Tentamen MCQ VT18 Flashcards
Du ser en 82-årig kvinna på din mottagning som söker för tilltagande andnöd vid ansträngning sedan några månader. Hon har välinställd tablett behandlad diabetes mellitus typ 2 tidigare och mångårig tablettbehandlad hypertoni. Ekg visar sinusrytm 83 slag/min, tecken på vänsterkammahypertrofi. AT: Klar och redig. Måttligt överviktig. Inga inkompensationstecken i vila. Cor: Regelbunden rytm. Strävt systoliskt blåsljud som hörs över hela prekordiet men med maximum över basen och fortledning till karotiderna. Pulm: normala andningsljud, inga rassel eller rhonki. BT: 155/90. Buk: Adipös. Mjuk och oöm, ingen palpabel leverförstoring. Vilken undersökning bör du i första hand beställa för att fastställa diagnosen?
a) Kranskärlsröntgen
b) Lungröntgen
c) Ekokardiografi
d) Magnetkameraundersökning hjärta
c)
En 83-årig man söker på din primärvårdsmottagning för att hustrun noterat att ”pulsen känns konstig”. Han förnekar några som helst symtom från bröstet och tycker han kan promenera i normal takt. Han behandlas för hypertoni sedan många år med betablockad (Metoprolol 100 mg/dag). I övrigt tidigare varit väsentligen frisk. Ekg visar förmaksflimmer. Vilken CHA2DS2-VASc score har denna patient?
a) 1 poäng
b) 2 poäng
c) 3 poäng
d) 4 poäng
c)
Du ska göra en preoperativ bedömning på en 69-årig kvinna som har brutit höftleden. Du får följande ekg i din hand, vad visar det?
a) Förmaksflimmer
b) Supraventrikulär tackykardi - AV-nodal återkopplingstakykardi
c) Ventrikeltackykardi
d) Sinusrtym med frekventa SVES
a)
På morgonronden träffar du en 78-årig kvinna som inkommit pga successivt tilltagande dypne vid lindrig ansträngning och perifera ödem sedan några månader. Negerar bröstsmärtor. Medicinerar med Cardizem (kalciumblockerare) och Tiaziddiuretika sedan många år pga hypertoni. AT: Opåverkad i vila. Lindriga pittingödem bliat på underben/fötter. Cor regelbunden rytm fr 80/min. Inga blåsljud. Pulm: Bilateralt basala rassel. Ekg visar sinusrytm, vänsterkammahypertrofi och belastningstecken, inga patologiska Q-vågor. Lab: NT-probNP 3570 ng/l och Troponin I (99:e percentilnivå 15 ng/l) serie 22 - 20 - 22 ng/l. Kreatinin 86. Hb 124 g/l. CRP 3 mg/l. Ekokardiografi visar en ejektionsfraktion i vänster kammare på 55%, ökad tjocklek av vänsterkammarväggen och en omvänd E/A kvot vid doppler över mitralisklaffen. Vilken är den mest sannolika diagnosen?
a) Hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion (HF-PEF)
b) Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
c) Akut hjärtsvikt pga av akut hjärtinfarkt
d) Dilaterad kardiomyopati
a)
På akuten träffar du en 32-årig man som spelar fotboll i division 2. Söker då han sedan en dag varit orkeslös och haft smärtor i bröstet som varierar i intensitet men aldrig är helt borta. Tycker att hjärtat slår fortare än vanligt och känt viss andnöd när han går uppför trappan hemma. För några veckor sedan varit lätt subfebril och känt muskelvärk i ett par dagar. AT: Vältränad, normalviktig. Inga perifera ödem. Temp 37,8 °C. Cor: regelbunden rytm 85 slag/min. Inga säkra biljud; Lab: CRP 25 mg/l; Troponin I (99:e percentilnivå 35 ng/l) 72 ng/L. Ekg: se nedan. Vilken är den mest troliga diagnosen.
a) Akut hjärtinfarkt (STEMI)
b) Instabil Angina
c) Akut perimyokardit
d) Lungemboli
c)
En 82-årig kvinna är inlagd på avdelningen för observation efter att ha svimmat plötsligt när hon satt och åt hos sin dotter. Status vid ankomst visade inget anmärkningsvärt och ekg vid visade sinusrytm och ospecifika T-vågsförändringar i laterala avledningar. Nu visar sjuksköterskan dig följande utskrift från telemetriövervakningen: se nedan. Vad visar EKG?
a) AV-block II, typ 2
b) Sinusrytm med sinusarrester
c) AV-block III
d) AV-block II, typ 1
d)
Vilket påstående om Kalciumflödeshämmare av dihydropyridinderivat-typ (t.ex. nifedipin, amlodipin, felodipin) är korrekt?
a) Relaxerar glatt muskulatur vilket leder till artärdilatation.
b) Påverkar AV-noden vilket leder till sänkt hjärtfrekvens
c) Har positiv inotrop effekt vilket leder till ökad pumpförmåga
d) Har diuretisk effekt vilket minskar ödemtendens
a)
Du är primärjour och blir uppringd av sjuksköterskan på HIA som ber dig att komma och titta på en 73-årig man som plötsligt blivit kraftigt dyspnoisk. Han inkom kvällen innan med en stor anteroseptal STEMI som troligen inträffat 3 dagar tidigare. Trots den långa tiden sedan smärtdebut gjordes akut PCI mot en ocklusion i proximala LAD. När du träffar patienten är han kraftigt dyspnoisk och ångestladdad. AT: Takypnoisk, 86 % saturation på 4 l syrgas. Cor Regelbunden rytm, frekvens 110/min. Holosystoliskt blåsljud grad 3 som hörs med PM vä sternalrand. Pulm. Rassel bilat upp till halva lungfälten. EKG: visar Q-vågor med kvarstående ST- höjning i ant-septala avledningar. Vad bör du misstänka i första hand ha hänt och vilken undersökning ska du omedelbart beställa?
a) Reinfarkt pga stentocklusion. Ordna med en akut koronarangiografi
b) Akut massiv lungemboli. Beställa en akut CT-thorax.
c) Mekanisk komplikation, i första hand akut ventrikelseptum defekt (VSD). Ordna med en akut
ekokardiografi.
d) Postinfarkt perikardit med hotande tamponad. Ordna med en akut ekokardiografi.
c)
Du ser en 76-årig aktiv man på din husläkarmottagning för kontroll av sin tablettbehandlade välinställda diabetes typ 2 och likaledes välinställda hypertoni som behandlas med enalapril. Han har sista tiden noterat nedsatt kondition, blir flåsig när han ska gå i hustruns tempo. Han har också noterat att hjärtat ofta ”hoppar och far” i bröstet. Du noterar du oregelbunden hjärtrytm, med frekvens ca 110/min och ekg verifierar att han har ett förmaksflimmer. BT 130/80. Du ser i journalen att man hade noterat ”oregelbunden puls” när han var på akutmottagningen för en skärskada för en månad sedan, men hade sinusrytm vid föregående kontroll hos dig för 6 månader sedan. Vilka åtgärder bör du göra (utöver lämplig blodprovstagning) ?
a) Du förklarar att han bör ha ”blodförtunnande” behandling i form av antikoagulantia för att
minska risken för stroke. Du sätter in behandling med tabl Apixaban efter provsvar. Som
frekvensreglering sätter du in en betablockerare och remitterar honom för poliklinisk
elkonvertering..
b) Du förklarar att han bör ha ”blodförtunnande” behandling i form av antikoagulantia för att minska risken för stroke. Du sätter in behandling med tabl Apixaban efter provsvar. Som frekvensreglering sätter du in en betablockerare och remiss för ablation av förmaksflimret.
c) Du sätter in en betablockerare för frekvensreglering och sätter upp honom för ett återbesök om fem dagar. Om då fortsatt förmaksflimmer planerar du att sätt in honom på blodförtunnande läkemedel (dabigatran).
d) Du förklarar att han har förmaksflimmer och remitterar honom akut till sjukhuset för el- konvertering.
a)
Vid telemetriövervakning av en 76-årig man som lagts in efter att ha svimmat när han arbetade i trädgården har man sett upprepade episoder av sinusarrester i upp till som mest 10 sekunder. Inga AV-block har konstaterats. Mannen uppger att han senaste månaden vid några tillfällen känns sig yr och svimfärdig men aldrig svimmat förrän nu i trädgården. Är för övrigt väsentligen frisk och utan regelbunden medicinering. Intagningsstatus visade regelbunden rytm fr 48/min f.ö. utan anmärkning. Vilken åtgärd är mest lämplig?
a) Inläggning av permanent DDD-pacemaker.
b) Inläggning av permanent VVI-pacemaker.
c) Inläggning av ICD med pacemakerfunktion.
d) Insättande av betastimulerande läkemedel (T. Bricanyl) för att öka pulsen.
a)
Vilket påstående om rökstopp efter hjärtinfarkt är korrekt?
a) Cirka 25 % av de som rökte innan hjärtinfarkten är rökfria ett år efter infarkten.
b) Rökstopp minskar risken redan inom några veckor att få en ny hjärtinfarkt
c) En klart större andel av män klarar att sluta röka jämfört med kvinnor
d) Information under vårdtiden om vikten av rökstopp har ingen bevisad effekt på andelen som
slutar röka.
b)
Du har en 69-årig kvinna på återbesök 2 månader efter en stor framväggsinfarkt där hon behandlades med akut PCI mot LAD-ocklussion. Ekokardiografiundersökning inför återbesöket visar en skattad ejektionsfraktion av vänster kammare på ca 30 % pga av utbredd akinesi över framväggen. Patienten mår subjektivt väsentligen bra, deltar i en ”hjärtträningsgrupp” och nekar till några ansträngningsutlösta bröstsmärtor. Hon medicinerar regelbundet med Trombyl, Brillique, Enalapril, Metorprolol, Atorvastatin. Alla i adekvata doser. Vilken ytterligare åtgärd bör du göra.
a) Remiss för koronarangiografi och ev PCI på misstanke om restenos.
b) Remiss för myokardscintigrafi med frågeställning om reversibla perfusionsdefekter.
c) Remiss för primärprofylaktisk ICD.
d) Remiss för transplantationsutredning.
c)
ASD sekundum (förmaksseptumdefekt) är ett av de vanligaste medfödda hjärtfelen som upptäcks i vuxen ålder. Vilket påstående om ASD sekundum med en signifikant shunt är korrekt?
a) Leder i första hand till volymsbelastning av vä kammare
b) Leder i första hand till volymsbelastning av hö förmak och kammare
c) Vanligen förknippad med ökad förekomst av ventrikulära arytmier d) Dyspne är ett ovanligt symtom.
b)
Du har en 24-årig man på din primärvårdsmottagning som söker efter att ha svimmat när han spelade innebandy för första gången med sina arbetskompisar för två dagar sedan. Har tidigare idrottat mycket sparsamt. Själv alltid tyckt har ”dålig” kondition, men f.ö. varit väsentligen frisk. Negerar bröstsmärtor. Medicinfri. Hade en morbror som dog plötsligt i yngre medelåldern. AT: Gott och opåverkat. Inga inkompensationstecken i vila. Cor: Regelbunden rytm fr 75/min. Svagt, strävt systoliskt blåsljud längs vä sternalrand. Blåsljudet ökar i intensitet till grad 3-4 efter rask promenad i korridoren. BT 135/90. Pulm fys ua. Ekg: se nedan. Vilken diagnos är mest sannolik?
a) Valvulär aortastenos.
b) Dilaterad kardiomyopati.
c) Hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati.
d) Non-ST-höjnings infarkt (NSTEMI).
c)
Ungefär hur stor andel av de som avlider inom 30 dagar efter en hjärtinfarkt avlider innan de hinner komma till sjukhus?
a) En femtedel
b) En tredjedel
c) Hälften
d) Två tredjedelar
d)
