är det som avgör om man kan lita på slutsatserna som dras från en viss undersökning?
Jo, det är om undersökningen har god eller dålig validitet.
Vad är intern validitet?
Intern validitet handlar om med vilken säkerhet vi kan lita på slutsatsen att det verkligen var OV (och ingenting annat) som påverkade BV, dvs att vi kan dra slutsatser om ett orsakssamband och i vilken riktning detta går. OV –> BV.
Vad är extern validitet?
Den externa validiteten handlar om giltigheten i att göra generaliseringar från det samband mellan OV och BV som man påvisat. Det finns framförallt 3 typer av generaliseringar man vill kunna göra:
- Generaliseringar till andra sätt att manipulera/mäta OV och BV
- Generaliseringar till andra miljöer än den använda
- Generaliseringar till andra individer än de undersökta
Vad innebär population?
Med population brukar man mena den, ofta mkt stora, mängd individer som man i undersökningen är intresserad av att få veta ngt om. Det skulle exempelvis kunna vara så att populationen är den totala mängden av alla högskolestudenter i Sverige
Vad innebär stickprov?
Delmängd, ett stickprov, av individer som vi dragit från populationen. Vi kan dock inte välja vilka individer i populationen som ska få ingå i stickprovet på vilket sätt som helst, eftersom vi vill att stickprovet ska vara representativt för populationen.
Kan vi välja vilka som ska få ingå i stickprovet?
Nej, vi vill ju att stickprovet ska vara representativt för populationen och då kan vi inte välja vilka som ska få ingå i stickprovet på vilket sätt som helst
Vad innebär reliabilitet?
Reliabilitet handlar om hur mkt slumpen kan förvränga resultatet, än hit och än dit. Stålmåttband hög reliabilitet för att mäta längden.
Vad innebär validitet?
Så validitet hos mätinstrument handlar alltså om att man verkligen mäter det man avser att mäta. T.ex. inte mäter vikt med stålmåttband = låg validitet av mätinstrument
Definiera vad psykometri är
Psykometri är mätning av psykologiska fenomen. Teorin om mätning och metoder för att mäta –> kvantifiera. Psykometri efterliknar naturvetenskapliga forskningsmetoder. Abstrakta fenomen operationaliseras till konkreta, mätbara konstruktion.
Psykometri - identifiera möjligheter psykometrisk testning och bedömning.
Möjligheter: I och med kvantifiering får vi siffror. I och med resultat i form av siffror kan vi använda oss av väl utvecklade teorier för att statistiskt pröva och jämföra våra data. Med statistisk interferens kan vi dra slutsatser om huruvida vi kan generalisera våra resultat från stickprov till målpopulationen och med samplingsteorin kan vi göra estimeringar av hur generaliserbart vårt resultat är till det större universum vi är intresserade av. Vid psykometrisk testning testar vi hypoteser. Kvantifiering ger oss precision och vi kan dra tydliga slutsatser och presentera resultat och tillvägagångssätt så att andra kan replikera vår forskning. Vi kan använda oss av väl utvecklade teorier för att utvärdera våra mätinstruments kvalitet och därmed göra bedömningar av hur tillförlitliga våra resultat är.
Psykometri - identifiera begränsningar psykometrisk testning och bedömning
Det kan vara svårt att fånga in hela, komplexa, psykologiska fenomen. Kunskapen vi får m.h.a siffror riskerar att bli ytlig och ofullständig.
Kräver i förväg uppsatta hypoteser. Nyanser från olika respondenter göms lätt i siffror.
Förklara vad reliabilitet är
Reliabilitet handlar om mätinstrumentets replikerbarhet –> tillförlitlighet
Teorin bakom är grundat i klassisk testteoris grundformel om det sanna värdet. Reliabilitet handlar om mätfelet. Ju mer lika resultat vi får vid upprepade mätningar desto mindre mätfel –> högre reliabilitet
Hög reliabilitet säger inget om betydelse utan bara replikerbarhet
Ge exempel på psykometrisk reliabilitet.
Inom psykometri mäter vi reliabilitet som korrelation mellan mätningar eller bedömningar, t.ex. interbedömarreliabilitet
Vid observationsstudier –> testar korrelation mellan olika bedömare. För att testa reliabiliteten i ett test kan vi göra test-retest på en del av respondenterna (upprepa testet och mäta korrelationen mellan de olika svaren). Vill vi vara säkra på att vi inte får upprepningseffekt kan vi göra pararelltestning –> version A och B som mäter samma sak. Tid 1–> A
Tid 2–> B
Har vi flera items som avser mäta samma sak, i t.ex. en enkät, testar vi intern kongruens med t.ex. Cronbachs alfa. Har vi flera dimensioner av ett kontrakt gör vi en faktoranalys.
Förklara vad validitet är
Validitet handlar om hur väl vi mäter det vi avser mäta, och till vilken grad vi kan koppla det till “verkligheten”
Intern validitet - hur säker jag kan vara på att de resultat jag fått kommer av min manipulation och inte andra orsaker? Hur jag gör mitt urval påverkar detta (obundet slumpmässigt urval från målpopulation till stickprov påverkar den interna validiteten positivt) Har jag strikta inklusions- och exklusionskriterier får jag bättre kontroll på andra faktorer inte påverkar resultatet, men jag får istället problem med min externa validitet –> resultatets generaliserbarhet. Ett bredare urval ger sämre intern validitet men bättre externt. Viktigt balansera. En kontrollgrupp och slumpmässig randomisering till betingelser ger hög intern validitet.
Ge exempel på validitetsbegrepp inom psykometri
där man använder sig av kvantitativt mått.
Konstruktvaliditet - hur väl stämmer mitt mått överens med redan etablerade instrument?
- Concurrent validity –> samstämmighet mellan t.ex. ny skattningsskala för depression och en klinikers bedömning
- Prognostisk validitet –> hur väl kan måttet förutsäga? t.ex. skattning på hopplöshetsskala och framtida suicidförsök.
Viktigt att det mått vi jämför med har hög validitet. “Golden standard”. Om det inte finns något mått av tillräckligt hög kvalitet att jämföra med bör man istället titta på begreppsvaliditet.
Viktigt inom konstruktvaliditet är också att måttet kan urskilja om en testperson har eller inte har klinisk problematik.
Instrumentets känslighet handlar om hur väl det skiljer ut klinisk problematik, instrumentets specificitet handlar om hur väl det skiljer ut de som inte har klinisk problematik. Viktigt att hitta en bra balans mellan dessa.
Begreppsvaliditet –> hur väl stämmer vårt kontrakt med teoretiska begrepp? Korrelerar våra items med det de bör göra (t.ex. sömnproblem och utmattning vid depression) och inte med det de inte bör korrelera med (iq vid depression) samla ihop studier och information. Mät korrelation mellan items och underliggande konstrukt och bilda en samlad uppfattning.
