Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 Psyk > Tentafrågor - psyk > Flashcards

Tentafrågor - psyk Flashcards

1
Q

REMISS:

Kvinna, studerar andra året till lärare, inte tagit några poäng. Avslutade gymnasiet med högsta poäng. Haft kontakt med VC, fått LM och KBT mot depression utan effekt.

Fråga 3:1. Vid första besöket som är 60 minuter, vad är rimligt och viktigt att få med i din journalanteckning? (7p

A

Anamnes

  1. problematik
    • debut, utveckling,
    • symptom och
    • funktionsnedsättning
    • patientens tankar, önskemål, oro
  2. uppväxt,
    • negativa livshändelser, övergrepp
  3. ärftlighet
    • somatiska, psykiska, suicid
  4. andra/ tidigare sjukdomar och LM
    • somatiska och psykiska
  5. socialt -relationer,
  6. Resurser - boende, ekonomo
  7. vardag -
    • sömn,
    • aptit,
    • arbete och koncentration
    • intressen och fysisk aktivitet
    • alkohol, droger, rökning

Undersökningar

  1. somatisk status *
  2. nervstatus
  3. psykiskt status
    1. suicid bedömning
  4. labprover

Bedömning och planering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fråga 3:2. Du är osäker på depressiondiagnosen men vill utvärdera det som står i remissen att patienten behandlats med läkemedel och KBT mot depression. Vad är viktigt att reflektera över avseende detta? (5p)

A

På basen av journalgenomgång och samtal värdera om:

  1. Vårdinsatserna är adekvata
    • Läkemedel - dos, tid, sort, tillägg?
    • KBT - besöksfrekvens, rätt sort?
  2. Patientens följsamhet, egna tankar och åsikter
  3. Biverkningar, interaktioner
  4. Vidmakthållande faktorer och samsjuklighet som försvårar behandling (ex missbruk)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan psykoterapi definieras och avgränsas från andra typer av samtal? (4p)

A

Psykoterapi är en icke-invasiv behandlingsform, baserar sig på

1) Teorier kring vidmakthållande faktorer
2) Visst förhållningssätt gentemot patienten.
3) Terapeutiska tekniker
4) Genomförs systematiskt med uppföljning
5) Flera professionella med rätt kompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

råga 3:4. Det finns flera psykoterapier inriktade mot depression, nämn en som inte ingår i KBT, och beskriv psykoterapin. (3p)

A

IPT - interpersonell psykoterapi,

  • Fokus på relationer utanför terapirummet.
  • Aktivering av sociala relationer,
  • bearbetning av föreställningar kring förluster
  • egna rollen i sociala sammanhang

Psykodynamisk terapi

  • Handlingars mening och avsikt
  • Symtom som uttryck för inre konflikter
  • Ökad självinsikt
  • Terapeutens neutralitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Patient med osäker depression diagnos På vilket sätt kan diagnostiken säkerställas? (5)

A

Använda sig av teamresurser

  1. Strukturerad/semistrukturerad intervjuer.
  2. Självskattningsinstrument
  3. Fördjupade samtal
  4. Journalgenomgång- journalkopier
  5. Intervju av närstående
  6. Somatiska undersökningar (utesluta annat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder ADHD respektive ADD samt hur skiljer de sig symtommässigt? (2p)

A

ADHD = attention deficit hyperactivity disorder

ADD= attention deficit disorder.

Vid ADD saknas hyperaktiviteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vuxen med ADHD, vilket läkemedel är lämpligt att börja med och vilka fördelar samt nackdelar har ditt valda läkemedel? (4p)

A

Metylfenidat

+ minska funktionsnedsättning

+ god effekt samma dag,

+ snabb eliminering så att sömnen inte störs

  • biverkningar: pulsökning, sömnlöshet, aptitlöshet, viktminskning blodtrycksförhöjning, ångetst, illamående - doseringssvårig heter
  • missbruk (lisdexamfetamin, dextroamfetamin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fråga 3:8. Amfetamin och amfetaminderivat är effektivt mot ADHD. Vilken är amfetamins verkningsmekanism vid ADHD? (2,5p)

A

Amfetamin reverserar NET/DAT/SERT vilket ger mer av transmittorsubstanserna dopamin och noradrenalin i synapsklyftan.

(Vid högre doser inhiberar även amfetamin MAO. Intracellulär frisättning i nervändslut där vesikulärtlagrade monoaminer transporteras till cytoplasman via att påverka VMAT.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är ADHD kärnsymtom? (1,5p)

A
  1. Impulsivitet,
  2. ouppmärksamhet,
  3. hyperaktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vem får skriva vårdintyg?

A

Intyg om att en patient behöver tvångsvård, det vill säga vårdintyg, ska skrivas efter en särskild undersökning. Undersökningen ska göras av legitimerad läkare.

Om undersökningen inte kan göras med patientens samtycke får en läkare som arbetar i allmän tjänst eller har avtal med regionen om att göra undersökningar för vårdintyg besluta att patienten ska tas om hand för undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fråga 5:2. Johan söker vård för sina besvär som är uttalad ångest på öppna platser såväl som i stängda utrymmen. Han har även svårigheter att vara ensam och att åka buss.

Vilken diagnos är rimligast?

A

Agorafobi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fråga 5:3. Karl söker vård då han under de senaste fem åren besvärats av svängningar i sitt mående. Periodvis ärhan nedstämd medan han periodvis uppvisar hypomana symtom. Efter bedömning konstateras att han mår periodvis dåligt av sitt tillstånd men aldrig har uppfyllt kriterier för egentlig depression eller hypoman episod.

Vad är rimligaste tillstånd?

A

Cyklotymi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Överdriven kvinna . Flörtar öppet med man i väntrummet. Iögonfallande klädsel. Hon beskriver att hon upplever sig som oduglig och oattraktiv. Hon återkommer till ”om inte andra beundrar mig är jag inget värd”.

Vad för diagnos misstänker du?

A

Personlighetssyndrom histrionisk form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Man söker för nedstämdhet. Misstanke om alkoholbrukssyndrom. Inga specifika alkoholmarkörer är tagna men övriga prover finns.

Vilka prover kan stärka alkoholmisstanke?

A
  1. ASAT/ALAT 2:1 = förhöjda
  2. GT
  3. Blodstatus - anemi,
  4. MCV -förhöjt
  5. Höga triglycerider

Dessa är dock väldigt ospecifika och bidrar till helhetsbilden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Psykkliniken. Patient erhållit en intramuskulär injektion med Haldol. Utvecklat akut dystoni med cervikal dystoni, krampande svalgmuskulatur och kvävningskänsla.

Vad gör du?

A

Ge akineton intramuskulärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Söker pga oro-ångest. 70-årig kvinna med ALS. Pareser, muskelatrofi, spasticitet och muskelkramper. Rullstolssittande. Kognition ok. TIA 10 år sedan. Make tar hand om henne, 2 vuxna barn. Ansluten till palliativ hemsjukvård LM: trombyl, simvastatin, omeprazol

Fråga 3:1. Beskriv hur din plan ser ut vad gäller att göra bedömning av hennes oro-ångest. (2p)

A

Anamnes

  1. fysiskt
  2. psykiskt
  3. existensiellt

Status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kvinna med ALS. Ångest orsakad pga psyko-social orsak. Orolig för mannen efter hennes död.

Fråga 3:2. Beskriv 2 icke-farmakologiska åtgärder och 1 farmakologisk åtgärd som kan vara aktuella för att lindra ångesten. (3p)

A

Icke farmakologiskt

  1. Lugnt bemötande *
  2. Samtal om oron med vårdgivare, kurator och/eller make *
  3. taktil massage
  4. avslappning

Farmakologiskt

  1. bensodiazepin (Oxascand 5mg v.b)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kvinna med ALS . Ökade smärtor i kroppen sista veckan, sitter ffa i ryggen. Har svarat på extra morfin och du bedömer det som nociceptivt och sekundärt till hennes pareser. Hon har tagit extra morfin sista 5 dagarna enligt nedan med god effekt och du tänker därför öka opioidordinationen utifrån detta. Aktuell per oral opioidordination: DT Dolcontin 10mg x 2 T Morfin 10mg 0,5 vb Extradoser sista 5 dagarna: Dag 1: 6 extradoser Dag 2: 8 extradoser Dag 3: 8 extradoser Dag 4: 7 extradoser Dag 5: 8 extradoser

Fråga 3:7. Vad blir din opioidordination per oralt (Dolcontin respektive Morfin)? Motivera (2p)

A
  1. DT Dolcontin 30mg x2,
  2. T Morfin 10mg 1 vb.

1/6 av den långverkande dosen morfin som vid behovsdos kortverkande morfin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Du vill förstås även ändra den subcutana vid behovs-ordinationen av morfin, så att den motsvarar den nya dosen. Dosförhållandet mellan per oralt och parenteralt morfin är 2:1.

DT Dolcontin 30mg x2, T Morfin 10mg 1 vb. 1/6 av den långverkande dosen morfin som vid behovsdos kortverkande morfin

Fråga 3:8. Vilken blir din ordination av injektion morfin parenteralt vid behov? (Ange preparat, styrka, mängd och administrationssätt) (1p)

A

Svarsförslag 3:8. Inj Morfin 10mg/ml 0,5ml sc vid beho

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kvinna 25 år. Kraftiga humörsvängningar, periodvis initiativsvårigheter och periodvis full av energi. Lätt intresserad av nya aktiviteter och relationer men kan inte avsluta vad hon påbörjar. Impulsstyrd. Nedsatt uthållighet och planeringsförmåga.

Föräldrarna försöker stötta dottern men inte orkar längre. De vill få hjälp men det är osäkert vad patient vill.

Fråga 4:1. Vilka är de fyra rimligaste differentialdiagnoserna? (4p)

A
  1. ADHD
  2. Bipolärt syndrom
  3. personlighetssyndrom - borderline
  4. psykisk utvecklingsstörning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

.Fyll i tabellen. (4p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fråga 4:3. Föreslå test för

  1. ADHD,
  2. Intellektuell funktionsnedsättning,
  3. Borderline,
  4. Bipolärt (maniska symtom)
A

ADHD:

  1. ASRS = adult self report scale for adhs,
  2. wurs= wender utah raiting scale

Bipolärt

  1. MDQ = mood disorder questionnaire,
  2. ymrs = young mania rating scale

Borderline

  1. SQID II,

Intellektuell funktionsnedsättning -

  1. WAIS = wechlers adult intelligence scale
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fråga 4:4. Vilka är diagnostiska särdrag vid personlighetsstörning borderlinetyp? (1,5p)

A
  1. Emotionell instabilitet - humörsvängningar, sårbarhet, svårkontrollerad ilska
  2. Ostabil självbild och identitet, skiftar mellan svart och vitt
  3. stormiga relationer, känslig för separation
  4. Impulsivitet - hög suicididrisk, sex, slöseri, ätstörning
  5. överdriven beundran/nedvärdering av person
  6. Känsla av tomhet
  7. Stressrelaterad paranoia

,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Behandlingsprinciper för personlighetsstörning borderlinetyp (1,5p)

A
  1. Överlevnad - tillgängligt och möjlighet till korta inläggningar
  2. Säkra behandlingskontakt - stor risk för att avbryta, viktigt med bemötande
  3. Grundproblematik - DBT, MBT, ERGT
  4. Läkemedel - mot enskilda symptom svängningar i måendet, samsjuklighet (ex stämningsstabiliserande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
  1. Förklara huvuddragen för kluster a,b,c personlighetssyndrom
  2. Ge två exempel på personlighetssyndrom i vardera kluster (borderlinetyp ger inga poäng) (4,5p)
A

Kluster A - Misstänksamma, verklighetsfrämmande. avvikande beteende, uppfattas som konstiga, eccentriska

  • paranoid
  • schizoid
  • schizotyp

Kluster B- Känslomässiga (mellan misstänksamh och ängslig) dramtiska, emotionella, irrationella

  • antisocialt
  • histrioniskt
  • borderline
  • narssicistiskt

Kluster C - ångestfyllda, rädda

  • ängslig
  • osjälvständig
  • tvångsmässig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Behandlingen av en borderlinepatient leds av en psykolog och patienten förbättras succesivt. Sex månader senare kommer psykologen till dig och berättar att patienten försämrats. Drar sig undan, kommer inte ut från hemmet och går inte till arbetet längre. Psykologen föreslår insättning av läkemedel mot depression.

Fråga 4:7. Vad gör du? (1p)

A

Träffar patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kvinna med borderline. Under samtalet framkommer typiska depressiva symtom med besvär sedan minst tre veckor, lustlöshet, nedstämdhet,
sömnstörning, nedsatt initiativförmåga, energilöshet, koncentrationsstörning samt skuldkänslor. Inga självmordstankar finns.

Fråga 4:8. Vad bör du göra utifrån ev vidare utredning och behandling? (3p)

A
  1. Utesluter andra tillstånd
    • labprover - hypothyroidism, B12-brist, anemi, missbruk, infektion
    • somatiskt status
  2. Medicinering i väntan på provresultat.
  3. Bokar uppföljning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Symtomskattningsskala för depression (1p)

A
  1. MADRS - Montgomery-Åsberg depression.rating scale
  2. BDI- Becks depression inventory
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fråga 4:10. Beskriv tre olika antidepressiva läkemedelsgrupper avseende namn och verkningsmekanism som är möjliga (det vill säga inte SSRI eller SNRI). (4,5p)

A
  1. NaSSA
  2. Tricykliska, tetracykliska - har effekt på både serotonin, ne och dopamin
  3. MAO - förhindrar nedbrytning av monoaminer
  4. NDRI - ne, dopamin
  5. NARI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Du är AT-läkare och framjour vid psykiatriska kliniken. LPT kvinna. Våldsam - bältning. Haldol 10 mg im. 3x igår, 2x idag. Rycker i armar och ben samt skriker att hon skall ut från avdelningen. Hon tänker inte vara kvar, svara på frågor eller ta läkemedel

Fråga 5:1. Skall patienten erhålla injektionen nu? (1p)

A

Nej.

Det är tvångsmedicinering och får enbart ordineras av chefsöverläkare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Du är AT-läkare och framjour vid psykiatriska kliniken. LPT kvinna. Våldsam - bältning. Haldol 10 mg im. 3x igår, 2x idag. Rycker i armar och ben samt skriker att hon skall ut från avdelningen. Hon tänker inte vara kvar, svara på frågor eller ta läkemedel

Fråga 5:2. Hur handlägger du situationen? (1p)

A

Ringer bakjouren.

Lågaffektivt bemötande, lugn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q
  • Du är AT-läkare och framjour vid psykiatriska kliniken. LPT kvinna. Våldsam - bältning. Haldol 10 mg im. 3x igår, 2x idag. Rycker i armar och ben samt skriker att hon skall ut från avdelningen. Hon tänker inte vara kvar, svara på frågor eller ta läkemedel*
  • Patient vandrade intensivt i korridoren. Blev våldsam och argefter att personalen försökt begränsa hennes rastlösa beteende (sätta ner henna). Du ringer bakjouren och rapporterar vad som hänt. Bakjouren diskuterar runt viktiga diagnoser att utesluta nu.*

Fråga 5:3. Vad är viktigt att utesluta? (1p)

A

Akatesi

  • Biverkan av haldol/annan antipsykotika. Akatesi betyder ”att inte kunna sitta still” och ger myrkrypningar i kroppen samt en inre oro.
  • Kan delvis lindras med fysisk rörelse.
  • Att inte kunna röra sig gör situationen ohållbar och patienten blir lättare aggressiv. Försök att begränsa patientens rörlighet gör att patienten mår sämre.
  • Misstolkas ofta som psykotiska manifestationer vilket leder till att patienten får mer neuroleptika som enbart ger ökad akatesi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Fråga 5:4. Vid vad för medicinering kan man få akatesi? Hur påverkar bältning situationen (2p)

A

Akatesi - kan orsakas av antipsykotika som Haldol

  • Akatesi betyder ”att inte kunna sitta still” och ger myrkrypningar i kroppen samt en inre oro
  • Lindras med fysisk rörelse.
  • Att inte kunna röra sig gör situationen ohållbar och patienten blir lättare aggressiv. Försök att begränsa patientens rörlighet, som vid bältning gör att patienten mår sämre.
  • Misstolkas ofta som psykotiska manifestationer. Leder till att patienten får mer neuroleptika som enbart ger ökad akatesi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Fråga 5:5. Vad beror galaktorre på vid Haldolbehandling och vilket av hjärnans bansystem är involverat? (1,5 p)

A

Den antidopaminerga effekten i tubero-infundibulära banorna ger prolaktinstegring vilket ger neuroleptikabiverkan galaktorre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Fråga 5:6. Vad beror akatesi på och vilket av hjärnans bansystem är involverat? (1p)

A

Antidopaminerg (D2) effekt i nigrostiratala banorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Kvinna berättar att hon är deprimerad och har använt sin systers sertralin 50 mg under nio dagar utan att ha blivit bättre.

Fråga 2:1. Varför har hon inte blivit bra? (3p)

A
  1. Kort behandlingstid
  2. Liten dosering
  3. Rätt diagnos
  4. Rätt läkemedel (kan först utvärderas senare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Kvinna som känner sig deprimerad. Har använt sin systers sertralin (SSRI-läkemedel) 50 mg under nio dagar utan att ha blivit bättre.Du vill säkerställa diagnosen.

Fråga 2:2. Vad bör ingå i en anamnes? (4p)

A
  1. Problematik
    • nedstämdhet
    • oro
    • motivation, initiativförmåga, koncentrationsförmåga
    • utveckling över tid, debut
    • Liknande problem tidigare
  2. Personlighet
  3. Barndom/uppväxt
    • trauma
  4. Andra sjukdomar och läkemedel
  5. Missbruk, alkohol, droger
  6. Vardag
    • Kost
    • Sömn
    • Intressen, fysisk akitivtet
  7. Funktionsnivå
    • Sysselsättning -
    • vardagliga aktivitet
  8. Socialt
    • relation- sexualanamnes,
    • familj
    • stöndnätver
  9. Suicid, självskada och våld
    • livslust och framtidplaner
    • dödstankar, planer
    • suicidtankar,planer, försök
  10. Ärftlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Förklara skillnaden mellan recidiverande depression och persistant depressiv disorder (PDD) / dystymi?

A

Dystymi/PDD är ett kroniskt depressivt tillstånd. Som varat mera än 2 år.

  • Låggradig depressivitet behöver alltså inte uppfylla kriterier för depresison, men episoder kan förekomma (dubbeldepression)

Vid recidiverande depression finns depressionfria perioder mellan sjukdomsepisoderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Fråga 2:4. Vad är rekommenderad behandling vid PDD? (1p)

A

Antidepressiv medicinering

(dystymi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Kvinna med sertralinbehandlad (150mg) recidiverande depression (5xepisoder). Får sexuella biverkningar

Fråga 2:5. Vilka antidepressiva läkemedel har mindre av sexuella biverkningar? (3p)

A

Mirtazapin, Voxra (Bupropion) och Brintellix (Vortioxetin).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Varför bör man diskutera överdosrisker med litiumbehandlade patienter?

A

Litium är akut organskadande/livshotande vid större överdos

Kronisk måttlig förhöjd koncentration ger organskador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Det finns risk för ofrivillig överdosering av litium på grund av
läkemedelsinteraktioner. Vilken läkemedelsgrupp är speciellt viktig att påminna om avseende den risken och varför? (2p)

A
  1. NSAID -vanligt förekommande, lätt tillgänglig smärtlindrande medicinering
  2. ACE-hämmare
  3. Diuretika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Fråga 2:8. Vad för osaker finns det till förhöjda litiumvärden? (2p)

A
  • Försämrad njurfunktion
  • NSAID
  • Feldosering
  • Uttorkning - Feber, kräkning, diarre
  • Felvärde - provet taget vid fel tidpunt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

I patientjournal syns marginellt förhöjt litiumkoncentrationsvärde.

Vad gör du?

A
  1. Ringer patient
    • Fråga
      • mående (biverkningar, feber, neurologiska symptom)
      • doser
      • Andra läkemedel
    • Uppmuntra drickandet, inga nya litiumtabletter
    • Kontakta vård vid försämring
  2. Nästa dag
    • Nytt litiumprov
    • Telefon tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Fråga 5:1. För en person som reagerar med ångest i sociala situationer, hur skiljer du mellan paniksyndrom och social ångest utifrån aspekten social situation? (2p)

A

Social ångest:

  1. undvikande betende
    • situationer man kan göra bort sig
    • negativ kritik av andra
  2. Fokus på vad andra tänker om en, räddsla att bli granskad av andra
  3. Ansiktsrodnad
  4. Förväntansångest och ältande efteråt
  5. Svårt att tala

Paniksyndrom

  1. Förväntansångest
    • räddsla för att få panikattack
  2. Undvikande av situationer som kan ge panikattack
  3. Anfall med max ca 10 minuter
  4. Inte samma ältande efteråt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Social ångest - Vilka är huvudalternativen avseende behandling och vilken behandling brukar vara förstahandsval? (2,5p)

A
  1. KBT - sociala färdigheter, exponering, kognitiv omstruktering
  2. SSRI - kan egentligen sättas in direkt med KBT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Varför rekommenderas KBT i grupp, vid social fobi, och finns det individuell KBT för social ångest? (1,5p)

A

Exponering - socialfobiskt stimuli

Finns individuell KBT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Finns det något läkemedel som kan tas vid behov vid social ångest? (1p)

A

Betablockerande läkemedel

Kan användas vid tillfälliga besvär av social ångest vid enstaka presentationstillfällen men inte för mer långvarig och svår social ångest. Bensodiazepiner har ingen plats i behandlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är grundregeln gällande vem som får skriva vårdintyg

A

Legitimerad läkare

(oberoende av anställning, även som pensionär eller på semester)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Melankolisk depression karakteriseras av ett antal specifika symtom, vilka då?

A

Minst 1

  1. Förmågan att kuna glädje/lust försvunnit
  2. Reagerar inte på vanligtvis positiva stimulli

Minst 3

  1. Nedstämdhet av distinkt kvalitet
  2. Nedstämdhet värst på morgonen
  3. Tidigt uppvaknande
  4. Psykomotorisk hämning eller agitation
  5. Aptitlöshet, viktminskning
  6. skuldkänslor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilka positiva symptom finns det vid schizofreni?

A
  1. Perceptionsstörning
    • hallusinationer - hörsel, smak, lukt, taktil
    • illusioner
  2. Tankeverksamheten
    • Form
      • ​associationsstörning
      • splittrat, desorganiserat tal
    • Förlopp
      • tankestopp/blockering
      • förlångsammad tankeproduktion
      • Tanketrängsel, oavsiktliga tankar, tankepåsättning
    • Innehåll
      • Vanföreställningar
        • primära vs sekundära
          1. hänsyftningideer - tv
          2. upplevelse att vara styrd, förgiftningsideer
        • bisarra vs icke-bisarra
        • stämningskongruenta - inkongruenta
  3. Tal
    • Alogi (svårigheter att hitta ord)
    • Neologismer (ordnybildningar)
  4. Jagstörning
    • Oskarp gräns mellan jaget och omvärden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vilket personlighetssyndrom passar detta bäst in på?

  1. Likgiltig inför relationer till andra inklusive att finna en partner.
  2. Trivs bäst ensam.
  3. Brist på känslor och oförmåga att uttrycka känslor.
  4. Likgiltig för beröm eller kritik.
A

Schizoid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vilket av symtom (intresseförlust, ångest, sömnstörning, självförebråelse, psykomotorisk agitation) är inte diagnoskriterium vid egentlig depression?

A

Ångest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vilket antipsykotiskt läkemedel har låg risken för sedation?

A

Aripiprazol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Man inkommer med polis, Välkänd missbruksproblematik. Svårigheter att lämna anamnes. Mårr illa, muskelvärk, vidgade pupiller, svettas, rinnande snuva, gäspar och diarre. Efter undersökning är du övertygad om att han är abstinent.

Vad misstänker du att han är abstinent från?

A

Opiater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q
  • 21 årig man. Nyinflyttad student. Inte klarat skolan, depression., isolering, koncentrationssvårigheter. Känsla av värdelöshet. Behandlats med SSRI; SNRI, KBT.*
  • Remiss: patient med terapiresistent depression*

Du har möjlighet att träffa patienten vid tre tillfällen under en vecka men har inte tillgång till studenthälsans journal. Vad är rimligt att ha gjort efter en vecka? (7p)

A

Uförliga anamnes

  1. Uppväxt
    • negativa livshändelser, trauma, övergrepp
    • utveckling
    • personlighet
  2. Problematik
    1. Förlopp, debut, progression
    2. maniska/hypomana episoder
    3. stressorer/skyddsfaktorer
    4. andra ymptom
    5. Suicid, självskada, våld
    6. Följsamhet, egna tankar kring sjukdom och behandling
  3. Missbruk - alkohol, droger, tobak
  4. Ärftlighet -
    • psykisk och suicid
    • somatisk
  5. Andra sjukdomar, läkemedel
  6. Livstil
    • Kost
    • Sömn
    • hobbyn, fysisk aktivitet
  7. Funktionnivå -
    • arbete/studier,
    • vardagsysslor
  8. Socialt
    1. relationer, (sexuanamnes)
    2. stödnätverk
    3. familj

Närstående anamnes

Skattningsskalor

  1. MINI
  2. SQID-I
  3. MADRS
  4. MDQ
  5. AUDIT
  6. DUDIT

Psykiskt status och suicid bedömning

Somatiskt

  1. Somatiskt status
  2. Neurostatus
  3. Lab
    • Blodstatus
    • Infektion - CRP, LPK, SR
    • Sköldkörtel
    • B-12
    • Elektrolyter, njurer
    • b-Peth, drogscreening

Läkemedelsgenomgång

  1. Se över läkemedelsdoserna och tidpunkterna
  2. Kompliance
  3. KBT -typ, följsamhet etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

MINI-intervju ger utslag för depression och ADHD. Samsjuklighet är vanlig men vanligare är att en sjukdom förklarar allt. Hur gör du för att försöka skilja dessa tillstånd åt? (4p)

A

Fördjupad anamnes

  1. Förloppet och uppväxr viktigt
  • ADHD börjar ofta tidigt, depression senare
  • Vid recidiverande depression episodvis problematik medan ADHD är persisterande men skiftar utifrån krav i livet

Skattningsskalor

  • ADHD - WURS, DIVA, SNAP-IV, ASRS
  • Depression - PHQ-9, MADRS-S etc

Anhöriganamnes

Förloppet är mycket viktigt. ADHD syns från tidig barndom och finns hela tiden men symtom skiftar utifrån krav i livet. Depression finns i olika varianter och om det är recidiverande depressioner så finns det fria intervall. Fördjupad anamnes med ytterligare skattningsskalor/strukturerade intervjuer (tex WURS eller DIVA för ADHD).
Anhöriganamnes är viktig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilka är kärnsymtomen i ADHD? (1,5p)

A
  1. Uppmärksamhetsproblem
  2. Impuslivitet
  3. Hyperaktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad för behandling finns det för ADHD?

A

Anpassningar på flera nivåer (kommun, skola, sjukvård, vuxenpsykiatri etc), samordnad vårdplan med riktade insatser mot problemoråde

  1. Psykoedukation -
    • info om diagnos, symtom, samsjuklighet, behandlingsalternativ, vårdbidrag
    • närstående och patient
    • råd om sömnhygien, kost och motion
    • kompensatoriska strategier
  2. Sömnhygien
    • ​Regelbundenhet, rutiner
    • lugn och ro, tydliga signaler vid läggdags
    • ingen teknik, sociala medier
    • fysisk aktivitet, men inte för sent
    • koffein,rökning, alkohol, droger, kost
  3. Farmakologi -
    • Läkemedel
    1. ​Metylfenidat -Concerta
    2. Lisdexamfetamin, atomoxetin, guanfecin
    • medelsvår- svår adhd
  4. Skolanpassning
    • ​Hjälp med organisering och planering
    • Anpassning av uppgifter, instruktioner och återkoppling, motivationshöjare
    • Möjlighet att sitta ensam
    • Lågaffektivt bemötande,
    • Fokus på det positva
    • gemensam överrenskommelse
  5. Kognitivit stöd
    • Hjälpmedel - ex applikationer
    • Arbetsterapeut - uppfölning
  6. Familjeinsatser och boendestöd
  7. ​KBT/BT

Svarsalternativ 4:4. medicinering mot ADHD tex metylfenidat. Fördjupa bedömning avfunktionsnedsättning och erbjud riktade insatser mot problemområden, detta är oftast att arbeta med struktur/schema/rutiner men även sömn. Skolan kan erbjuda stödinsatser, samordning behövs. Boendestödjare kan bli aktuellt. Psykopedagogiska insatser, tex
patient och anhörigutbildning. (Lärandemål: T10C34)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Hur planerar man framtida uppföljning kring metylfenidatbehandlad ADHD? (4p)

A
  1. Hälsokontroller (en gång per 0,5-1år, tätt första 6 månader)
    • sömn
    • vikt, längd
    • somatiskt status
      • bp, puls, hjärta
    • EKG, hjärtsviktmarkörer
    • Drogscreening
  2. Samtal om aktuell situation
    • Livshändelser, -kvalite, stressorer
    • 4-6 månader
    • Biverkningar och effekt
  3. Skattning av kärnssymptom och funktion
    • ​Kärnsymptom - SNAP IV
    • funktionsnivå
      • C-GAS children assesment scale
      • CGI - clinical global impression
      • ASRS, WHODAS
  4. Bedömning av insatser hemma och i skola
  5. Bedömning av ytterligare psykopedagogik
  6. Missbruk
  7. Eget ansvar att kontakta vid behov

Symtomen, funktionsnivå och mående behöver följas. Patienten har ett
eget ansvar att kontakta mottagningen men vi behöver även träffa honom några gånger per år. Vid uppföljning är det lämpligt att lyssna på patienten men även att följa symtom och funktionsnivå med lämpliga skattningsskalor tex ASRS och WHODAS. Kroppsliga symtom måste undersökas och dokumenteras, speciellt hjärt/kärlsystemet med blodtryck,
puls och EKG. Vissa kontrollerar hjärtsviktsmarkörer. Då missbruk är vanlig samsjuklighet kan drogscreening göras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

På uppföljningen framkommer att metylfenidat ADHD-patient upplever sig förbättrad men du misstänker missbruk. Vad gör du? (2p)

A
  1. Pratar med patient/närstående
  2. Drog och alkoholscreening
  3. Då metylfenidat har beroendepotential och kan bytas ut mot något utan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

15-årig flicka tillsammans med mamma till psykiatriakuten. Intensiv ångest. Började en natt, stark räddsla/ångest, andnöd, hjärtklappning, skakig, svimfärdig. Flera gånger i månaden, senaste månaderna. Kommer plötsligt, varar i 30 min till 3h. Blivit tätater och tätare. Tidigare somatisk frisk. Ingen psykiatrisk ärftlighet

Vilken preliminärdiagnosen? Motivera,

A

Du misstänker panikattacker pga typiska symptom.

Det innebär attacker med stark ångest och 5 kroppsliga symptom; svårt att andas och få luft, har hjärtklappning, skakig och kände sig svimfärdig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad är kriterierna för paniksyndrom enligt DSM5?

A
  1. Återkommande anfall med plötsligt påkommen extrem rädsla/ångest. Kulmen nås inom minuter
    • Symptom för panikattack
  2. Räddsla för nytt anfall/konsekvenser eller unvikandebeteende
  3. Förklaras inte bättre av annat - missbruk - koffein, abstinens, centralstimulantia
64
Q

Vilka är de vanligaste differentialdiagnoserna till paniksyndrom och hur kan du utesluta dessa? (4p)

A

​Differentialdiagnoser

  1. Hjärta och lungor
    • angina, arrytmier
    • astma, KOL, LE
  2. Hypertyreos
  3. Missbruk
    • koffein
    • centalstimulantia
    • abstinenssymptom - alkohol, lugnande
  4. Läkemedel
  5. Andra ångesttilstånd
    • Generaliserad ångest
  6. Depression

Utredning

  1. Viktigaste med noggrann anamnes. Kan kompletteras med stukturerade intervjuer som MINI
  2. Lab - blodstatus, sköldkörtelfunktion, elstatus, urinprover
  3. EkG, holter
  4. Spirometri vid obstruktionsmisstanke
65
Q

Vilka behandlingsalternativ finns det för panikångest?

A

Behandlingen beror på graden av panikångesten samt funktionsnedsättning

  1. Psykoedukation -
    • normalisering, lugnande besked
    • eliminera pådrivande miljö
      • sömnbrist, stress
      • alkohol, kaffe, droger
    • trygghetsskapande rådgivning
  2. Psykoterapi - KBT
  3. Farmakologi
  • SSRI

Benzos kan lindra i början, men löser inte/kan förvärra grundproblemet. Därmed rekomenderas inte det

66
Q

Vilka personlighetssyndrom ingår i kluster B?

Vad kännetecknas de gemensamt för?

A
  1. Borderline
  2. Narssicistisk
  3. Histrionisk
  4. Antisocial

BAD- dramatiska, emotionella, irrationella

67
Q

Vid ångest sker reaktioner utifrån hotets närhet (enligt: inget hot, långt
bort/potentiellt hot, annalkande hot, omedelbart hot). Vad stämmer bäst?

A. Vid annalkande hot är den kognitiva processen orostankar/kontrollerande processer

B. Vid omedelbart hot sker en beteendeinhibering

C. Vid potentiellt hot sker ett maximalt sympatikuspåslag

D. Vid annalkande hot sker ökat autonomt påslag i kombination med höjd aktivitet i prefrontala cortex

E. Vid ett potentiellt hot är högre kognitiva funktioner inte tillgänglig

A

D

68
Q

Gällande ångestsyndrom, vad stämmer?

A. KBT är förstahandsvalet för samtliga ångestsyndrom

B. Social ångest behandlas med KBT; en vanlig och effektiv KBT-behandling vid social ångest är gruppbehandling

C. Tvångssyndrom är ett av de vanligare ångestsyndromen

D. Utgångspunkten i Aron Becks kognitiva teori om ångest är att det är händelsen och inte tolkningen som är viktig.

E. Noradrenergt verkande läkemedel är förstahandsval vid läkemedelsbehandling

A

B

69
Q

Fråga 6:4. Vid depression, vad stämmer?

A. Kriteriet nedstämdhet måste finnas

B. Kriteriet minskad energi/uttröttbarhet måste finnas

C. Tillståndet skall ha varat i minst två veckor

D. Alla ovan stämmer

E. A+C stämmer

A

C

70
Q

Fråga 6:5. Schizofreni, vad stämmer bäst?

A. Flera autoimmuna sjukdomar är associerade med schizofreni

B. Det autonoma nervsystemets reglering är oftast störd

C. Bristande sjukdomsinsikt är vanligt

D. samtliga ovan

E. A + C stämmer

A

D

71
Q

Fråga 6:6. Patienter som vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård har, om inget annat beslutats, rätt att:

A. Efter två dagar överklaga beslutet om tvångsvård

B. använda dator dygnet runt

C. tillsammans med personal gå till sin advokats kontor (även om det ligger utanför sjukhusområdet)

D. använda telefon för att ringa vem hen vill kl 7-23

E. Samtliga ovan

A

B

72
Q

Polisen inkommer med välkänd man med missbruksproblem. . Har vårt att lämna anamnes, mår illa, muskelvärk, vidgade pupiller, svettas, rinnande snuva, gäspar och har diarre.

Efter undersökning är du övertygad om att han är abstinent. Vad misstänker du att han är abstinent från?

A

Opiater

73
Q

Fråga 6:8. MADRS (Montgomery-Åsberg-Depression-Rating-Scale), vad stämmer?

A. En depressionsskattningsskala som är lämplig att använda som screening avseende depression

B. Bra att använda för att differentiera mellan depression och ångestsyndrom efter ett samtal

C. Bra för att nivåbestämma depressionen men för dålig sensitivitet för att följa depressionens förlopp

D. Finns i en självskattningsversion som innehåller en fråga mindre än MADRS

E. Samtliga ovan

A

D

74
Q

23-årig smutsig man inkommen till akuten med 2 poliser, i handbojor. Gör motstånd när man försöker få in mannen på undersökningsrummet. Anses akut psykiskt sjuk, behov av vård.

Kan polisen lämna akuten? Motivera

A

Nej. I detta initiala skede har du ingen aning om detta handlar om
psykisk sjukdom över huvudtaget, polisen behöver kvarstanna till dess att du bildat dig en uppfattning om det.

75
Q

23-årig smutsig man inkommen till akuten med 2 poliser i handbojor. Gör motstånd när man försöker få in mannen på undersökningsrummet. Anses akut psykiskt sjuk, behov av vård.

Vad blir nästa steg för att skaffa bättre överblick?

A

Pratar med polisen - bakgrund, inhämtning, transport

Journalgranskning

Kontakta anhöriga

Säkerhet och riskanalys

  1. bakgrundsinformation
    • tidigare beteende,
    • missbruk,
    • personlighetssyndrom
  2. aktuell information (förändringar)
  3. siutation i mötet (irriationshöjande, defensivt, predator)
  4. Plats för mötet (statisk säkerhet)
    • utvägar,
    • tillgänglig hjälp,
    • närvarande

Funder ut vad är egentliga faran och vilka är konsekvenser

76
Q

Fråga 3:3. Efter denna undersökning är din arbetsdiagnos ”akut psykos”. Ge ett exempel på ett fullständigt psykiskt status som är förenligt med denna diagnos. (4p)

A

1. Yttre

Trasiga kläder och smutsig. Stark odör.

2, Kognitivt status

  • vakenhetsgrad, klarhet, orientering, koncentrationsförmåga, minne, intellekt
  • Vaken och alert. Orienterad i rum och tid*

3. Emotionell och formell kontakt

Bristande emotionell och formell kontakt. Står upp i rummet. Ingen blickkontakt

4. Tankeverksamhet

  • förlopp (mängd, hastighet, process), innehåll (depressivt, grandiost, stressorfokuserat, hämnd), vanföreställningar
  • Normal tankehastighet. Associationsrubbning med osammanhängande tal och tankepauser. Tankeinnehållet depressivt, ångestfullt, rädsla över att bli förföljd och övervakad.*

5. Stämningsläge och affekter

  • grundstämning, avledbarhet, affekter
  • Agiterat stämningsläge. Ej avledbart. Visar starka affekter med bland annat ilska och sorg och gestikulerar under samtalet.*

6. Psykomotorik

  • mimik, kroppsrörelser, stereotypier
  • Psykomotoriskt agiterad. Petar på sitt hår under samtalet och skakar på fötterna.*

7. Perception​

  • hallusinationer, illusioner
  • Hörselhallusinationer. Imperativa*

8. Suicidbedömning

  • framtidhopp, dödstankar, suicidtankar, -planer, -förberedelser, tidigare -försök
  • Har inte haft tankar eller planer kring suicid. Inga tidigare försök. Ser dock inget hopp med framtiden. Suicidrisken bedöms för tillfället som låg*

9. Sjukdomsinsikt och behandligsmotivation

Har partiell sjukdomsinsikt. Hjälpsökande angående depressiva besvär.

  • Vakenhet (fullt vaken eller medvetandepåverkad?)
  • Förmåga till formell och emotionell kontakt (bristande, avsaknad av?)
  • Klarhetspåverkan (oklar?)
  • Stämningsläge och affekter (affektlabil? neutral, förhöjd eller sänk grundstämning?)
  • Orienteringsgrad (desorienterad?)
  • Tankeverksamhet avseende innehåll (vanföreställningar av olika art tex paranoida? hänsyftningsideer?) och förlopp (desorganiserat? svårföljda
  • associationer? perseveration? neologism?) samt ev upplevd tanketrängsel,
  • tankedetraktion, -påsättning eller -utbredning
  • Yttre/ utseende (ovårdad? bristande hygien? annan särpräglad klädsel?)
  • Perception (hallucinationer?Illusioner?) • Koncentrationsförmåga (sänkt?**tappar tråden?)
  • Sjukdomskänsla/insikt?(sjudomskänsla finns ibland, insikt saknas)
  • Psykomotorik (rastlös? hämmad? stereotypier?
  • Behandlingsmotivation? (saknas ofta
  • Suicidriskbedömning (mycket svårbedömd under akut psykos och bö
  • beaktas särskilt utifrån detta)*
77
Q

Vilket samband finns det mellan cannabis och psykossjukdom?

A
  1. Cannabis ökar risken för schizofreni
    • Riskfaktorer
      • genetisk sårbara indiider DRD2, AKT1
      • tidig debut - större risk
      • manligt kön
      • höga doser, långvarig missbruk
      • syntetiska cannabinoider
    • THC.
      • Akuta psykotiska symptom
      • Via CB1-receptorn frisätts dopamin, eventuellt samband mellan akut intoxikation och psykos
    • Minskad gråsubstans vid regelbunden användning
      • Liknande områden som vid psykotiska tillstånd
      • amygdala, hippocampus, putamen, PFC
  2. Schizofreni ökar risken för missbruk

Cannabis innehåller över 400 olika ämnen varav en subtyp av THCmolekylen är psykogent aktivt. Via en cannabionidreceptorer (CB1) frisätts dopamin, vilken kan vara en förklaring till sambandet mellan akut cannabisintoxikation och psykos.(Cannabis innebär dock även ökad risk för ångesttillstånd och depressioner).

Cannabis förefaller också ha ett samband med schizofreniutveckling, där mycket talar för att cannabisrökning hos predisponerade individer medför sjukdomsgenombrott även i en del
fall där sjukdomen inte annars hade utvecklats. Att man utvecklar toxisk cannabispsykos är ett tecken på detta och det är för dessa individer av än större vikt att eliminera cannabisandvändingen.

78
Q

LPT-intagen patient. Blir våldsam, rusar mot entredörren, sparkar, skriker att han ska mörda den som närmar honom. Upprepade försök att närma honom misslyckas. Personal får hård knuff

Vilka åtgärder behöver vidtas och av vem?

A

Bältning iom risk för att skada sig själv och andra

Sedering med ex 5-10 mg Diazepam + Haloperidol 5mg i.m.

Beslutas av cheföverläkare

79
Q

Våldsam LPT-intagen patient. Bli våldsam, rusar mot entredörren, sparkar, skriker att han ska mörda den som närmar honom. Upprepade försök att närma honom misslyckas. Personal får hård knuff

Vilken akut medicinsk behandling

A

Sederande

  1. Diazepam 5-10 mg i.m.
  2. Haloperidol 5 mg im

Beslutas av cheföverläkare

80
Q

Schizofrenipatient ska utskrivas. VIlka behandlingsinsatser ska erbjudas inför utskrivning?

A

1. Farmakologiskt

A: Psykotiska symptomProfylaktisk antipsykotisk behandling ex olanzapin, abilify, risperidon

B: Stämningsläge

C: Sömn

D: övrigt ex tvång

2. Boende, arbetsterapeutiska och sociala stödinsatser

3. Psykologiska insatser

A: Psykoedukation information om sjukdom, läkemedel, acceptans (patient och närstående)

B: Psykoterapi - ex KBT, IPT-k

C: Samtalskontakt, kuratorskontakt

D: Info om kamratstöd - ex patientföreningar

E: Psykopedagogisk familjeintervention (PPI)-

4. Kontakt med beroendeenhet (vid missbruk, rökstopp)

5:Livstilsarbete

A: dygnsrytm

B: kost

C: fysisk aktivitet, sjukgymnast

D: stressreducering

6: Neurokognitiv rehabilitering (datorprogram)

Uppföljning

A: somatisk och psykisk hälsa

B: biverkningar

C: läkemedelseffekt

D: Viktigt att bedöma livskvalitet vs symptomfrihet.

E: Ringa patient, om den inte dyker upp.

  • Medicinering mot grundsjukdomen men även mot samsjuklighet samt
    symtomatisk. Individuell kontakt som kan ha olika inriktningar under olika faser tex KBT, kognitiv träning (IPT-k). Insatser riktade till patient och nätverk tex psykopedagogisk familjeintervention (PPI), patient och anhörigutbildning. Sociala och arbetsterapeutiska stödinsatser tex stöd i vardagen, sysselsättning, arbetsrehabilitering. Livsstilsarbete tex dygnsrytm, kost, fysisk aktivitet. Sjukgymnastik. Regelbunden uppföljning av funktionsnivå, medicinering, metabola kontroller.*
81
Q

Vilka procentuella risker finns att utveckla schizofreni om en eller bägge föräldrarna har sjukdomen? (2p)

A

Om en förälder har schizofreni är risken att barnet utvecklar
schizofreni 10% medan risken ökar till 30-40% om bägge föräldrarna har sjukdomen.

82
Q
  • S: 8-årig kille tillsammans med föräldrar på BUP. Problem med aggressivitet.*
  • B: Adopterad, kom til familjen som 10 v. Normal graviditet, men inga detaljer tillgängliga. Födelsevikt 3180 g, L 48 cm. Apgar 9. Gång 11 mån. Torr och ren 2,5 år. Sparsamt tal, ensta ord fram till 2. Meningar vid 3. Vid 4 hoppa, balansgång, rita huvudfoting, tum-fingergrepp. Bra ordföråd. Tidiga år nattskräck.*
  • Aggressionsutbrott sedan 2-3 års ålder. Tidvisa grimaser sedan skolstart. Grina, stanna i ett stelt konstlat leende. Rulla med ögonen. Klappar rytmiskt stereotypt. Ritualiserad kroppskontakt vid sänggående. Strycker fadern över kinden och överhandryggem. Spottar hemma och i skolan, trots tillsägelse. Harklar sig. Höga enstaviga, entoniga skrik. Duktig i skolan.*

Vad kan symptomen indikera?

A

Tourettes - ofrivilliga röreslser, ljud. Då brukar man även ha svårigheter att kontrollera impulsser. Har symptom av tvångskaraktär och stereotypier

Tvångssyndrom

Autismspektrumdisorder

ADHD

Beteendsyndrom

etc

83
Q

Hur behandlar man OCD hos barn?

A
  1. Psykoedukation - information om sjukdomen
  2. Exponering - undvika tvångsåtgärder. Utsätta sig för det som ger ångest
  3. KBT - internet, litteratur, grupp/individ
  4. Läkemedel -SSRI

Kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen kan ske individuellt med
barnet/ungdomen och med samtidig kontakt med föräldrar, syskon och eventuellt skola eller andra. Behandling kan även ges i grupp. Metoder som används är framför allt exponering, modellering, avslappningsträning, förstärkningsscheman och olika kognitiva tekniker. Medicinering med SSRI preparat i gängse dosering

84
Q

13-årig kille, tourettes, tvångssyndrom. Raseriutbrott, med aggressivt beteende. Svårt med resor, nya situationer, folkmängder. Har inga kompisar i skolan. Alltid uppfattats som speciell, inte fått vara med. Följer inte regler och föreskrifter/följer allt för ordagrant.

Sedan tidig ålder fixerade intressen (nycklar till bilar till ishockey). Slutade med välling först som 2,5 år. Sitter och gungar på huk (sedan förskoleåldern) vid glädje, oro, upphetsning. Känslig för ljud. Kan leda till utbrott

Undviker ögonkontakt. Kortfattade svar, ibland bara nickar/skakar på huvudet Har svårt att beskriva inre liv och känslor.

Ange vilken/vilka DSM-5 diagnoser du finner vara trolig/troliga. Beskrivvilka
beteenden du bedömer svara mot respektive diagnoskriterium (4p).

A

Autism - autismspektrum

A: socialt och kommunikation

1 )social ömsesidighet - svårigheter med sociala interaktioner

2) icke-verbalt, kommunikativt beteende - ex avsaknad av ögonkontakt
3) relationer - svårt att utveckla bevara, förstå relatiober

B: Repetativa mönster, oflexibilitet

1) stereotypa repetativa rörelser- gungande
2) oflexibel i rutiner - svårt för nya miljöer
3) fixerade intressen
4) hyperaktivitet vid sensorisk stimulering

C: symptom redan under tidig utveckling (alla behöver inte manifestera då)

D: signifikant funktionsnedsättning - ex socialt

85
Q

Vad betyder central koherens och theory of mind?

A

Theory of mind

= förståelse att andra människor har tankar, behov och föreställningar. Att dessa påverkar ens egna och andras beteende.

Att förstå att egna mentala tillståndet kan skilja sig från någon annans, trots att man befinner sig i samma situation (Sally, Ann-testet)

Central koherens =

Uppsamlandet av information från omvärden till en sammanhängande (koherent) meningsfull helhet.

Vid stark koherens - meningen/helheten prioriteras på bekostnad av detaljerna. Svag koherens- analys av alla detaljer var för sig

Ofta försvagade vid autism

Svarsalternativ 4:4. Theory of mind är förmågan att förstå att andra personer har egna tankar, behov och föreställningar. Det är viktigt att förstå att ens egna mentala tillstånd kan skiljas från andra trots att vi befinner oss i samma situation. I autism förekommer brister i ToM vilket kan yttra sig bla svårigheter att förstå andras känslor och motiv samt tex leda till interpersonella svårigheter.

Central koherens kognitiv stil där man i normaltillståndet kan samla in en mängd information från omvärlden och få en koherent (sammanhängande) meningsfull helhet.
Stark central koherens gör att helheten prioriteras på bekostnad av detaljer medan vid svag central koherens missas helheten (ser inte skogen för alla träden). Personer med
autismspektrumstörning har svag central koherens vilket gör att omvärlden blir fragmenterad och svår att förstå. Kan leda tex till stress, fastnandet i detaljer.

86
Q

Livstidsprevalensen för sjukdomar har betydelse för vårdens organisation samt patienters vård. Vilken/vilka av dessa psykiska sjukdomar har högre livstidsprevalens än impulskontrollsyndrom (ADHD, trotssyndrom, beteendestörning och intermittent explosivitet)?

A. Ångestsyndrom
B. Depressionssyndrom
C. Psykos
D. Beroende/missbruk
E. Samtliga ovan

A

A

87
Q

Fråga 6:2. Bipolär sjukdom med debut i hög ålder visar:

A. Hjärnan uppvisar oftare högersidiga frontala förändringar
B. Hjärnan uppvisar högre grad av vitsubstansförändringar
C. Maniska tillstånd debuterar ofta efter behandling med antidepressiva läkemedel
D. Mani vid demens skapar ofta svåra beteendeproblem
E. Samtliga ovan

A

E

88
Q

De ”sätter sig på tvären”, invänder, uttalar sig kritiskt trots att de inte själva tål att bli kritiserade. På arbetsplatsen har de en tendens till samarbetssvårigheter. De kan uppfattas som humorlösa i kombination med en ”objektiv” rationell och behärskad läggning.

Vilket är personlighetssyndromet?

A

Paranoidt personlighetssyndrom

89
Q

Fråga 6:4. Vad stämmer avseende psykoterapiformen interpersonell psykoterapi (IPT)?

A. Är en utveckling av beteendeterapi
B. Är en utveckling av psykodynamisk psykoterapi
C. Är en utveckling av kognitiv beteendeterapi
D. Är en utveckling av kognitiv psykoterapi
E. Inget av ovanstående

A

B

90
Q

Fråga 6:5. Alkoholberoende kan delas in på olika sätt. Vid indelning i typ 1 och typ 2 gäller:

A. typ 1 debuterar tidigare än typ 2
B. typ 1 har större tendens till blandmissbruk än typ 2
C. typ 1 har oftare antisociala personlighetsdrag än typ 2
D. typ 1 har oftare skuldkänslor för drickandet än typ 2
E. alla ovanstående

A

D

91
Q

Fråga 6:6. Vid psykosmottagningen träffar du en patient med mångårig
haloperidolbehandlad schizofreni. Patienten har tydliga extrapyramidala symtom (EPS).

Ge exempel på EPS

A

Parkinsonism
Orofascial tardiv dyskenesi
Dystoni
Akatisi

92
Q

En variant av depression uttrycks med tydligare dygnsvariation (tidigtmorgonuppvaknande), mer uttalad psykomotorisk hämning, svåravledbar, depressiva tankar närmar sig vanföreställningar.

Vilket är tillståndet?

A

Melankolisk depression

93
Q

Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kräver att olika kriterier är uppfyllda. Vilka då?

A
  1. Allvarlig psykisk störning
  2. Oundvikligt behov av heldygnsvård
  3. Motsätter sig vården/bristande insikt/växlande inställning
94
Q
  • 21-årig kille, nyinflyttad student till Linköping. Första besök. Journal saknas. Klarar inte av studierna, 3. terminen lärarprogrammet. Tror sig varar deprimerad Symptom: orkehös, isolation, inget är roligt, hopplöshet, koncentrationsstörning.*
  • Normalt psykiatriskt status*

Ytterligare anamnes?

A
  1. Uppväxt/skolanamnes,
  2. ärftlighet, social anamnes (stressorer, förändringar avseende relationer/ekonomi/bostad/mm),
  3. tidigare psykiatriska problem,
  4. andra sjukdomar/tidigare sjukvårdskontakter,
  5. missbruksanamnes, läkemedelsgenomgång (tar nu eller tagit innan), -
  6. fem av dessa.
  7. suicidrisk
95
Q
  • 21-årig kille, nyinflyttad student till Linköping. Första besök. Journal saknas. Klarar inte av studierna, 3. terminen lärarprogrammet. Tror sig varar deprimerad. Symptom: orkehös, isolation, inget är roligt, hopplöshet, koncentrationsstörning. Normalt psykiatriskt status*
  • (Anamnes tagen)*

För att ytterligare klargöra diagnostiken och differentialdiagnostiken behöver ytterligare utvidgad bedömning göras. Vad gör du ytterligare för att kunna diagnostisera? (2p)

A

Anhöriganamnes

Skattningsskalor

  1. MINI
  2. SCID I

Somatiska undersökningar

  1. somatiskt status
  2. nervstatus
  3. labprover
96
Q
  • 21-årig kille, nyinflyttad student till Linköping. Första besök. Journal saknas. Klarar inte av studierna, 3. terminen lärarprogrammet. Tror sig varar deprimerad. Symptom: orkehös, isolation, inget är roligt, hopplöshet, koncentrationsstörning. Normalt psykiatriskt status*
  • (Anamnes tagen)*

Fråga 3:3. Gör nu en kort journalanteckning som speglar hans psykiatriska status. Eftersom patient uppvisar ett helt normalt psykiatriskt status så skall du nu dokumentera ett sådant under sökordet ”psykiatriskt status” inkludera inget om självmordsrisken eftersom det görs under
fråga 4. (3p)

A

Adekvat yttre. Klar och vaken. Ter sig orienterad. God formell och emotionell kontakt. Neutralt stämningsläge med adekvata svägningar. Normal psykomotorik. Inga perceptionsstörningar. Normal tankeförlopp. Hjälpsökande

Fullt orienterad. God formell och emotionell kontakt. Neutral
grundstämning. Ingen ångest. Inga psykotiska symtom.

97
Q
  • 21-årig kille, nyinflyttad student till Linköping. Första besök. Journal saknas. Klarar inte av studierna, 3. terminen lärarprogrammet. Tror sig varar deprimerad. Symptom: orkehös, isolation, inget är roligt, hopplöshet, koncentrationsstörning. Normalt psykiatriskt status*
  • (Anamnes tagen)*

Fråga 3:4. Inget suicidalt framkommer. Hitta på relevanta uppgifter och dokumentera koncist under sökordet ”självmordsrisk” (1,5p)

A

Riskfaktorer är manligt kön och ensamstående. Inga tidigare
självmordsförsök. Vill leva, har planer på kort och lång sikt. Vid penetration av suicidala stegen bejakar pat periodvis dödstankar men förnekar dödslängtan. Självmordsrisk låg

98
Q

Fråga 3:5. Vad innehåller en utvecklingsanamnes och vem bör intervjuas (ADHD)? (4p)

A

Närstående ex föräldrar, skola om möjligt. Flera miljöer

Ärftlighet

Graviditet, förlossning, postnatalat

Generell utveckling

  1. Motorik
  2. Aktivitet, impulsivitet, koncentration
  3. Socialt
  4. Inlärning och minne -
  5. Språk och kommunikation
  6. Exekutiva funktioner
  7. Traumatiska händelser
  8. Sömn
  9. Beteende och känsloreglering
99
Q

Vad bör du göra utöver en bra utvecklingsanamnes för att klara ADHD diagnostiken? (1p)

A

Psykiskt status

Somatiskt status

Skatningsskalor

  1. SNAP iV
  2. ADHD-RS
  3. Conners
  4. 5-15
  5. BRief
  6. ASRS

Svarsförslag 3:6. DIVA intervju och CPT (Qb-test, TOVA)

100
Q

Fråga 3:7. Hur ser den typiska kliniska bilden av ADHD (symptom och deras utveckling, svårigheter, vanligaste samsjuklighet) ut?

a) hos barn under skolåldern (dvs yngre än 7år)? (4p)

A

A) Före skolåldern

  • hyperaktivtet
    • Svårt att leka tyst och lugnt - kortvariga lekar
    • pratar mycket
  • impulsivitet
    • utåtaggerande - utbrott, trotsar regler, irriterad
      • bråk med kompisar
    • krav att behoven blir omedelbart tillfredstäld
    • utsätter sig för faror
  • uppmärksamhet och koncentration
    • svårigheter att lyssna, leka koncentrerat
    • vardagsfärdigheter
  • skrikig, svårtröstad som spädbarn
  • svårigheter under ostrukturerade evenemang

Samsjuklighet

  • autism
  • inlärningssvårigheter
  • andra essence problem
  • damp
  • sömnsvårigheter
  • trotsyndrom
101
Q

Fråga 3:7. Hur ser den typiska kliniska bilden av ADHD (symptom och deras utveckling, svårigheter, vanligaste samsjuklighet) ut?

b) hos barn i skolåldern inkl. tonåringar? (4p)

A

Generellt brukar symptomen minska med åldern.

Hyperaktivitet

  • svårt att sitta stilla än längre stund i skolan
  • pratar mycket

ouppmärksamhet, koncentrationssvårigheter

  • fokus och uthållighet
  • ordna och organisera
  • missar instruktioner
  • behov av extra stöd
  • glömmer bort/ tappar viktiga saker

impulsivitet

  • utåtaggerande, bråk,
  • farliga situationer
  • byter hobbyn ofta/kompisar

Emotionella problem

  • självkänsla, -förtroende
  • negativ självbild

Samsjuklighet

  • Sömnproblematik - dygnsrytm
  • autismspektrum
  • uppförandestörning
  • missbruk
  • depression
  • ångest
102
Q

Hur behandlar man ADHD?

A

Psykoedukation - patient och närstående

Anpassning i skola/arbete

Läkemedel ex metylfenidat

Psykologiska insatser

  • KBT

Hjälpmedel - applikationer

Behandling av sömnproblematik

Annan samsjuklighet?

Uppföljning

Svarförslag 3:8. Första insatsen skall alltid vara information om sjukdomen, detta kan gärna ske i form av ADHD-skola dit även anhöriga bjuds in. Läkemedelsbehandling är rimlig utifrån funktionsnedsättningen. Fördjupad bedömning av problematiken med ställningstagande till specialinriktade insatser behövs (det kan vara att arbeta med schema/struktur, aktivering, sömnproblematik, undvikandebeteende, kognitiv träning, KBT mm. Uppföljning med stöd samt omvärdering av insatser behövs kontinuerligt

103
Q

Vid metylfenidatbehandlad ADHD, vad är viktigt att följa upp?

A

Utvärdering av LM effekt

  • Mående, funktionsnivå
  • biverkningar

Missbruksrisk

Vikt, längd

Puls, blodtryck, EKG

104
Q

Remiss: 64-årig kvinna, ångestdepressiva besvär. Vårdats i 4 dagar pga akut pankreatit. Illamående av och till, endast druckit vatten, ej ätit. Försämras i prover och at. Sedan 2 d försämrad, gått ut ur rummet på nätterna, förvirrad. Under dagen instängd, vill inte släppa in ljus i rummet. Plockar efter saker. Nästan manisk stundvis. Misstänkt borderline eller dylikt. Anser sig inte må bra.

Fråga 4:1. Din kollega funderar i remissen kring fyra olika differentialdiagnoser som kan förklara besvärsbilden: konfusion, personlighetssyndrom, psykos och mani. Utifrån vad som orsakat det primära vårdbehovet tänker du också på ett annat psykiatriskt tillstånd som är av vikt att också överväga. Vilket? (1p)

A

Abstinenes

Delirium tremens

105
Q

Fråga 4:2. Benämn huvudkriteriet och 3 övriga symtom för manisk episod samt?

A

A: Huvudkriterier

1) Ihållande förhöjt, expansivt eller irritabel sinnesstämning
2) Ökad målinrktad aktivitet eller energi
3) Minst en vecka (kortare om sjukhusvård krävs)

B: Tilläggskriterium

1) Grandiositet
2) Minskat sömnbehov
3) Ökad pratsamhet, svårt att vara tyst
4) Tankeflykt/rusande tankar
5) Distraherbarhet (impulsivitet)
6) Ökad målinriktad aktivitet eller psykomotorisk agitation
7) Riskfyllda aktiviteter

106
Q

Vad måste vara uteslutet för att diagnosen (mani - bipolaritet) ska kunna ställas?

A

Utesluta andra sjukdomar som skulle förklara symtomen bättre. Både psykiatriska (missbruk, abstinens, schizofreni, personlighetssyndrom etc) somatiska (läkemedel, sköldkörtelrubbningar, skalltrauma, encefaliter, hjärntumör mm)

b) Man måste innan man ställer en manidiagnos utesluta att aktuella maniforma symtom inte bättre förklaras av annat medicinskt tillstånd eller inverkan av läkemedel/droger. 1 p

107
Q

Fråga 4:3. Vilka typsymtom föreligger vid alkoholabstinens, och som du nu graderar med hjälp av din medhavda skattningsskala? (CIWA-AR) (2p

A
  1. Illamående, kärkningar
  2. Tremor (utsträcktaarmar och särade fingrar)
  3. Svettningar
  4. Ångest
  5. Psykomotorsik oro
  6. Taktila förändringar
  7. Hörselförändringar
  8. Synförändringar
  9. Huvudvärk
  10. Orientering

Takykardi, hypertoni

Svarsförslag 4:3. Tremor, Svettning, Takykardi, (Hypertoni), Illamående/kräkning, Huvudvärk, Taktila/auditiva/synförändringar (illusioner/hallucinationer). Desorientering/konfusion

108
Q

En obehandlad alkoholabstinens kan leda till ett livshotande tillstånd. Vad heter diagnosen och vilka kännetecken har det? (2p)

A

Delirium tremens

Symptom: Förvirrning, psykos, motorisk oro.Ev. abstinenskramper, kraftiga abstinenssymtom

109
Q

Patient inneliggande 4 dygn pga akut pankreatit. Sedan 2 dygn tillbaka försämring.

Går inte få adekvata svar vid samt. Ej orienterad i tid och rum men i person, delvis i situation. Motorisk orolig och plockig. Plockar in och ut saker ur kräkpåse, saker som inte finns på bordet. Ser personer i fönstret. Ingen grandios självbild. Personlighetssyndrom går inte att diagnostisera

KOnfusionFråga 4:5. Vilka andra möjliga orsaker till den konfusionsbild som patienten utvecklat överväger du, förutom alkohol? (1p)

A
  1. Infektion - ex uvi
  2. Läkemedel - smärtlindrande
  3. Förstoppning
  4. Smärta
  5. dehydrering, elektrolytrubbningar
  6. cirkulationsstörningar
110
Q

Kvinna inneliggande sedan 4 dagar. Försämrat AT (illamående, takykardi, tremor, konfusion, psykotiska symtom). Gradering CIWA-AR = medelsvår abstinens (viss försiktighet, iom ingen adekvat anamnes, ingen information

Fråga 4:6. Hur behandlar du nu hennes alkoholabstinens? (1p)

A

Profylaktiskt tiamininjektion im/iv 100-200 mgx 1 i fem dagar

Bensodiazepiner

  1. oxazepam ex 30 mg p.o
    1. Utvärdera -CIWA: förbättring. Annars ge ytterligare
    2. 30mg x 4 (dygnsdos 120mg)
    3. Nedtrappning 25 -40%
  2. Nitrazepam 5 mg x2 till natten –> sömn
    1. alternativt zopiklon
111
Q

Fråga 4:7. Förklara den neurobiologiska bakgrunden till symtombilden vid
alkoholabstinens. (1p)

A

Alkohol leder till stimulering av GABA och hämning av NMDA(glutamaterg)- receptorerö. Därmed, vid långtidskonsumtion av alkohol uppregleras glutamatreceptorer och GABA- nedregleras.

Alkoholstopp leder till förhöjd excitatorisk aktivitet (glutamaterg) och minskad inhibition (GABA). (Dopamin och NE systemet verkar även bidra till vissa abstinenssymptom som hallucinationer, delirium tremens)

Svarsförslag 4:7. Glutamat↑ under långvarigt alkoholbruk/GABAagonism. När denna agonism förvinner (GABA↓) blir det kraftig övervikt av den excitatoriska glutamattransmissionen, med en viss fördröjning utifrån den tid det tar för denna obalans att utveckla sig efter ett plötsligt upphörande av intag av gabaminerg stimulans. Den excitatoriska glutamatövervikten i CNS innebär en kraftig sympatikoton effekt i kombination med utslagen förmåga till inhibition på autonomt styrda kroppsfunktioner såsom kardiovaskulära systemet temperaturreglering, men också kognition och motorik påverkas.

112
Q

Fråga 4:8. Det finns ett syndrom som det föreligger hög risk för hos en patientmed långvarigt högt alkoholintag och utvecklad alkoholabstinens. Vilket, hur diagnostiseras det och hur behandlas det? (2p)

A

Wernicke-Korsakoff

Diagnostik

Klinisk diagnos, på basen av symptombild.

  1. ögonsymptom ex abducenspares, nystagmus, blickpares,ptos, oftalmoplegi, pupillförändringar
  2. ataxi
  3. konfusion
  4. Övrigt
    • hypotension
    • hypotermi
    • takykardi
    • hjärtsvikt
    • perifer neuropati
    • koma
  • alkoholmissbruk, svält, malabsorption, cancer etc

Behandling

Viktigt att ge tiamin direkt vid misstanke. Vid symptom

500mg x3 i 2-3 dagar, trappa ner till 400 mg x 3, 200mg x3…avslut efter 7 dagar.

Profylaktiskt ska 100-200 mg ges i dagen till okända patienter/riskgrupps patienter. Speciellt före man ger glukos

Svarsförslag 4:8. Wernicke- Korsakoffs syndrom. Klinisk diagnos. Innebär förekomst av något av symtomen konfusion, ataxi, ögonsymtom (abducenspares, horisontell eller vertikal nystagmus, blickpares, konvergensinsuffuciens, oftlamoplegi, pupillförändringar, ptos) samt ev hypotension, hypotermi, takykardi, hjärtsvikt, neuropati och i extrema fall koma. Behandlingen riktas mot orsaken, som är brist på B1-brist (tiamin), Timaintillförsel måste ske innan innan glukostillförsel, annars finns risk för irreversibel nervskada

113
Q

Fråga 1:1. Hur ställs diagnosen anorexia nervosa? (3p)

A

1: Låg kroppsvikt pga otillräckligt energiintag (under 17,5)
2: Viktfobi
3: Störd kroppsuppfattning

(Amenorre) DSM-IV

Klassifiering

A) Självsvält

B)Hetsätning/självrensning

Svarsförslag 1:1. Anorexidiagnosen ställs gm: Begränsning ev energiintag i förhållande till behov, som lett till signifikant låg kroppsvikt i relation till ålder, kön, utvecklingsbana, fysisk hälsa (anges i Psykiatriboken även riktmärken: minst 15% lägre än förväntat vid aktuell ålder alternativt BMI < 17,5). Viktfobi – stark rädsla för att gå upp i vikt. Störd kroppsuppfattning avseende egen vikt och form (Amenorre – fanns tidigare i DSM 4 men
är av uppenbara skäl ej tillämpligt på 50% av populationen varför det togs bort)

114
Q

Det finns två undergrupper till anorexia nervosa - vilka?

A

A) Bara självsvältande

B) Hetsätning/självrensing

115
Q

Kvinna med avsiktlig viktnedgång från 50 till 42 kg den senaste tiden. Inte riktigt nöjd. 168 cm, vikt 39 kg (BMI 13,8)

Fråga 1:3. Du fortsätter nu din somatiska undersökning. Beskriv vad du undersöker (isomatiskt status och provtagning) avseende ev somatiska komplikationer vid anorexia nervosa (3p)

A

Somatiskt status

  • at
  • Hud och hår
  • MoS
  • Hjärta, cirkulation, blod tryck , puls, kapiläråterfyllnad
  • Lungor, af
  • Ln
  • Sköldkörtel
  • buk
  • temp

EKG

Lab

  1. Blodstatus
  2. El, njurar (Mg, fosfat)
  3. Inflammation - CRP, SR
  4. Lever
  5. Sköldkörtel
  6. Glukos
  7. Urinsticka
  • a. Blodtryck
    b. Puls
    c. Hud och hår – lanugobehåring, sprött hår, torr hud, kall perifert, långsam kapillär återfyllnad, ödem
    d. Munnen – svullna parotiskörtlar, frätskador på tänderna (om kräkning)
    e. Kroppstemperatur
    f. EKG
    g. Blodprover (Njurstatus med elektrolyter, albumin, Blodstatus, Leverstatus, b-glukos)*
116
Q

Anorexi, bmi 13,8. Sjunkit från 50 kg till 39 på kort tid. Puls 53, BP 85/50. Torr hud, sår på händerna. Lanugobehåring. Ödem under ögon. Temp 35.9. EKG - QT-förlängning. Albumin, glukos, tyreoideaprover lågt. Anemi och leukopeni. Gräns till hypokalemi. Leverprov förhöjda.

Akut läge. Patient vägrar, vill inte ha vård i form av mat.

Fråga 1:4. På vilka grunder kan du/skall du utfärda ett vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård? (2p)

A
  1. Allvarlig psykisk störning - anorexia nervosa
  2. Oundvikligt behov av psykiatrisk slutenvård - hennes liv hotat av sjukdom
  3. Saknar sjukdomsinsikt/kan inte ge grundat samtycke - vägrar vård, saknar sjukdomsinsikt

Svarsförslag 1:4. Allvarlig psykisk störning, oundgängligt behov av psykiatrisk slutenvård och motsätter sig vård eller kan inte ge ett grundat samtycke. I detta fall –en allvarlig psykisk störning i form av anorexia nervosa utan som helst sjukdomsinsikt, hon har ett pundgängligt behov av psykiatrisk slutenvård utifrån att hennes liv är hotat av denna sjukdom, och hon vägrar vård.

117
Q

Anorexia nervosa - inläggning.

Fråga 1:5. Vilken blir den initiala/akuta behandlingen på sjukhuset, och vilken risk bör man ha i beaktande avseende behandlingen? (2p)

A

1) Häva svält, normalisera vikt
2) Refeeding syndrom. Då kroppen går från katabolt tillstånd till anabolt. Ger ökad insulinsekretion. Hypokalemi, hypofosfatemi, hypomagnesemi, tiaminbrist, vattenretention. Förhöjt blodtryck, ödem, krampanfall, koma.

118
Q

Fråga 2:1. Redogör för diagnoskriterier för autism (2p)

A
  1. Varaktiga brister i förmåga till social kommunikation och interaktion, i flera olika sammanhanga
    • social ömsesidighet
    • icke-verbalt kommunikativt beteende
    • relationer - utveckla, bevara, förstå
  2. Begränsade repetativa mönster
    • Sterotypa/repetativa motoriska rörelser, tal, bruk av föremål
    • oflexibilitet i rutiner
    • fixerade, begränsade intressen, abnorm intensitet
    • hyper/hyporeaktiv till sensorisk stimuli
  3. Ska ha uppstått redan under tidig utveckling
  4. Signifikant funktionsnedsättning
119
Q

Fråga 2:2. Redogör för den typiska kliniska bilden (hur sjukdomen brukar yttra sig) och samsjukligheten vid autism hos ett barn i 4-års ålder (dvs det som du förväntar att höra och observera när du träffar barnet och dess föräldrar) (4.5p)

A

Samsjukligheten

  • ESSENCE
  • ADHD
  • DAMP
  • tourettes/tics
  • ocd
  • epilepsi
  • ångest
  1. Sömn och ätstörningar
    • kräsen när det kommer till mat
    • sömnproblem
  2. Motoriska störningar och smidighetsproblem
    • klumpighet
    • sterotypa rörelsemönster
    • tics
  3. Sensorik och perception - lukt, syn, känsel
    • känslig för stimuli ex ljud, ljus
  4. Kommunikation och socialt
    • ex. leker ensam
    • försenat språk, konkret i sitt språk
    • svår att förstå icke-verbal kommunikation, fastnar i detaljer
    • blickkontakt
  5. Inlärning
    • ex svårigheter i förskola
    • svårigheter att klara av vad andra barn i samma ålder klarar av
  6. Visospatiella svårigheter- svårt att orientera sig
  7. Exekutiva funktioner
    • svårt att lära sig vardagssysslor - klä på sig
  8. Beteende och känsloreglering
    • aggressivitet, utbrott
    • fixerade intressen - ex intresserad av tåg
    • tvångsmässig beteende - ordna saker i viss ordning
    • lekarna mindre fantasifulla - följer struktur
    • svårt med nya situationer, rutiner viktiga
120
Q

Fråga 2:3. Vad är du speciellt intresserad av gällande somatisk status och tillväxtkurvor vid autism? (1p)

A

Dysmorfiska drag

Huvudomfång -tillväxthastighet iom att autistiska barn har ofta ökat huvudomfång

Vikt, längd - tillväxtkurva- autistiska barn har ofta ätsvårigheter

Kontrollera även hörsel och syn,

Hud

Skolios/kyfos

121
Q

Fråga 2:4. Hur skulle du vilja behandla Antons sömnproblem? (2p)

A

Råd med sömhygien

  • inga telefoner, datorer före läggdags
  • fysisk aktivitet, men inte precis innan läggdags
  • ljus på dagen, mörkt vid läggning
  • tyst och svalt sovrum
  • lugnande kvällssysslor
  • diskutera orosmoment med barnet

Tyngdäcken

Anpassa vardag för att minska stress

  • goda rutiner, regelbundna tider

Melatonin vid behov

122
Q

34-årig man. Inkommer till tillnyktringsenheten TNE. Inkommit berusad kvällen innan. Lugn och sovit bra. Beroendeproblematik i journalen. Blåser 0 promille på morgonen, mår bra ätit frukost. Efter det plötsligt förämrad med förvirrning

Fråga 2:4. Hur skulle du vilja behandla Antons sömnproblem? (2p)

A

Svarsförslag 5:1. Akut Wernicke-Korsakoffs syndrom på grund av akut tiaminbrist efter intag av kolhydrater (har precis ätit).

123
Q

Fråga 5:2. Nämn tre prover som har en tillräckligt hög specificitet för att kunna användas kliniskt avseende alkoholproblematik. (1,5p)

A

PEth

EtG

  • u-etylglukuronid

etanol i blod

utandningsetanol

(CDT)

124
Q

Fråga 5:3. Det finns även andra laboratorieprover (inte ASAT eller ALAT) som bör inge misstanke om hög alkoholkonsumtion men har en lägre specificitet och sensitivitet. Dessa syns ofta vid ordinarie provtagning t.ex på vårdcentral. Utifrån nedanstående lista markera två av dessa labprover samt markera hur de är förändrade. (1p):

  • Hb
  • EVF
  • MCV
  • LPK
  • SR
  • CRP
  • Kreatinin
  • Na
  • K
  • Mg
  • Ca
  • Urea
  • T4
  • TSH
  • GT
  • Triglycerider
A
  • Hb, LPk -kan vara sänkta (väldigt ospecifikt)
  • MVC - förhöjt (tiaminbrist)
  • Triglycerider - förhöjda
  • GT-ökning
125
Q

Fråga 5:4. Redogör för fyra farmakologiska behandlingar (som finns i FASS) riktade mot alkoholbrukssyndrom samt ange farmakologisk verkningsmekanism. (4p)

A

Disulfiram - Antabus

  • ​Enzymblockad (aldehyddehydrogenas) leder till ackumulation av acetalaldehyd, som ger flush, illamående och hjärtklappning.
  • Intag ska ske övervakat för att försäkra compliance
  • Kontraindikationer - kognitiv svikt, hjärt-, leversjukdom

Acamprosat - Campral

  • ​dämpning av glutamattransmission. Minskar på så sätt alkoholsug, främjer helnykterhet
  • 6 tabletter/dag

Naltrexon - ReVia

  • ​Opiatantagonist, främst mu, delvis kappa. Minskar på så sätt cravings, risk för återfall till tungt drickande. Några glas, behöver inte leda till återfall
  • 1 tablett om dagen

Nalmefen - Selincro

  • Opiatantagonist, my och kappa.
  • vid behov 1-2 h före drickande/ så snabbt som möjligt
  • minskar att drickar mycket/suget

Svarsförslag 5:4. Disulfiram (Antabus) hämmar aldehydedehydrogenas Akamprosat (Campral) GABA/Glut-balansen Naltrexon är en my-opiatreceptorantagonist Nalmefen (selincro) är en my och kappa opiatreceptorantagonist (Lärandemål T10C58)

126
Q

Alkoholberoende, Ludvig uppger att han inte använder några andra läkemedel eller droger. Han insättes på Naltrexon men försämras snabbt med följande symtom: ångest, värk i kroppen, rinnande ögon/näsa, hjärtklappning, illamående och lös avföring Fråga 5:5. Vad har troligen hänt och varför? (1p)

A

Svarsförslag 5:5. Naltrexone har utlöst en akut opiatabstinens eftersom Ludvig inte var ärlig när han uppgav att han inte använde andra läkemedel eller droger. (Lärandemål
T10C36, T10C58)

127
Q

Fråga 7:1. Panikattack är en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag där typiska symtom kan utvecklas snabbt. Vilken är den vanligaste kombinationen av symtom?

A. Illamående, oro, irritabilitet, dyskinesi, tremor, huvudvärk

B. Palpationer, svettning, darrning, overklighetskänsla, illamående, kvävningskänsla

C. Svettning, hjärtklappning, värmeintolerans, diarré, huvudvärk, tremor

D. Svettning, irritabilitet, dubbelseende, illamående, parestesier, hungerkänsla

E. Svettning, värmevallningar, rodnad, hjärtklappning, irritabilitet, håglöshet

A

B

128
Q

Fråga 7:2. Vilket av följande räknas som ett negativt symtom vid schizofreni?

A. Anhedoni
B. Tankestörning
C. Hallucinationer
D. Remission

A

A

129
Q

Vilken huvudsaklig verkningsmekanism har mirtazapin?

A

Blockering av presynaptiska α2-receptorer. Ökar serotonerga och ne-neurotransmissionen central.t

130
Q

Vilket preparat skall en patient som drabbats av neuroleptika-relaterad akut dystoni ges skyndsamt i injektionsform mot de akuta besvären?

A

Biperiden - akineton

131
Q

Ge exempel på tillstånd som har indikation för ECT

A
  1. Cykloid psykos
  2. Svårbehandlad mani
  3. terapirefraktär medelsvår depression
  4. katatoni
132
Q

Fråga 7:6. Kim som är tidigare okänd inom sjukvården har nu inkommit på vårdintyg. I det medföljande vårdintyget läser du att patienten har en akut psykos, han är aggressiv, förvirrad och slagit sönder möblerna i lägenheten. Han vill absolut inte läggas in på en psykiatrisk
vårdavdelning. Du har tänkt att du givetvis måste kontakta bakjouren som ligger och sover i sitt hem men vad måste du göra mer?

A

Undersöka patienten

133
Q

Fråga 7:7. En egentlig depressiv episod kan vara av melankolisk variant. Vilket symtom är mest typiskt för melankoli?

A

Förmåga att känna lust/glädje helt försvunnit

eller

Reagerar inte på vanligtvis positiva stimuli

+ 3

  • 1: Nedstämdhet, värst på morgonen*
  • 2: tidigt uppvaknande*
  • 3: stark psykomotorisk hämning/agitation*
  • 4: aptitlöshet, viktminskning*
  • 5: skuldkänslor*
134
Q

Fråga 7:8. Följande karakteristika beskriver personer med en särskild
personlighetssyndrom:

  • Likgiltig inför relationer till andra inklusive att finna en partner
  • Trivs bäst ensam
  • Brist på känslor och oförmåga att uttrycka känslor
  • Likgiltig för beröm eller kritik
A

Schizoid

135
Q

Fråga 3:1. Varför behövs avgiftning efter lång tids hög alkoholkonsumtion ske (vilka är de medicinska riskerna)? (4p

A
  1. Abstinensepilepsi, delirium tremens
  2. Wernickes encefalopati
    * Svarsalternativ 3:1. Om alkoholintag avbryts plötsligt efter längre tids drickande finns risk för de allvarliga komplikationerna abstinensepilepsi och delirium tremens. Det finns även risk för wernicke encephalopati. Samtliga dessa tillstånd kan ge allvarliga och permanenta skador på kroppen*
136
Q

Fråga 3:2. Vilken är grundbehandlingen vid inneliggande avgiftning efter lång tids alkoholkonsumtion och varför ges den medicineringen? (2p)

A

Alkohol inhiberar glutamterga neurotransmissionene och stimulerar GABA-transmissionen. Därför, vid långvarig alkoholkonsumtion nedregleras GABA-inhibitionen och glutamatexhibitionen uppregleras. Detta ger vid alkoholstopp ökad excitering.

Benzodiazepiner är korstoleranta med alkohol och kan därmed användas vid avgiftning. På sätt kan man på ett kontrollerat sätt trappa ner GABA stimulerinen..

Tiamintillförsel då vid hög alkoholkonsumtion finns det risk för tiaminbrist. Detta kan i sin ture leda till wernickes encefalopati.

137
Q

Vilka läkemedel brukar vara förstahandsval vid behandling av alkoholberoende? Verkningsmekanism

A

1: Disulfiram - antabus
* aldehyddehydrogenashämmare
2: Naltrexon -
* my-opoidantagonist
3: Akamprosat - Campral
* Blockerar NMDA-receptor. Påverkar GABA/glutamat-balansen
4: Nalmefen - Selincro

  • My-, delta, kappa-opioidantagonist
  • v.b
138
Q

Fråga 3:4. Anna medicinerar med Akamprosat och kommer på återbesök till öppenvården efter en månad. Under samtalet framkommer att Anna inte mår bra och inte har mått bra senaste halvåret. Vad gör du? (4p)

A
  1. Nogrann anmanes
    • Återfall i missbruk, andra droger
    • symptom - somatiska och psykiska
    • livssituation och vardagsrutiner
    • socialt etc
  2. Psykiskt status
  3. Skattningsskala ex mini
  4. Somatisk status,
  5. Labb
    • Drogscreening, alkhol
    • Ev. ex blodbild, crp, sr, sköldkörtel, el-njurar

Svarsalternativ 3:4. Att inte må bra kan tyda på återfall i missbruk men även på att det finns ett bakomliggande tillstånd som bidragit till att Anna börjat dricka alkohol eller som finns oberoende av missbruket. Återfall kontrolleras genom samtal samt provtagning. En samsjuklighet efterforskas genom samtal men även via strukturerad anamnes. En somatisk undersökning, inklusive blodprover, bör göras om ingen uppenbar orsak finns till hennes besvär.

139
Q

Fråga 3:5. Vilka prover är lämpliga att ta om du vill kontrollera alkoholkonsumtionen senaste veckorna eller nu? (2p

A

Nu

Etanol i blod/utandningsluft

Senaste dagarna

EtG, EtS

Senaste veckorna

PEth, CDT

140
Q

Fråga 3:6. Om du vill fördjupa diagnostiken av bakomliggande psykiatrisk problematik kan olika intervjuer göras. Nämn en som är lämplig för att screena hela det psykiatriska fältet.
(1p)

A

MINI

SCID-1

141
Q

Fråga 3:7. Den fördjupade diagnostiken visar att det finns ett bakomliggande generaliserat ångestsyndrom (GAD). Vilka möjligheter till behandling finns och vad är mest effektivt? (2p)

A

KBT (omfattar inte internetförmedlad)

SSRI alternativt SNRIs om det inte fungerar

I vissa fall kan pregabalin vara ett alternativ

Svarsalternativ 3:7. Läkemedelsbehandling med serotonergt verkande läkemedel, tex SSRI,är mest effektivt. Psykoterapi har lägre evidens än läkemedel men har effekt; detrekommenderade avseende psykoterapi är KBT men även tillämpad avslappning har eff

142
Q

12-årig kille, som läraren skickat. Skolans “problembarn”. Svårt att sitta still, koncetrerara sig, ger upp, utbrott vid minsta lilla. Svär och skriker, sparkar omkring sig. Ger sig på kamrater och någongång lärare. Har svårt att förstå att han gör andra ledsna. Ökar i frekvens. Skolkar. Snattar - blånekar vid ertappning.

Vad vill du vet mera och av vilka?

A

Skola, föräldrar, barnet och eventuellt andra viktiga personer i pojkens liv

Anamnes

  1. Utvecklingsanamnes
    • graviditet, förlossning, tidig utveckling
    • generell utveckling
      • motorik
      • kommunikation, språk
      • socialt
      • exekutiva funktioner
      • känsloreglering och beteende
      • perception, sensorik
      • aktivitet, impulsivitet, koncentration
      • inlärning, begåvningsniv
    • problemområden
      • debut, fölropp, omfattning
      • DSM5-kriterier
  2. Livstil
    • sömnrutiner
    • kost
    • fysisk aktivitet
    • skola
  3. Missbruk
  4. Samsjuklighet, läkemedel
  5. Familj och dess funktion
  6. Närsamhälle och socialt
  7. Trauma, stressorer
  8. Ärftlighet
143
Q

12-årig kille, som läraren skickat. Skolans “problembarn”. Svårt att sitta still, koncetrerara sig, ger upp, utbrott vid minsta lilla. Svär och skriker, sparkar omkring sig. Ger sig på kamrater och någongång lärare. Har svårt att förstå att han gör andra ledsna. Ökar i frekvens. Skolkar. Snattar - blånekar vid ertappning.

Fråga 5:2. Vilka förklaringar, “differentialdiagnoser” tänker Du på? (1p)

A
  1. Beteendesyndrom
  2. Affektiva sjukdomar
    • Depression
    • Bipolaritet
  3. Ångest
    • PTSD
    • Dissociativ störning
  4. Enotionell instabilitet
    • DMDD - störande beteende med labilt humör
  5. Inlärningssvårigheter, språkstörning
  6. Autismspektrumstörningar
    • Intellektuell funktionsnedsättning
  7. ADHD
  8. Missbruk
    • Trauma, barnmisshandel
  9. Psykoser
  10. Epilepsi, organiska hjärnskador
  11. Tourettes/tics
  12. Sömnproblem
144
Q

Fråga 5:3. Riskfaktorer för beteendesyndrom? (2p )

A

Närsamhälle

  • boende i socialt ustatt område

Familj

  • Brist på kontinuitet, försummelse, upprepade flyttningar, skilsmässa
  • Svårigheter med föräldra-barn relationen, Avsaknad av stödperson
  • Misshande - psykisk, fysisk, sexuell, bevittnat, hedersrelaterat
  • kriminalitet, missbruk
  • psykiska sjukdomar
  • Låg socioekonomi, arbetslöshet

Individ

  • Adverse childhood events
    • Trauma, övergrepp, stressfyllda livshändelser, mobbning, svält
  • Kamratrelationer
  • Egna beteende problem
  • Samsjuklighet
  • personlighet
145
Q

Skyddsfaktorer för beteendesyndrom?

A

Indviden styrkor

  • Begåvning, skolanknytning och prestationer
  • personlighet - Resilience
  • Positiv självbild, tolkning av egen roll
  • medvetenhet och motivation

Familj, socialt, möjligheter

  • Engagemang, motivation och stöd
    • Engagerad, inspirerande vuxen, blir hörd och sedd
    • God emotionell kontakt med vuxen, syskon, kamrat
  • Möjligheter i livet, framtidssyn
  • Positiva aktiviteter och umgängen

Exponerignsgrad

146
Q

5.5 Vad är viktigt fråga om mer vid misstanke om beteendesyndrom?

A
  1. Utvecklingsanamnes
    • graviditet, förlossning, tidig utveckling
    • generell utveckling
      • motorik
      • kommunikation, språk
      • socialt
      • exekutiva funktioner
      • känsloreglering och beteende
      • perception, sensorik
      • aktivitet, impulsivitet, koncentration
      • inlärning, begåvningsniv
    • problemområden
      • debut, fölropp, omfattning
      • DSM5-kriterier
  2. Livstil
    • sömnrutiner
    • kost
    • fysisk aktivitet
    • skola
  3. Missbruk
  4. Samsjuklighet, läkemedel
    • somatiskt
    • psykologiskt
      • ångest, depression
      • suicid, självskada, våld
      • psykos
  5. Familj och dess funktion
  6. Närsamhälle och socialt
  7. Trauma, misshande, ELA/stressorer
  8. Ärftlighet
147
Q

Fråga 5:6. Vad är försummelse och hur kan det yttra sig? (3p)

A

WHO

Inte tillgodose barnets utveckling inom (inom familjens resurser)

  1. hälsa,
  2. utbildning,
  3. känslomässig utveckling,
  4. näring,
  5. bostad
  6. trygga levnadsvanor

Därmed skada barnets

  1. hälsa
  2. utveckling
    • fysiska,
    • mentala,
    • andliga,
    • moraliska eller
    • sociala utveckling.

Omfattar även

  • Otillräcklig tillsyn
  • inte skydda barn från skada i största möjliga mån
  • överge barnet
  • missbruk, kriminalitet, självskada
148
Q

Robin berättade att han har blivit slagen av sin mor och sett hur en styvfar hade slagit mamma och storasystern. Därutöver misstänkte du försummelse.

Fråga 5:7. Vad gör du med den informationen som Robin ger dig? Varför? (1p)

A

Svarsalternativ 5:7. Orosanmälan till Socialtjänsten. Anmälningsplikt.

Vården är det enda skydd barnet har vid föräldrarnas bristande förmåga. Konsekvenserna är grava för negativa händelser i barndomen

149
Q

Kvinna, försämrat senaste månaderna. Inte mera intresserad av bakning, sitt stora intresse. Orkar inte mera göra det hon gjort tidigare. Klarar av vardagsaktiviteter under eftermiddagen. Sömnen försämrad, vaknar kl 3. Nedsatt aptit, gått ner i vikt. Oavledbar känsla av hopplöshet

Diagnosmisstanke?

A

Melankolisk depression - somatiskt syndrom

150
Q

Man, akut psykotiskt 3 veckor sedan, inlagd sedand ess. Tidigare bältesläggning, tvångsmedicinering och omfattande planering. Motorisk orolig. Stör personal och medpatienter. Kan inte sitta still i samtalet.

Vad gör du?

A

Undersöker patienten med fokus akatesi

151
Q

Vad innebär femfaktormodellen

A

Ett sätt att beskriva människors personlighet

OCEAN - opennes, conscientiousness, extraversion, agreeableness, neuroticism

152
Q

Fråga 7:4. En biverkan av läkemedel kan vara sexuella problem. Vad stämmer:

A. Dopamin minskar sexuell lust och beteende via centralnervösa mekanismer.

B. Perifera serotoninerga fibrer minskar tröskel för ejakulation.

C. Noradrenalin saknar effekt på sexualiteten

D. GABA ökar sexuellt beteende

E. Acetylkolin minskar tröskeln för ejakulation och ejakulation

A

E

153
Q

Ge exempel på andra tillstånd än OCD räknas in i OCD-spektrumet på basen av symtomlikhet?

A

Dysmorfofobi

Samlarsjuka

Trichotillomani - (hårdragning)

Excoriation (hudplockande)

Tourettes

Ätstörningar

etc

154
Q

Fråga 7:7. Vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom som behöver specialistpsykiatrisk intervention stämmer i normalläget följande:

A. MBT (Mentaliseringsbaserad terapi) är lika effektiv behandling som DBT (Dialektisk beteendeterapi)

B. ERGT (Emotion Regulation Group Therapy) används som sista linjens behandling

C. Läkemedelsbehandling har bättre effekt än psykoterapi

D. Kombinationen Emotionellt instabil personlighetsstörning och depression är inte möjlig utifrån diagnostiska uteslutningskriterier

E. samtliga ovanstående

A

A? –> lite varierande resultat i forskning

155
Q

Fråga 7:8. En patient tvångsvårdas (intagen LPT) inneliggande vid psykiatrisk avdelningoch stör allt mer vården för övriga patienter på avdelningen.

Vem får ordinera avskiljning av patienten?

A

Chefsöverläkare

156
Q

Vad är kriterierna för ett panikanfall enligt DSM5?

A

A: Intensiv plötsligt påkommen ångest/rädsla. Max inom minuter

+ minst 4/13

  1. Hjärtklappning
  2. Svettning
  3. Skakning
  4. Andnöd
  5. Kvävningskänsla
  6. Bröstsmärta
  7. Nausea
  8. Ostabilitetskänsla
  9. Värmevallningar, frysande
  10. Parestesier (domningar, tinglandet)
  11. Surrealism, depresonalisation
  12. Räddsla att förlora kontrollen
  13. Dödsräddsla

C: Kan debutera vid bådet lugnt och agiterat tillstånd

157
Q
A

K9 Psyk (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions