Tentafrågor. Flashcards
Marx begrepp alienation och Webers bild av det rationaliserade samhällets järnbur kan jämföras med varandra. Vad står de för, vilka är likheterna respektive skillnaderna? Och: är de fortfarande aktuella i dag?
Vi tappar de mänskliga, vi blir konkurenter med våra vänner och kollegor. Båda två undersöker de icke ekonomiska med kapitalismen, dom tittar på vad kapitalismen gör med människan. Båda påstår att de är något som samhället gör med människan. Alienation sker omedvetet och rationalisering sker medvetet. Alienation skapas av ekonomin och rationaliseringen skapas av ideologi. Detta är aktuell idag, vi lever i ett väldigt sakligt och beräknande samhälle. Vi handlar väldigt målrationellt idag.
Southwood skriver om ett samtida arbetsliv som leder till prekariserade människoliv. Vad står prekaritet för? Tag upp några av de viktigare aspekterna i Southwoods diskussion.
Febril overksamhet, privatisering av arbetslösheten, paraockupantion, kommodifiering.
Illouz’ tes är att kapitalismen är emotionaliserad och emotionerna struktureras av kapitalismen. Vad menar hon? Tag upp de centrala aspekterna i hennes diskussion.
Emotionaliserade företag (emotionell intelligens, ledaregenskaper som leder till gladare arbetare och ökad produktion), patologisering (psykologiseringen av vardagslivet), virituell emotionalitet (dejtingsidor vs. Arbetslivet).
Normalisering är ett begrepp som Fanny Ambjörnsson använder för att beskriva processen ”att bli tjej”. Vad menas med begreppet och hur fungerar det när unga flickor skaffar en ”tjejidentitet”?
Dikotomisering, Anpassning av normer i samhället. Normalitetens instabilitet. Heteronormativt, mansnormativt. Bordieu och Habitus – Ens bakgrund påverkar ens framtida val.
Nukultur är ett begrepp som Bauman använder för ett beskriva konsumtionssamhället. Vad kännetecknar nukulturen och vilka konsekvenser kan det få för människors liv?
Snabbkultur, pointillistisk tid, omättlig- och skrytkonsumtion. Konsekvenser, aldrig tillfredsställda, vi lever utöver våra tillgångar, ingen meningsfullhet i livet.
Socialisation är kanske det viktigaste begreppet i Durkheims sociologi. Vad står det för? Definiera begreppet och relatera därvid till andra centrala begrepp i Durkheims sociologi.
Samhället gör oss till dem vi är. Den sociala kontext vi lever i formar vår identitet. Människor är sociala produkter som förstås genom sociologi och inte psykologi. Integration i grupper. Mekanisk/organisk sammanhållning, anomi och kollektivt medvetande. Social materiell/immateriell fakta handlar om samhället och de är samhället som socialiserar oss.
Rationalisering är ett komplicerat begrep. Ge en allmän definition med utgångspunkt hos Weber. Diskutera sedan begreppet med hänsyn till några av de typologier som Weber utvecklar.
En tendens att beräkna livet efter vinst och förlust, chans och risk osv. Människan kan genom beräkning behärska världen. Handlingstendenser fyra st , järnbur. byråkrati
För Marx handlar det moderna samhället framför allt om kapitalismen. Ange några centrala kännetecken hos kapitalismen genom att definiera och exemplifiera några viktiga begrepp i den marxistiska analysen.
Kapitalteori, bas/överbyggnad, alienation, klass
Weber diskuterade tre idealtypiska organisationsformer. Beskriv dessa tre och ge för varje organisationsform ett exempel på en organisation i det moderna samhället som motsvarar en sådan idealtypisk organisation. Motivera ditt svar.
Traditionella - Ledaren inom en denna typ av organisation har valts till sin position på det traditionella sättet. Den traditionella stabens tjänster saknar tydligt definierade kompetensområden. Relationerna inom staben är inte rationellt indelade i hierarkier. Det finns inget fast anställningssystem, ingen reglerad befordringsgång. Fackutbildning är inte ett krav för att tilldelas en position eller tjänst.
(Kyrka, privat sektor) Förslag: Ärvda företag.
Karismatiska - Det är en typ av organisation där de anställda väljs ut för att de besitter karismatiska egenskaper eller egenskaper som liknar dem som ledaren har. Det finns ingen hierarkisk fördelning, det finns ingen egentlig karriär möjlighet till befodring och inga tydliga anställningar eller uppsägningar. Organisationen har inga formella regler och inga etablerade administrativa organ.
(sekt, politiskt parti/organisation)
Byråkratiska - Det är en typ av organisation som är hierarkiskt fördelad och förknippas med regler funktioner, skrivna dokument och tvångsmedel. Organisationen kännetecknas bland annat av att tjänsterna är ordnade i ett hierarkiskt system, innehavaren av en tjänst har inte äganderätt till den, den förblir en del av organisationen och varje tjänst har ett specificerat kompetensområde.
(Statlig organisation, försäkringskassan skatteverket, fängelse, skola, universitet)
Weber diskuterade tre idealtypiska organisationsformer. Beskriv dessa tre och ge för varje organisationsform ett exempel på en organisation i det moderna samhället som motsvarar en sådan idealtypisk organisation. Motivera ditt svar.
Traditionella - Ledaren inom en denna typ av organisation har valts till sin position på det traditionella sättet. Den traditionella stabens tjänster saknar tydligt definierade kompetensområden. Relationerna inom staben är inte rationellt indelade i hierarkier. Det finns inget fast anställningssystem, ingen reglerad befordringsgång. Fackutbildning är inte ett krav för att tilldelas en position eller tjänst.
(Kyrka, privat sektor) Förslag: Ärvda företag.
Karismatiska - Det är en typ av organisation där de anställda väljs ut för att de besitter karismatiska egenskaper eller egenskaper som liknar dem som ledaren har. Det finns ingen hierarkisk fördelning, det finns ingen egentlig karriär möjlighet till befodring och inga tydliga anställningar eller uppsägningar. Organisationen har inga formella regler och inga etablerade administrativa organ.
(sekt, politiskt parti/organisation)
Byråkratiska - Det är en typ av organisation som är hierarkiskt fördelad och förknippas med regler funktioner, skrivna dokument och tvångsmedel. Organisationen kännetecknas bland annat av att tjänsterna är ordnade i ett hierarkiskt system, innehavaren av en tjänst har inte äganderätt till den, den förblir en del av organisationen och varje tjänst har ett specificerat kompetensområde.
(Statlig organisation, försäkringskassan skatteverket, fängelse, skola, universitet)
Beskriv Webers, Marx och Durkheims syn på det moderna samhällets uppkomst. Vilka skillnader och likheter finns i deras synsätt?
Webers synsätt - menade att människan är den som formar samhället och att det är människornas idéer, värderingar och motivation som är den stora drivkraften till förändringar i samhället.
Marx synsätt - Hade ett konfliktteoretiskt synsätt och studerade samhället genom ett makroperspektiv och menade att det var motsättningarna mellan olika grupper i samhället som förde utvecklingen i samhället framåt. Det var orättvisorna som ledde till konflikter som i sin tur skapar spänning i strukturer som slutligen leder till en förändring. Även fördelningen mellan makt och produktionsmedel skapade skiktningar i samhället, de som ägde produktionsmedel som fabriker och kapital var även de samma som ägde makten i samhället. De som inte ägde produktionsmedel utan endast sin egen arbetskraft hade ingen makt. Det var detta förhållande av orättvisa som Marx menade förr eller senare skulle leda till en konflikt och revolution som på sitt sätt vänder upp och ner på samhället och skapar förändring och en början på det moderna samhällets uppkomst.
Durkheims synsätt - Hade ett funktionalistiskt synsätt som menade att det var industrialiseringen som hade förändrat samhället på ett betydande sätt och att det var samhället som styrde människan och inte tvärtom. Han menade också att det i det moderna samhället var nödvändigt med balans mellan samhällets alla funktioner och om detta inte fanns skulle det istället uppstå anomi som var obalans/sjukligt tillstånd.
Skillnader/likheter -
Både Marx och Durkheim menade båda två att strukturerna i samhället var viktiga utifrån ett makroperspektiv. Durkheim menade att strävan efter balans och att var viktigt. Marx fokuserade på maktfördelningen i samhället och på de orättvisor som fanns mellan grupperna i samhället.
Weber var också inspirerad av Marx men delade inte hans idéer om att det var ekonomi som styr den mänskliga handlingen och samhällsutvecklingen utan menade istället på att det är människornas egna motivation som leder till förändring.
Vad är Illouz huvudsakliga tes?
Illouz menar på att en symbios har skapats mellan emotioner och kapitalism genom en psykologisering av samhället. Psykologiseringen tog fart bland annat i och med att företag började ta in psykologer i verksamheten med mål att höja profiten, genom att skapa gladare och mer välmående medarbetare som på så sätt skulle bli mer produktiva.
Hon menar också på att kapitalismen har gjort emotioner till en vara att tjäna pengar på. Hon visar på det bland annat genom marknadsföring och reklam som i stor utsträckning ämnar väcka känslor som i sin tur ska leda till konsumtion. Känslorna har då i viss mening blivit kommodifierade.
Hon menar dessutom på att människan har utsatts för en kommodifiering utav självet. Hon menar på att det finns en koppling mellan hur man strategiskt har haft individen som mål för stora delar av självhjälps-, psykolog-, och psykofarmaka-industrierna. Som ytterligare ett lager på den processen har internet kommit och skapat ännu mer tryck på att vi som individer visar upp oss.