Tentamen Canvas Flashcards

1
Q

Ge två exempel på hur biologisk variation kan påverka analysresultatet

A

Kön - olika referensintervall beroende på kön
Ålder - olika referensintervall beroende på ålder, en nyfödd bör inte ha samma värden som en 75 årig person.
Kroppsvikt
Graviditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv varför APT-t analysen, men inte PK-INR analysen är beroende av patientens fibrinogen nivåer.

A

PK (INR) mäter externa koagulationssystemet och APT-tid interna koagulationssystemet.

APT-tiden är ett mått på summa-aktiviteten av högmolekylärt kininogen, prekallikrein, koagulationsfaktorerna XII, XI, IX, VIII, X, V, protrombin och fibrinogen. Således är APT-tid ett screeningtest för koagulationsfaktorerna som ingår i intrinsic-systemet (kontaktaktiveringssystemet).

PK enligt Owren beror på halten av de vitamin K-beroende faktorerna VII, X och II (protrombin), det s k externa koagulationssystemet, som aktiveras av vävnadsfaktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mätprincipen för APT-tid och PK-INR analyserna är lika, beskriv mätprincipens tre faser som sker i instrumentet på ett kliniskt laboratorium.

A

1) Plasma tillsammans med APT-t reagens blandas med CaCl2.
Initialt erhålles nu en liten konstant intensitet, (lag fasen).

2) Efterhand ökar fibrinbildningen, varvid också absorbansen ökar, (log fasen).

3) Till slut avstannar koagulationen, absorbansen har uppnått en konstant nivå, (platåfasen).

Koagulationstiden för ett prov definieras som den tid vid vilken koagulationen har gått till 50 %, dvs motsvaras av en ljusintensitet = 50 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn två indikationer (vardera) för att mäta APT-tid respektive PK-INR

A

APT-tid
* Kontroll av heparinbehandling
* Screena för faktorbrist

PK (INR)
* Följa waranbehandling
* Screena för faktorbrist
* Bedöma lever- och tarmfunktion (K-vitamin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv vad man avser att mäta med följande analyter, och varför just dessa analyter används för ändamålet.
a) P-Cystatin C
b) U-Protein HC

A

a) P-Cystatin C
Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion.

b) U-Protein HC är en markör för njurtubulusskada. Ökad utsöndring kan även ses vid mer uttalad nedsättning av glomerulär filtration p.g.a. minskat antal fungerande nefron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka rör innehåller antikoagulantia?

A

EDTA-rör (Lila)
Na-F (Grå)
Na-Citrat (Blå)
Li-Heparin (Mintgrön)
Na-Heparin (Grön)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka rör innehåller koagulationsaktivator?

A

Röd kork
Gul/Guld kork

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken uppgift har Koffein, Diazo, Fehling II och Askorbinsyra i Bilirubinlabben?

A

För att mäta totalbilirubin tillsätts KOFFEIN som omvandlar okonjugerat bilirubin till vattenlöslig form vilket möjliggör reaktion med DIAZOreagens.
Reaktionen avbryts genom att ASKORBINSYRA tillsätts efter bestämd tidsperiod. Tillsats av FEHLING II gör att oxiderbara ämnen kan detekteras och avläsas spektrofotometriskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken uppgift har koffein och vilken påverkan får det om man missar att tillsätta detta i resultatet för totalbilirubin?

A

Koffein omvandlar de onkonjugerade bilirubinet och gör en reaktion med Diazon möjlig, om detta missas så kommer inte de okonjugerade bilirubinet att reagera med Diazoreagensen vilket gör att det inte blir möjligt att läsa av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn 2 dagliga åtgärder som utförs på ett kliniskt laboratorium för att upprätthålla en god analysprecision på instrumenten.

A

Kontroller – kontrollerar maskinens utförande med prover där resultatet är sedan tidigare känt.

Tvättar nålar och byte av lösningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv betydelsen av följande begrepp:
a) Åsatt börvärde
b) Referensintervall
c) Beslutsgräns

A

a) Kontrollens förväntade värde

b) Referensintervall omfattar vanligtvis resultaten från 95 % av en grupp friska vuxna individer, vilket är ett intervall där värdena skall vara inom för att ha “bra” värden.

c) Brukar avse gränsvärdet beroende efter vilken sjukdomsgrupp samt frågeställningar man utgår ifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur vandrar Albumin och M-komponenten i gelelektroforesen och varför?

A

Albumin är negativt laddat och kommer då att vandra mot pluspolen medan M-komponenten är positivt laddat och kommer då att vandra mot minuspolen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken är den vanligaste sjukdomen kopplat till påvisande av m-komponent? Ange tre symptom är vanligt förekommande hos dessa patienter.

A

Myelom
* Ont i ryggen
* Trötthet
* Feber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv kort hur provtagning ska gå till enligt SOSFS 2009:29

A
  • Styrka identitet
  • Märka remiss och rör innan provtagningen
  • Provtagaren signerar att man utfört provtagningen enligt SOSFS 2009:29
  • Prov för blodgruppering och förenlighetsprövning tas vid olika tillfällen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur skiljer sig ett Partiellt D från ett D-svag antigen?
Hur manifesterar sig dessa skillnader när man ska antigenbestämma/fenotypa?

A

Partiellt D
* Förändringar på de extracellulära looparna
* Kan bilda antikropp mot den eller de epitoper som saknas
* DVI är vanligaste varianten
* Kan ge falskt negativt resultat om endast en monoklonal antikropp används vid RhD-bestämning

Svagt D
* Aminosyreförändringar i intramembrana och/eller intercellulära domäner av proteinet
* Ger negativa eller väldigt försvagade positiva reaktioner i konventionell fenotypningsmetod. Indirekt agglutinerande metod måste oftast brukas för att bevisa varianten.
* Komplett men försvagat D-uttryck (kvantitativ skillnad)
* Patienter bildar oftast inte anti-D vid transfusion med RhD+ ertytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Välj ett blodgruppssystem (inte AB0 och Rh), beskriv kort antigenens uppbyggnad, vilken Ig-klass är antikropparna mot antigenen oftast mot? Motivera vilken metod tror du fungerar bäst för att bevisa antikroppen.

A

Duffy är en blodgrupp som främst kännetecknas av Fya- och Fyb-antigenerna som är uppbyggda av glykoproteiner.
Det är mest troligt IgG men kan även vara IgM.

IAT, då det är mestadels IgG antikroppar och en IAT metod kan användas för att påvisa antikroppar eller antigen
AHG-Antikropparna binder ihop IgG molekyler med varandra för att bilda agglutinat vilket påvisar ett positivt resultat.

Man skall INTE använda enzymmetoder då enzymerna klipper bort glykoproteinerna.

17
Q

Beskriv skillnaden mellan DAT och IAT

A

IAT = indirekt antiglobulintest. Mottagarens serum med ev. antikroppar tillsätts till ett rör med testerytrocyter. Ag-ak-komplex bildas om mottagaren har antikroppar mot antigen på testerytrocyterna. Därefter tillsätts anti-humant IgG, dvs. antikroppar mot humana IgG (det som i så fall finns i mottagarens serum). Dessa kan agglutinera provet om antikroppar finns bundna till erytrocyterna.

DAT = direkt antiglobulintest. Här testas om det redan finns (irreguljära) antikroppar bundna till mottagarens erytrocyter. Utgångspunkten är därför erytrocyterna. Anti-humant IgG tillsätts och agglutination sker om erytrocyterna är sensibiliserade.

Sammanfattning:
DAT testar om det redan finns antikroppar bundna till mottagarens erytrocyter medan IAT kan användas för att påvisa antikroppar eller antigen fritt.

18
Q

Nämn en trolig orsak till falskt negativa reaktioner i IAT-metod

A

Antikropparna binder inte till erytrocyterna

19
Q

Förklara hur sensibiliserade erytrocyter kan användas som kontroll vid IAT-metod

A

Sensibiliserade erytrocyter är erytrocyter där den specifika antikroppen redan bundit in

20
Q

Beskriv utförligt vad som ingår och vilka resultat man måste erhålla vid
förenlighetsprövning av följande patienter:

a. Blodgrupperad individ utan irreguljära antikroppar
b. Blodgrupperad individ med identifierade irreguljära antikroppar

A

a) Om patienten inte har irreguljära antikroppar använder man BAS-test
Vilket innehåller blodgrupperingskontroll (antigensbestämning AB0+RhD), antikroppsscreen samt säkerhetskontroll – Datoriserat system där en tidigare blodgrupp finns lagrad

b) Om patienten har irreguljära antikroppar använder man sig av BKS-test.
Patientens förenlighetsprövning är giltig i 3 dagar.
Innehåller likt BAS-testet Blodgrupperingskontroll, AK-screen och datoriserad kontroll med tidigare resultat
Specifikt vid antikroppsscreeningen skall reaktionsmönstret peka på samma
antikropp som tidigare bevisats

Om det inte gör det, eller vid transfusion sen tidigare utredning, skall en ny antikroppsidentifiering utföras innan blod kan lämnas ut
* En BKS kan vara godkänd trots positiv screen, det kan INTE en BAS-test.