Tentafrågor Flashcards
Ange tre strategier för att hantera antibiotikaresistens förutom minskad förskrivning?
Minskad användning i djurindustrin
Förebygga infektioner (med hygien och vaccination)
Förbättra rening av både avloppsvatten och avfallsvatten vid antibiotikaframställning
Vad är skillnaden på ”inequality” och ”inequity”?
Equity: Ett rättvisebegrepp där resultatet ska vara detsamma för alla oberoende av förutsättningar. Dvs bistånd till de behövande för att alla ska nå samma nivå. Ojämlik fördelning av bistånd med jämlik slutprodukt.
Inequity innebär således att alla individer inte uppnår samma jämlika standard i exv. hälsa.
Equality: Innebär att alla ska få samma bistånd oberoende av förutsättningar - jämlik fördelning av bistånd med ojämlik slutprodukt.
Inequality betyder således att alla individer inte får samma stöd av samhället.
Inequality innebär att alla inte får samma möjligheter i t.ex hälsa, inequity innebär också detta men skillnaden är att inequity tar med vilka förutsättningar olika individer har i ekvationen. För att uppnå equity skall man orättfärdiga irrelevanta karaktäristika som etnicitet, kön och inkomst. Man skulle kunna säga att barnbidraget bidrar till equality för att alla får det och bostadsbidraget bidrar till equity då endast de som är i stort behov av det får det.
Hur skiljer sig begreppen internationell hälsa och global hälsa från varandra, och vad
är orsaken till att vi idag talar mer om det senare?
Internationell hälsa har en mer mekanistisk syn och handlar om studien av sjukdomar som berör andra länder än sitt eget, ofta har det rört sig om tropikmedicin medan global hälsa är hälsa ur ett mer holistiskt perspektiv, tanken med global hälsa är att vi sitter i samma båt, vad som händer i Kina kommer påverka vad som händer i Finland. Global hälsa är mer multidisciplinär, inte bara hälsoproffesionerna är involverade utan också ekonomi och politik. Man har insett att man behöver ha ett mer holistiskt perspektiv för att uppnå god global hälsa, det är något man på senare tid har insett, man ser världen som en helhet och kan inte behandla olika länder som enheter som inte beror på varandra för så ser verkligheten inte ut. Fokus har också gått över till att bygga en globala resilliens mot hälsohot och inte att med stuprörsmetoder behandla enstaka tillstånd. Den epidemiologiska transitionen kan också förklara hur vi rör oss mot global hälsa snarare än internationell hälsa.
Beskriv de fyra faserna i den demografiska transitionen och ange var världen i stort
befinner sig idag!
De fyra faserna i den demografiska transitionen är
fas 1. Dödligheten och barnafödandet är båda höga, ligger i jämvikt och populationen är låg.
fas 2. Dödligheten minskar och barnafödandet är fortfarande högt, befolkningen ökar.
fas 3. Barnafödandet minskar nu också, befolkningen stiger fortfarande men börjar matta av.
fas 4. Låg dödlighet och lågt barnafödande, ny jämvikt men med kraftigt ökad population jmf med fas 1.
Vi ligger i början av fas 4, barnafödandet håller på att sjunka och inom kort kommer jordens population nå jämvikt på ca 11 miljarder personer.
Beskriv vad som händer i fas 2 och 3 i den demografiska transitionen. Ge exempel på
två drivkrafter till utvecklingen i respektive fas
Fas 2: Populationen ökar kraftigt. Drivkrafter är minskad dödlighet och hög fertilitet.
Fas 3: Populationen ökar men börjar avstanna. Drivkrafter är låg dödlighet och åldrande befolkning. Dvs de som föddes när det fortfarande föddes väldigt många barn ska bli till åldern vilket leder till att populationen ökar trots att barnafödandet har minskat.
Beskriv de fyra faserna i den epidemiologiska transitionen och ange var världen i
stort befinner sig idag!
Pest och farsot
Återkommande pandemier/infektioner
Kroniska sjukdomar
Degenerativa sjukdomar
I stort sett befinner vi oss globalt i början av fas 3, kroniska sjukdomar. Det finns dock på många områden en double disease burden vilket innebär att de är i transitionen mellan fas 2 och 3 och handskas med både infektionssjukdomar och kroniska sjukdomar.
De underliggande orsakerna till barnadödlighet bland barn under 5 år går till stor del
att förebygga. Redogör för 3 orsaker samt interventioner för att minska dödligheten
till följd av dessa.
Sepsis/pneumoni: riskfaktorer: låg född vikt, malnutrition, ingen amning, överbefolkat område. Preventition: Vacciner, Adekvat näring, exklusiv bröstamning och reducera hushålls luften.
Diarrér: riskfaktorer: brist på bröstamning, genom osäker vatten drickande, dålig hygien och malnutrition . Preventition: Exklusiv bröstamning, adekvat nutrition, adekvat sensitet och hygien, vaccination och säker vatten drickande.
Kvävning
Malformations
Prematuritet
Intrapartala komplikationer (andningsstörning)
Exklusiv amning
Kangaroo mother care
Prevention of infection
Temperaturkontroll
Resucitation
Det finns många evidensbaserade interventioner för förbättrad neonatal överlevnad,
nämn tre.
Exklusiv amning
Kangaroo mother care
Prevention of infection
Temperaturkontroll
Resucitation
Vilka är de fyra största orsakerna till neonatal död?
Sepsis/pneumoni
Malformations
Prematuritet
Intrapartala komplikationer (andningsstörning)
Vilka är de fem största kliniska orsakerna till mödradödlighet (Big Five)?
Överburenhet
Sepsis
Osäkra aborter
Blödning
Hypertensiva tillstånd (preeklampsi/eklampsi)
Vilka är de sex byggstenarna i WHO:s hälsosystemsmodell?
FLIS HM
Finansiering
Leadership/governance
Information
Service delivery
Health workforce
Medical equipment/technologies
Hur relaterar ”Doctor’s delay” i ”Three delays-model” till WHO’s sex byggstenar för
hälsosystem (WHO health systems building blocks)?
FLIS HM
Finansiering
Leadership/governance
Information
Service delivery
Health workforce
Medical equipment/technologies
Doctors delay är den tredje av fördröjningar. Doctors delay kan påverkas av samtliga byggstenar, låt mig fokusera på några. Information innefattar journalsystem och är högst aktuellt. Ju bättre informationssystem desto bättre remitteringsförmåga, patienten hamnar inte mellan stolarna och kommer snabbt rätt osv. Health workforce - det finns tillräckligt med kompetent hälsopersonal att ta itu med patienten i tid. Medical equipment, allt som behövs finns på plats så pat ej behöver vänta. Här kommer finansiering också in, om material finns behöver inte pat betala från egen ficka vilket också minskar doctors delay. Leadership och service delivery gör att man har rutiner för hur situationer ska handskas, att man inte behöver uppfinna hjulet varje gång, exempel är svenska SVF som kraftigt minskar doctors delay när det är brådskande.
Malnutrition är en bakomliggande orsak till mödradöd, beskriv en mekanism för hur
malnutrition kan vara en bidragande orsak och riskfaktor.
- Järnbrist? Och att man inte återhämtat sig ordentligt.
- Obsructed labour. Annica Escher sa i sin föreläsning att om kvinnor/tonårsflickor är malnutrierade får de en mindre pelvis som gör att det är större risk för obstructed labour vilket är en orsak till mödradöd
Vilken syn på hälsa, biomedicinsk eller holistisk, anser du vara mest användbar i
kampen för att eliminera malaria? Ge åtminstone två väl underbyggda argument för
din åsikt.
Holistisk. Finns ingen enkel lösning.
Malaria är inte bara en medicinsk fråga utan också en politisk och ekonomisk fråga.
Arg 1. Rätt infrastruktur kan hjälpa eliminera. Bo på andra ställen än boskap och de vattenpölar där myggorna förökar sig. Detta gjorde man i Sverige. Kräver holistisk syn.
Arg 2. Rent medicinskt finns det inte en enkel metod. Måste arbeta med nät, IRS, testning, behandling. Krävs holistisk syn för att nå ut till alla områden det finns på.
Vad är skillnaden på efficacy och effectiveness?
Efficacy är i vilken mån en intervention gör mer gott än skada under exemplariska förhållanden och effectiveness är i vilken mån en intervention gör mer gott än skada under vanliga förhållanden för praktik av hälso-sjukvård.
Malnutrition är en bakomliggande orsak till barnadöd. Beskriv en mekanism för hur
malnutrition kan vara en bidragande orsak och riskfaktor.
Malnutrition leder till minskat infektionsskydd. Den malnutrierade blir alltså mer mottaglig för infektioner och infektionerna kommer bita hårdare på patienten (minskad motståndskraft).
Vad är ”the Know-Do gap”?
Gapet mellan vad vi vet och vad vi gör i praktiken. T.ex.. vi vet att det är farligt att cykla utan cykelhjälp, trots detta använder vi inte hjälm. Vi vet att det ventilering av barn räddar dem, trots detta håller vi oss till gamla traditioner som vi vet fungerar i viss mån.
Beskriv tre mekanismer/ som påverkar effectiveness av en intervention?
PARiHS framework beskriver hur effectiveness påverkas av
Context
Evidence
Facilitation
Vad är evidensen för den intervention vi implementerar? I vilket kontext försöker vi implementera den? Är det möjligt? Och vilka metoder har vi för att facilitera implementeringen av interventionen i kontextet?
Varför är barnadödligheten hos etniska minoriteter högre än hos
majoritetsbefolkningen? Utgå från CSDHs teoretiska modell och ge exempel på
åtminstone fyra intermediära faktorer/förhållanden.
Intermediära faktorer:
Diskriminering
Fattigdom (har ej råd söka vård)
Talar ej rätt språk för att veta vart man ska vända sig.
Tradition, man söker ej vård enligt kultur.
Man har inte befogenhet att söka vård (kvinna).
Världens befolkning beräknas avstanna på 11 miljarder. Förklara hur detta kan
komma sig och vad som krävs för att det ska bli så. Förklara också var ökningen av de
ytterligare 4 miljarder människorna huvudsakligen kommer att ske och varför
Vi rör oss mot fas 4 i den demografiska transitionen. Det har och göra med den epidemiologiska transitionen. Vi rör oss från smittsamma sjukdomar till kroniska och degenerativa sjukdomar. Dödligheten har minskat vilket har fått befolkningen att stiga men nu är den på väg att avstanna. För att populationsökningen ska stagnera krävs det att vi uppnår fas 3/4 globalt i den epidemiologiska transitionen, värt att nämna är att befolkningen kommer fortsätta öka ett tag efter att vi har uppnått det pga att befolkningen kommer bli äldre, kommer ske ett shift i demografin.
Vad är skillnaden mellan en osäker och en olaglig abort och vilket samband finns
mellan dem?
Osäker är en abort om den sker av en person som inte har rätt kompetens och på en inrättning som inte håller minimi-medicinska standarder.
Olaglig är en abort om den ej sker enligt statens lagar. T.ex en abort i vecka 24 i Sverige.