Tentafrågor

Question 1

Tarminfektion
B-celler

Answer 1

Kan bilda plasmaceller som producerar antikroppar IgG, IgA, IgM, IgE

Question 2

Tarminfektion
Bakterieceller

Answer 2

Konkurrerar om plats och näring med patogener

Kan aktivera immunförsvaret - sentinelceller

Question 3

Tarminfektion
Dendritiska celler

Answer 3

professionella APC, presenterar AG för naiva T-celler i lymfknutan

Question 4

Tarminfektion
Epitelceller

Answer 4

Sista skyddande lagret innan lamina propria

Skickar ut DAMPs vid vävnadsskada som aktiverar sentinellceller

Question 5

Tarminfektion
g/d T-celler

Answer 5

Lymfoida celler i peyerska plaque

Kan plocka upp och processa AG –> presenterar det för naiva T-celler i lymfknutan.

Question 6

Tarminfektion
Gobletceller

Answer 6

Gobletceller producerar mukus i tarmslemhinnan.

Finns ett yttre lösare slemlager och ett inre fastare som skyddar tarmepitelet mot mikrobiota + patogener.

Question 7

Tarminfektion
M-celler

Answer 7

Gatekeepers till det mukusala immunsystemet, tar ut AG från tarmlumen och transporterar det ner till underliggande lymfoid vävnad som peyerska plaque.

Question 8

Tarminfektion
Paneth-celler

Answer 8

Producerar antivirala peptider, hämmar AGs replikeringsförmåga

Question 9

Tarminfektion
Regulatoriska T-celler

Answer 9

Nedreglerar/bromsar immunförsvaret

Question 10

Tarminfektion
Tufft-celler

Answer 10

Specialiserade på att känna igen helmintparasiter.

Signalerar vidare med IL-25 –> ILC2 –> mastceller, eosinofilinfiltration –> ökad mukusproduktion + tarmepitelet weap and swap.

Question 11

Levande vaccin - dräktig mamma

Answer 11

Inte en bra idé.

Innehåller levande virus - processat så ej infektiöst, kan mutera tillbaka och bli infektiöst

Ger TH-svar, bra skydd via cellmedierad immunitet, AK-medierad immunitet –> cellminne + specifika AK

Kan ge fosterskador, abort, persistent infekterade nyfödda och sjuka nyfödda djur

Ex. blue tongue

Question 12

Avdödat vaccin - dräktig mamma

Answer 12

Bra idé.

Innehåller avdödat AG - full infektiös partikel med alla subenheter –> bra immunsvar –> TH 1 + 2 svar, cellminne och AK-medierad immunitet, IgG och IgA. Ger också T-minnesceller.

Eftersom alla subenheter = snabbt och effektivt immunförsvar med specifika AK

Säkert att ge dräktiga djur

Ger fostret skydd då AK överförs via blodet till fostret eller via colostrum.

Ex. E.coli

Question 13

Subenhetsvaccin - dräktigt djur

Answer 13

Bra idé.

Innehåller utplockade subenheter från AG. Ger TH-2 svar med hög produktion av AK.

Dock inte långvarigt skydd utan djuret måste vaccineras igen för att skyddet skall bestå.

AK dör vid utebliven stimuli från AG.

Ger fostret skydd då AK överförs via blodet till fostret eller via colostrum.

Säkert eftersom innehåller subenhet och ej fullgod viruspartikel.

Ex. tetanus (stelkramp)

Question 14

Varför vaccinerar man dräktiga djur?

Answer 14

Detta för att ge avkommorna skydd när de är nyfödda mot tex kultingdiarré eller stelkramp.

AK överförs maternellt från mamma till foster.

AK överförs första dygnet via colostrum, bebisens tarmepitel är genomsläppligt för AK från tarm –> blod första dygnet. Detta avtar sedan och AK stannar kvar i tarmen då.

Hos vissa djurslag kan AK diffundera över till blodet på foster via placenta.

Question 15

Immunkomplex

Answer 15

AK binder in till flera olika AG och klumpar ihop dessa.

Detta för att underlätta fagocytering, oppsonisering och komplementsystemet.

Question 16

Vad menas med immunsuppressiva ämnen?
Ge exempel

Answer 16

Ämnen som inhiberar immunförsvaret.

Tex:
Inhibering av bradykinin(blodtrycksänkande ämne som utsöndras i samband med koagulationsprocessen) —> motverkar blodtryckssänkning

Inhibering av trombocytsaktivering –> motverkar bildandet av sårskorpa

Question 17

På vilket sätt utnyttjar fästingar immunsuppressiva ämnen?

Answer 17

Till egen fördel för att kunna äta blod så mycket och länge som möjligt, dvs inhiberar processer i koagulationsprocessen.

Fästingar bär på virus som gynnas av utsöndring ur längre tid. Virus påverka fästingars beteende –> mer jaktbenägen

Question 18

Överdriven träning –> sämre immunförsvar?

Answer 18

Vid träning bryts kroppen ned.

Vid vila byggs den upp (starkare).

För mycket träning –> mindre tid för återhämtning –> konkurrens om näringsämnen –> immunsvaret hinner inte byggas upp/förnya sig/bekämpa AG –> sjuk

Question 19

Vad är en allergisk loop?

Answer 19

Ger rekrytering av eosinofiler

Question 20

Viktiga komponenter i den allergiska loopen:

Answer 20

DC - stimulerar B och T-celler, ger TH2 svarprofil

Typ 2 profil med TH-2 celler som producerar TH2 cytokiner; IL-4, IL-5 + IL-13

B-celler –> plasmaceller som bildar IgE

Mastceller (effektorceller) stimulerar TH2 celler och frisätter allergiska mediatorer

Question 21

Beskriv allergiska loopen:

7 steg

Answer 21

1. DC har en FceR1 som kan binda till AG+IgE komplex
2. AG processas och presenteras på MHC för T-lymfocyter –> TH2 svar
3. TH2 celler producerar och utsöndrar cytokiner –> B-celler switchar AK till IgE.
4. IgE binder upp flera AG –> binder in till fler DC eller mastceller
5. Mastcellen degranulerar och utsöndrar cytokiner –> TH2 svaret
6. Mastcellen frisätter allergiska mediatorer –> histamin –> påverkar kärlen och underlättar för IL-8 samt IL-8 –> attraherar neutrofiler till platsen
7. DC kan crosslinka till B-celler –> IgE produktion.

Question 22

Vilka 2 celler är mest pådrivande i den allergiska loopen?

Answer 22

Mastcell - Direkt svar via degranulering –> TH2 svar, allergiska mediatorer (histamin, IL-8).

DC - binda AG-IgE-komplex samt pådriva TH2-svar + AK bildning av B-cellerna

Question 23

Hur bryter man den allergiska loopen?

Answer 23

Medicin som hämmar mastcellen.

Anti-histamin, Anti IL-4,-5,-13

Question 24

Vad är molekylär mimikry?

Answer 24

Molekylär hämning, dvs icke-kroppsegna molekyler efterliknar kroppsegna molekyler –> undankommer immunförsvaret

Question 25

Förklara nickelallergi;

Answer 25

Nickelallergi

Nickel kan agera hapten och binda till kroppsegna proteiner.

CTL bekämpar nickelinfekterade celler som drar igång kraftigt immunsvar med mastceller, makrofager, NK-celler och eosinofiler –> kraftig infektion och svullnad

Reaktion håller på så länge kroppen utsätts för nickel.

Question 26

Vanligaste immunglobulinklassen i colostrum hos de flesta djur?

Answer 26

IgG

Question 27

Hur skyddar sig huden från infektion?

Answer 27

Huden består ytterst av keratinocyter. Hudceller förnyas ofta och döda hudceller keratiniseras –> epidermis.

I epidermis finns lagrhanska celler och CD8+ T-celler.

I dermis finns fler T-celler, DC, makrofager och lymfkärl.

Langerhanska celler fångar upp AG som penetrerar barriärern –> lymfknutor som presenteras för naiva T-celler. Vilken T-cell som prod. styrs av DCs cytokiner samt PAMPs och DAMPs.

B-celler aktiveras –> plasma celler –> prod. AK –> switch för AK.

Question 28

Huden
Langerhanska celler

Answer 28

Finns i epidermis - professionella APC

Question 29

Huden
Makrofager

Answer 29

Fagocyterar AG

Question 30

Vilka antikroppar verkar främst var och hur?

Answer 30

I tarmen; IgA - binder AG och förhindrar penetration genom tarmslemhinna och åker istället ut med träcken

IgG och IgE - aktiverar mastceller, komplementsystemet och neutrofiler, i tarmen finns dessa om AG penetrerar slemhinnebarriären.