Teoretiker Flashcards
Esping - Andersen “Liberal välfärdsstatsregim”
Marknadens roll central, behovsprövade bidrag ska ges till en begränsad del av befolkningen.
Esping - Andersen “Konservativ välfärdsstatsregim”
Familjens roll central. Subsidiaritetsprincip kompletteras med en traditionell familjesyn. Försäkringar utgår från tillhörighet till en specifik yrkesgrupp.
Esping - Andersen “Socialdemokratisk välfärdsstatsregim”
Statens roll central. Utgår från princip om universalism. Omfattande statliga insatser.
Esping - Andersens definition av välfärdsstaten
Utgår från ett visst statligt ansvar, för att garantera medborgarna en viss nivå av välfärd. Länders förmåga att kunna de-kommodifiera medborgarna, dvs. sociala rättigheter har en förmåga att garantera medborgarna en viss levnadsstandard oberoende av deras position på marknad.
Feministisk kritik mot Esping - Andersen
De-kommodifiering är välfärdsstatens svaga punkt. Bör även studeras hur länder kommodifierar, dvs. underlättar inträde på den reguljära arbetsmarknaden.
De-kommodifiering förbiser andra typer av arbete, ex. i hemmet.
Titmuss huvudpoäng
Välfärden är inte grundad på enskilda individers behov. Välfärdsstaten motsvarar centrala, statliga, samhälleliga behov.
Titmuss Residual välfärdsstat
Minimal välfärdsstat. Täcker endast behov hos dem som inte kan klara av det själva.
Titmuss Institutionell välfärdsstat
Generell välfärdsstat. Alla ska kunna ta del av den.
Titmuss Performance välfärdsstat
De flesta system är självfinansierade. Det är i första hand på marknaden som den enskilde skulle tillgodose sina behov.
Titmuss industrialismens betydelse
Industrialismen ställde krav på arbetaren (ex. fysisk hälsa), man inser att om man lämnar detta till individen så kan det hända att man ej uppnår det.
Marshall 1700 - tal
Civila rättigheter (individens frihet i relation till staten). Tidigare var juridiska, politiska och sociala rättigheter knutna till ens sociala position, nu börjar man tala om ett socialt medborgarskap.
Marshall 1800 - tal
Politiska rättigheter. Maktbalansen i samhället förändrades eftersom svaga grupper kunde bilda starka partier. Allt fler kunde köpa sin rösträtt vilket tillslut ledde till en allmän rösträtt.
Marshall 1900 - tal
Sociala rättigheter. Genom sitt politiska medborgarskap började människor ställa krav på de sociala rättigheterna och kräva nya rättigheter.
