Tentafrågor Flashcards
Neuropeptider kan frisättas i synapser som normalt använder GABAeller glutamat som transmittorsubstans. Ange fyra skillnader mellan neuropeptider och transmittorsubstanser som GABA och glutamat.
- Neuropeptider finns i Large Dense Core vesikler –GABA/glutamat i Small Clear vesikler
- Neuropeptider binder till G-proteinkopplade receptorer -GABA/glutamat till ligandöppnade jonkanaler och ibland G-proteinkopplade receptorer
- Frisättning av neuropeptider kräver burstar av aktionspotentialer -Frisättning av GABA/Glutamat är mer effektiv,en aktionspotential räcker oftast
- Neuropeptider tillverkas i somat och det sker ingen lokal produktion i synapsen –för GABA/Glutamat sker lokal recycling av vesikler som återuppladdas med transmittorsubstans
- Neuropeptider är peptider (en kort strängav aminosyror) –GABA/glutamat syntetiseras från en typ av aminosyra.
Interoception, enligt den moderna definitionen av begreppet, är en central komponent av kroppens sensorik.a) Vilket är det övergripande syftet med interoception (enligt dess moderna definition), och vilka modaliteter inkluderas under begreppet interoception? (2p)
- Svarsförslag: Interoception omfattar de modaliteter som registrerar hur kroppen och våra vävnader mår, vävnadernas fysiska och funktionella integritet
- Inkluderar bl. a. smärta/nociception, temperatur, klåda, ”sensual touch” etc.
Projektionsneuronen i lamina I spelar en central roll för fortledningen av interoceptiva signaler i det centrala nervsystemet. Utöver deras projektioner till thalamus (VMpo och MDvc) och sedan vidare till olika cortexområden (vilka är centrala för perceptionen av interoceptiva stimuli), projicerar lamina I-neuronen även till andra platser i det centrala nervsystemet. Beskriv översiktligt till vilka andra områden/kärnor som lamina I-neuronen projicerar och vad dessa områden har för funktioner. (2p)
Lamina I-neuron projicerar bl.a. till den interomediolatera kärnan (IML) i ryggmärgen, där de preganglionära sympatiska neuronen är belägna. Dessa förbindelser medierar sannolikt spinala autonoma reflexer, t.ex. lokala ändringar av blodflöde p.g.a. temperaturändringar
Lamina I-neuronen projicerar också till ”homeostatiska kärnor” i hjärnstammen, kärnor (t.ex. PAG, parabrachiala kärnan) som bl.a. reglerar output från det autonoma nervsystemet, exempelvis höjning av puls och blodtryck p.g.a. smärtstimulering.
Ange de latinska namnen på de tre stora artärerna som försörjer de cerebrala hemisfärerna med blod, samt rita i bilderna nedan respektive kärls försörjningsområde (3p)
A. cerebri media
A. cerebri anterior
A. cerebri posterior
Hur försörjs hjärnan sett ovanifrån?
Hur blodförsörjs hjärnan underifrån?
Vilka typer av fibrer (specifika namn) synapsar på purkinjeceller i cerebrocerebellum och var kommer dessa fibrerifrån(celltyp/struktur)? (2p)
- Parallellfibrer från kornceller (granuliceller) i cerebellums bark
- ”climbing fibers” från oliva inferior.
a) Diafragma är den viktigaste andningsmuskeln. Vilka övriga två muskler används för lugn andning? (1p)
M. intercostalis externus, m. intercostalis internus
b) Hus sker lugn utandning?(1p)
Den uppspända bröstkorgen/lungan sjunker ihop passivt när diafragma slappnar av.
Vilka tre stora strukterer passerar genom diafragma?
Aorta
Vena cava
Esofagus
Var har m. biceps brachiisina ursprung? (2p)
Caput longum: Glenoiden (tuberculum supraglenoidale)
Caput breve: Proc. coracoideus.
b) Var fäster m. biceps brachii in distalt? (1p)
Tuberositasradii (samt via aponeurosism. bicipitisbrachii).
Vrickningen som Neymar råkade ut för riskerar att skada ett eller flera av övre språngbensledens lateralaligament. Vad heter dessa ligament och vilket av dem skadas oftast vid den här typen av våld? (2p)
Foten vreds inåt (supinerade)
Lig. talofibulare anterius, som skadas oftast, lig. calcaneofibulareoch lig. talofibulare posterius.
c) Om våldet är tillräckligt kraftigt vid en vrickning som den ovan riskerar man även att skada de ligament som håller ihop benen i underbenet ovan art. talocruralis. Vad heter dessa ligament? (1p)
Lig. tibiofibulare anterius
Lig. tibiofibulare posterius.
A = palatum durum
B = arcus zygomaticus
C = fossa mandibularis
D = processus styloideus
E = condylus occipitalis
F = foramen magnum
G = foramen jugulare
H = processus mastoideus.
För att vi ska kunna uppfatta svaga ljud krävs en fungerande förstärkarmekanism i innerörat. Beskriv översiktligt hur förstärkningsmekanismen fungerar!
Ljud orsakar vibrationer i innerörat och leder till böjning av stereocilier på de yttre hårcellerna.
Böjningen aktiverar mekaniskt känsliga jonkanaler och en ström av K+ (även Ca2+) flödar in i cellen. Strömmen medför att den yttre hårcellens membranpotential ändras, vilket i sin tur leder till konformationsändringar i ett membranprotein (prestin).
Som en konsekvens av prestins aktivering kommer cellen att ändra längd i takt med ljudvågen. Dessa längdförändringar förstärker de ljudorsakade rörelserna hos sinnescellerna, och därvid förbättras förmågan att höra svaga ljud drastiskt.
Beskriv och förklara vilka sensoriska bortfall i benen som kvinnan drabbades av avseende
a) diskriminativ beröring
b) ”grov beröring”/”contact recognition”:
c) smärta och temperaturkänsel
Eftersom baksträngarna är skadade på båda sidor förlorar kvinnan förmågan till diskriminativ beröring (förmåga att känna detaljer såsom riktning av stimuli) i båda benen
Då tractus spinothalamicus från lamina V-neuron finns kvar på vänster sida har hon kvar förmåga till ”grov beröring” i höger ben (samt möjligen, av oklara skäl, delvis även i vänster ben)
Eftersom tractus spinothalamicus från lamina I-neuron är intakt på vänster sida men helt avskuren på höger sida har hon förlorat smärt-och temperaturkänsel i vänster ben men har kvar denna sensorik i höger ben.
Redogör för de molekyläramekanismerna bakom långtidspotentiering (LTP) i hippocampus (4p)
Samtidig aktivering av AMPA-och NMDA-receptorer. Mg2+ blockaden av NMDA-receptorerna upphävs av depolariseringen, Ca2+ strömmar in i cellen (frisätts också möjligen ur intracellulära förråd). Ca2+ inducerar aktivering av CaMKII och/eller PKC. Detta leder, till att AMPA-receptorer som finns intracellulärt (i membranblåsor) inkorporeras i synapserna vilket gör nervcellerna mer känsliga. Senare komponenter av LTP kräver även ny proteinsyntes. Den transkriptionella aktiveringen som krävs för detta tros i viss mån bero på transkriptionsfaktorn Creb.
Beskriv hur kotpelaren och bålens vägg innerveras sensoriskt och motoriskt. Börja fr o m den plats dorsal- och ventralrötter förenats till spinalnerver. Beskriv även placeringen/nivån av 3 olika dermatom på bålen.
Bålen är segmentellt innerverad, d v s enskilda spinalnerver blandas ej utan innerverar ett ringformat segment runt bålen
Den dorsala grenen från respektive spinalnerv böjer av bakåt och innerverar den djupa ryggmuskulaturen samt huden på ryggen på respektive nivå
De ventrala grenarna formar nn. intercostales 1-11 som löper runt bålen mellan revbenen och i bålens inferiora delar även vidare genom bukväggen, samt n. subcostalis (T12) som löper under costa XII. Dessa nerver innerverar intercostal- och bukmuskulatur samt ovanliggande hud.
Den mest inferiora delen av bukväggen innerveras av n. iliohypogastricus och n. ilioinguinalis från övre delen av plexus lumbalis (L1). Dermatom T4 i höjd med bröstvårtorna, dermatom T10 i höjd med naveln och dermatom L1 i höjd med ljumsken.
En ung herre har kommit hem från fjällvandring med tung packning. Hans sambo noterar att hans skulderblad står ut på ena sidan. Han har fått en s k vingskapula.
a) Ange de latinska namnen på två nerver som kan vara påverkade. (1p)
b) Ange det latinska namnet på en muskel som innerveras av respektive nerv. (1p)
N. thoracicus longus och n. accessorius
N. thoracicus longus: m. serratus anterior; N. accessorius: m. trapezius
En patient har en tumör i gl. thyroidea som ska avlägsnas vid en operation. Snittet i huden placeras i medellinjen från övre kanten av cartilago thyroidea ner till manubrium sterni. Vilka olika skikt av den djupa halsfascian (fascia cervicalis) måste du sedan öppna på vägen in till gl. thyroidea? (2p)
Lamina superficialis, följt av pars muscularis och sedan pars visceralis av lamina pretrachealis
Vad innebär platsprincipen i innerörat?
Att sinnesceller vid snäckans bas stimuleras mest effektivt av ljud med hög frekvens, medan låga frekvenser stimulerar snäckans topp.
I hörselorganet finns två typer av sinnesceller. Beskriv översiktligt deras funktioner.
Yttre hårceller
- Svarar på ljud med att generera snabba rörelser i takt med ljudvågen (elektrisk stimulering). Dessa rörelser förstärker hörselorganets ljudorsakade rörelser och hjälper oss därmed att höra svaga ljud och att skilja olika frekvenser från varandra
- Uttrycker prestin
- Tros vara viktig för att känna smärta då örat utsätts för alltför starka ljud.
- Bara 5 procent av de afferenta nervtrådar kontaktar yttre hårceller
- Cylindeformade
Inre hårceller
- Saknar förstärkarfunktion men svarar på dessa förstärkta vibrationer genom att frisätta transmittorsubstans (glutamat) mot hörselnervens dendriter, vilket gör att aktionspotentialer uppstår i nerven och information förs vidare till hjärnan.
- 95% av alla afferentatrådar i hörselnerven kontaktar de inre hårcellerna.
- Päronformade
- Har inte prestin
Ett kortare svar kan vara att yttre hårceller förstärker ljud, medan inre hårceller detekterar ljud och ser till att nerven blir stimulerad
En tilltäppning av a. cerebelli inferior posterior (PICA) kan bl a ge upphov till en infarkt i dorsolaterala medulla oblongata, vilket orsakar ett s k Wallenbergsyndrom med en karakteristisk symptombild. De typiska symptomen innefattar bortfall av smärt- och temperaturkänsel i ansiktet på samma sida som infarkten, och bortfall av smärt- och temperaturkänsel på motsatt sida infarkten i övriga kroppen. Förklara varför det blir så
Infarkten i dorsolaterala medulla oblongata skadar dels nucleus tractus spinalis n. V, där smärtfibrer från n. trigeminus på samma sida kopplas om innan signalerna korsar över och leds vidare upp till thalamus på motsatt sida hjärnstammen, och dels tractus spinothalamicus med ursprung från neuron på motsatt sida av ryggmärgen och som därmed fortleder smärt- och temperatursignaler från motsatt sida av kroppen.
Bilden nedan visar ett horisontalsnitt genom höger hemisfär som inkluderar dorsala insula. Markera 3 separata områden av insula och beskriv respektive områdes funktionella roll.
- Dorsala posteriora insula = interoceptiva cortex Här finns den första somatotopiska representationen av de interoceptiva modaliteterna i cortex cerebri.
- Mid-insula. Hit skickas signalerna vidare från interoceptiva cortex och andra områden i hjärnan. Viktig för den subjektiva upplevelsen av sensoriska stimuli
- Anteriora insula = limbiska sensoriska cortex (LSC). Kortikalt substrat involverat i såväl subjektiva upplevelser av sensoriska stimuli som i olika emotionella känsloupplevelser relaterade till kroppsliga funktioner (t ex glädje, ledsnad, avsky, ilska, skam). LSC på höger sida fr a relaterat till negativt färgade emotioner.