Tenta frågor (Essä) - "A svar" Flashcards

1
Q

Förklara vad som avses med arbetsminne. (1 p) Varför är begreppet viktigt inom kognitiv
neurovetenskap? (1 p). Beskriv hur arbetsminnets kapacitet kan studeras och hur arbetsminnet skiljer
sig från långtidsminnet (1 p). (3 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär det när man säger att en variabel är normalfördelad? Ge ett konkret exempel från den
kognitiva neurovetenskapen. Rita gärna en bild. (2 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Storhjärnans bark ger människan en mycket stor beteenderepertoar. Beskriv storhjärnans bark och
dess funktioner med utgångspunkt från de olika loberna. Rita gärna en bild. (3 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv och förklara principiellt hur en nervcell fungerar samt hur den kommunicerar med andra
nervceller med hjälp av neurotransmittorer (signalsubstanser). Rita gärna en bild. (2 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv 5 olika forskningsmetoder (eller instrument) som kan användas för att studera hjärnans
funktion, samt diskutera för- och nackdelar med dessa. (5 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken roll har storhjärnans bark för mänskliga beteenden och funktioner? Beskriv funktioner
kopplade till de olika loberna, ta även upp skillnader mellan vänster och höger hjärnhalva. (3 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär det när man säger att en variabel inte är normalfördelad? Ge ett konkret exempel från
den kognitiva neurovetenskapen. (2 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv 3 olika forskningsmetoder (eller instrument) som kan användas för att studera hjärnans
funktion, samt diskutera för- och nackdelar med dessa. (3 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Namnge minst fyra neurotransmittorer (signalsubstanser) och beskriv kort deras kopplingar till
beteende och kognitiv funktion. (2 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv människans långtidsminne (LTM): hur det är organiserat och vilka strukturer i hjärnan
som är viktiga för LTM. Ta upp hur långtidsminnet skiljer sig från arbetsminnet och beskriv slutligen
de olika delstegen i vår hantering av långtidsminnen; inkodning, lagring och framplockning. (5 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I en studie undersöks effekten av en kognitiv träningsintervention på arbetsminnets kapacitet. Efter träningen visade deltagarna i experimentgruppen ett medelvärde på 9,1 enheter (standardavvikelse = 0,9), medan kontrollgruppen visade ett medelvärde på 7,5 enheter (standardavvikelse = 1,3). Diskutera hur dessa resultat kan analyseras och tolkas, inklusive hur medelvärde och standardavvikelse kan användas för att dra slutsatser om interventionens effekt och vad gruppstorleken kan innebära för tolkningen. (3 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara begreppet synaptisk plasticitet. Ge ett konkret exempel på hur synaptisk plasticitet påverkar lärande och minne. (2 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Diskutera hjärnans språkfunktioner och beskriv teorier om hur språk bearbetas i hjärnan. Inkludera en kort beskrivning av Wernicke-Geschwind-modellen och modernare teorier som distribuerar språkliga processer över flera hjärnområden i nätverk. (3 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv och diskutera vilka av hjärnans system som har betydelse för motorisk och kognitiv kontroll. (2 p)

A

frontalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diskutera hur neurovetenskapliga metoder som fMRI, EEG och TMS har bidragit till vår förståelse av kognition och beteende. Beskriv fördelarna och begränsningarna med varje metod och ge exempel på viktiga forskningsfynd inom neuropsykologin. (5 p)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Egen påkommen essä fråga:

Beskriv vad som händer i hjärnan och hur det går till i processen när du plockar upp ett glas vatten och dricker ur det?

Hur kan det påverkas av cerebellär ataxi?

A

Självklart! Här är en förklaring av hur processen att plocka upp ett glas med vatten och dricka det involverar olika delar av hjärnan och motorisk planering:

  1. Perception och beslutsfattande: När du ser glaset med vatten, bearbetar syncentrum i occipitalloben (bakre delen av hjärnan) visuell information. Denna information skickas till parietalloben, som hjälper till att bedöma avståndet och positionen av glaset. Om du bestämmer dig för att dricka, aktiveras prefrontala cortex, vilket är ansvarigt för beslutsfattande och planering.
  2. Motorisk planering: När du har bestämt dig för att plocka upp glaset, aktiveras motoriska områden i frontalloben, särskilt den primära motoriska cortex. Här planeras rörelserna som krävs för att nå ut och greppa glaset.
  3. Koordination och balans: Lillhjärnan (cerebellum) spelar en viktig roll i att koordinera rörelser och upprätthålla balans. Den ser till att dina rörelser är smidiga och att du inte tappar balansen när du sträcker dig efter glaset.
  4. Utförande av rörelser: När du sträcker ut handen för att plocka upp glaset, skickar den primära motoriska cortex signaler till de motoriska nerverna som kontrollerar musklerna i armen och handen. Du använder olika muskler för att greppa glaset på ett kontrollerat sätt.
  5. Drickande: När glaset är i handen, planerar du nästa rörelse för att föra glaset till munnen. Motoriska signaler skickas återigen från den primära motoriska cortex för att styra munnen och tungan när du dricker. Sensoriska områden i hjärnan hjälper till att registrera smaken och känslan av vattnet.
  6. Feedback och justering: Under hela processen ger sensorisk information feedback till hjärnan, vilket gör att du kan justera dina rörelser för att säkerställa att du plockar upp glaset och dricker utan att spilla.

Sammanfattningsvis involverar processen av att plocka upp ett glas med vatten och dricka det flera delar av hjärnan, inklusive syncentrum, motoriska områden, lillhjärnan och sensoriska områden, vilket gör att du kan planera, koordinera och utföra rörelserna på ett effektivt sätt.

Cerebellär ataxi är en störning som påverkar koordinationen och balansen, och den uppstår när lillhjärnan (cerebellum) skadas eller fungerar onormalt. I förklaringen av att plocka upp ett glas med vatten och dricka det skulle cerebellär ataxi kunna påverka flera steg i processen:

  1. Koordination: Om lillhjärnan inte fungerar korrekt kan det leda till problem med att koordinera rörelserna när du sträcker dig efter glaset. Detta kan resultera i att din hand rör sig osäkert eller att du har svårt att nå glaset korrekt.
  2. Balans: Vid cerebellär ataxi kan det vara svårt att upprätthålla balansen, vilket kan göra att du riskerar att tappa balansen när du sträcker dig framåt för att plocka upp glaset.
  3. Rörelseprecision: Cerebellum är också viktigt för att finjustera rörelser, så om det är påverkad kan du ha problem med att greppa glaset ordentligt, vilket kan leda till att du tappar det eller spiller.
  4. Feedback och justering: Eftersom cerebellum hjälper till med att bearbeta sensorisk information och justera rörelser i realtid, kan en störning här göra det svårt att anpassa dina rörelser baserat på feedback, vilket kan resultera i klumpighet eller osäkerhet.

Sammanfattningsvis skulle cerebellär ataxi påverka nästan alla aspekter av att plocka upp ett glas med vatten och dricka det, vilket gör att rörelserna blir mindre precisa och mer osäkra.