Hjärnans olika delar och deras uppgifter Flashcards

1
Q

Vänstra hjärnhalvan

A

ansvarar för det språkliga, (till exempel tal- och skrivförmåga), språklig nyinlärning och logiskt tänkande. Något förenklat bidrar vår vänstra del i hjärnan med logiskt, analytiskt och rationellt tänkande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Högra hjärnhalvan

A

arbetar med rumsuppfattning, melodier, helhet och intuition. Något förenklat står höger hjärnhalva för kreativitet, empati, att se samband samt konstnärligt utförande,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hjärnans olika lober

A

Occipitallob, Temporallob, Parietallob, Frontallob

Viktigt tillägg (nr 1) som inte nämns som en av grund loberna som vi känner till dom idag men som ibland diskuteras som den 5:e loben är Insula som ligger i mitten av hjärnan - mellan alla olika 4 lober.

Viktigt tillägg (nr 2) som inte nämns som en del av loberna: Cerebellum (lillhjärnan) och hjärnstammen som består av Pons, medulla, mitthjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Occipitallob

A

Ansvarar för visuell information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Temporallob

A

Hanterar hörsel och minne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Parietallob

A

Bearbetar sensorisk information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Frontallob

A

Involverad i planering och beslutsfattande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hjärnstammen

A

Kontrollerar grundläggande livsfunktioner (t.ex. andning).

Består av mitthjärnan, hjärnbryggan, och förlängda märgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ryggmärg

A

Kommunikationskanal mellan kroppen och hjärnan.
Cervikal (C1-C8) - Den övre delen av ryggmärgen.
Thorakal (T1-T12) - Den mellersta delen av ryggmärgen.
Lumbal (L1-L5) - Den nedre delen av ryggmärgen.
Sakral (S1-S5) - Den lägsta delen av ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Perifera nervsystemet (PNS)

Somatiska nervsystemet

Autonoma nervsystemet - Sympatiska och Parasympatiska

A

Den del av nervsystemet som kopplar CNS till resten av kroppen. Delas upp i somatiska och autonoma nervsystemet.

Somatiska nervsystemet: Del av PNS som kontrollerar frivilliga muskelrörelser. Ansvarar för medveten kontroll av muskler och sensorisk information.

Autonoma nervsystemet: Del av PNS som reglerar ofrivilliga funktioner som hjärtslag och matsmältning. Reglerar icke-viljestyrda funktioner; delas in i sympatikus och parasympatikus.

Sympatiska: Aktiverar kroppens “fight or flight”-respons.

Parasympatiska: Inriktar sig på vila och återhämtning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cerebellum

A

styr balansen för att gå och stå, och andra komplexa motoriska funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Medulla

A
  1. Andningsreglering: Medulla kontrollerar andningsfrekvensen och djupet av andningen genom att skicka signaler till andningsmusklerna.
  2. Hjärtfrekvens: Den reglerar hjärtats slagfrekvens och styr blodtrycket genom att påverka hjärtats kontraktioner.
  3. Blodtrycksreglering: Medulla övervakar blodtrycket och kan justera det genom att förändra blodkärlens diameter.
  4. Reflexer: Den är involverad i flera reflexer, såsom hosta, nysningar, sväljning och kräkningar.
  5. Sensorisk information: Medulla tar emot och bearbetar sensorisk information från kroppen, vilket hjälper till att styra automatiska svar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Pons

A
  1. Kommunikation mellan hjärnregioner: Pons fungerar som en bro mellan olika delar av hjärnan, särskilt mellan storhjärnan och lillhjärnan. Det möjliggör överföring av information mellan dessa områden.
  2. Reglering av andning: Pons spelar en roll i att styra andningsmönster genom att samarbeta med medulla oblongata. Den hjälper till att justera andningsfrekvensen och djupet.
  3. Sömn och vakenhet: Pons är involverad i regleringen av sömncykler, särskilt REM-sömn, som är den fas av sömn där drömmar uppstår.
  4. Motorisk kontroll: Pons är viktig för motoriska funktioner och koordination, särskilt i relation till rörelser som involverar ansiktet och ögonen.
  5. Sensorisk information: Pons bearbetar sensorisk information och fungerar som en väg för att skicka denna information till andra delar av hjärnan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hypothalamus

A
  1. Reglering av kroppstemperatur: Hypotalamus fungerar som kroppens termostat. Den övervakar och reglerar kroppstemperaturen genom att initiera svettning eller frysning, beroende på om kroppen är för varm eller kall.
  2. Kontroll av hunger och mättnad: Hypotalamus spelar en central roll i att reglera aptit och energibalans. Den tar emot signaler om när kroppen behöver mat och när den är mätt, vilket påverkar vårt ätande.
  3. Reglering av sömn och vakenhet: Hypotalamus är involverad i sömncykler och reglerar sömnbehovet. Den påverkar också vakenhet och trötthet.
  4. Kontroll av hormonproduktion: Hypotalamus producerar och utsöndrar hormoner som reglerar hypofysens funktion. Detta inkluderar hormoner som påverkar tillväxt, metabolism och reproduktion.
  5. Reglering av emotioner och beteenden: Hypotalamus är kopplad till limbiska systemet och spelar en roll i att reglera känslor, stress och beteenden kopplade till överlevnad, såsom aggression och parning.
  6. Kontroll av autonoma funktioner: Hypotalamus är involverad i att reglera automatiska kroppsfunktioner, som hjärtfrekvens, blodtryck och matsmältning.

Sammanfattningsvis fungerar hypotalamus som en central kontrollpunkt för många av kroppens grundläggande funktioner och beteenden, vilket gör den avgörande för att upprätthålla homeostas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Talamus

A

Talamus är en viktig struktur i hjärnan som fungerar som en “relästation” för sensorisk information. Här är dess exakta funktioner:

  1. Sensorisk bearbetning: Talamus tar emot sensorisk information från olika delar av kroppen, inklusive syn, hörsel, beröring och smak, och vidarebefordrar denna information till rätt områden i hjärnbarken för bearbetning.
  2. Reglering av medvetande och uppmärksamhet: Talamus spelar en roll i att reglera medvetandet och uppmärksamheten. Den hjälper till att filtrera och prioritera sensorisk information, vilket gör att vi kan fokusera på viktiga stimuli och ignorera irrelevant information.
  3. Motorisk kontroll: Talamus är också involverad i motorisk kontroll genom att samordna signaler mellan hjärnan och ryggmärgen. Den hjälper till att styra rörelser och koordination.
  4. Integration av information: Talamus fungerar som en integrationspunkt för olika typer av information, vilket gör det möjligt för hjärnan att skapa en sammanhängande uppfattning om omvärlden.

Sammanfattningsvis fungerar talamus som en central relästation för sensorisk information och spelar en viktig roll i medvetande, uppmärksamhet och motorisk kontroll.

Talamus kallas ofta för “postkontoret” i hjärnan. Detta beror på dess funktion som en relästation som sorterar och vidarebefordrar sensorisk information till olika delar av hjärnbarken, precis som ett postkontor hanterar och distribuerar post till olika adresser. Talamus ser till att rätt information når rätt plats i hjärnan för bearbetning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Amygdala

A

Amygdala är en mandelformad struktur i hjärnan som spelar en avgörande roll i flera viktiga funktioner, särskilt relaterade till känslor och beteende. Här är amygdalas exakta funktioner:

  1. Känsloreglering: Amygdala är central för att bearbeta och reglera känslor, särskilt rädsla och aggression. Den aktiveras vid hotfulla situationer och bidrar till att utlösa en “kamp eller flykt”-respons.
  2. Emotionell minnesbildning: Amygdala är involverad i att skapa och lagra emotionella minnen. Känslomässiga upplevelser förstärker minnesbildningen, vilket gör att vi lättare kommer ihåg händelser som väcker starka känslor.
  3. Sociala interaktioner: Amygdala spelar en roll i att förstå och tolka sociala signaler, såsom ansiktsuttryck och kroppsspråk. Detta hjälper oss att navigera i sociala situationer och reagera på andra människors känslor.
  4. Beslutsfattande: Amygdala påverkar beslutsfattande genom att koppla känslor till val och handlingar. Den hjälper oss att fatta beslut baserade på tidigare erfarenheter och känslomässiga reaktioner.

Sammanfattningsvis är amygdala viktig för känsloreglering, emotionell minnesbildning, social interaktion och beslutsfattande.

Omedveten rasism ligger också i Amygdala

17
Q

Hippocampus

A

Hippocampus är en viktig struktur i hjärnan som spelar en central roll i flera funktioner, särskilt relaterade till minne och lärande. Här är några av dess exakta funktioner:

  1. Minne: Hippocampus är avgörande för bildandet av nya minnen, särskilt episodiska minnen, som handlar om personliga upplevelser och händelser. Det hjälper till att konsolidera korttidsminnen till långtidsminnen.
  2. Rumsorientering: Hippocampus är också involverad i rumsorientering och navigering. Den hjälper oss att skapa mentala kartor av vår omgivning, vilket gör det möjligt för oss att navigera i kända och okända miljöer.
  3. Lärande: Hippocampus bidrar till inlärningsprocesser genom att hjälpa oss att koppla samman ny information med tidigare erfarenheter och kunskap.
  4. Emotionell bearbetning: Det finns också samband mellan hippocampus och känslor, särskilt i hur vi minns emotionella händelser. Detta gör att hippocampus kan påverka hur vi reagerar på olika situationer baserat på tidigare erfarenheter.

Sammanfattningsvis är hippocampus en nyckelstruktur för minne, lärande, rumsorientering och emotionell bearbetning, vilket gör den central för vår kognitiva funktion och dagliga liv.

18
Q

Basala ganglierna

A

Basala ganglierna är en grupp av kärnor i hjärnan som spelar en viktig roll i motorisk kontroll, inlärning och belöningssystemet. Här är en översikt över deras exakta funktioner och delar:

  1. Motorisk kontroll: Basala ganglierna är avgörande för att reglera rörelser. De hjälper till att initiera och kontrollera viljestyrda rörelser och säkerställer att rörelser utförs smidigt och koordinerat.
  2. Inlärning och vanor: De är involverade i lärande av motoriska färdigheter och bildandet av vanor. Genom att repetera rörelser och aktiviteter hjälper basala ganglierna till att automatisera dessa handlingar.
  3. Belöningssystem: Basala ganglierna är kopplade till hjärnans belöningssystem och påverkar motivation och känslor. De spelar en roll i hur vi upplever belöning och hur detta påverkar vårt beteende.

Basala ganglierna består av flera viktiga delar:

  1. Striatum: Den största delen av basala ganglierna, som i sin tur delas in i:
    • Caudatuskärnan: Involverad i motorisk kontroll och kognitiva funktioner.
    • Putamen: Spelar en roll i motorisk aktivitet och inlärning.
  2. Globus pallidus: Delas in i externa och interna segment, och är involverad i att reglera rörelse och tonus.
  3. Substantia nigra: Innehåller dopaminproducerande neuroner och är viktig för motorisk kontroll. Skador på denna del är kopplade till Parkinsons sjukdom.
  4. Subthalamiska kärnan: Involverad i att modulera motorisk aktivitet och fungerar som en regulator av rörelser.

Sammanfattningsvis är basala ganglierna centrala för motorisk kontroll, inlärning och belöningssystemet, och de består av striatum, globus pallidus, substantia nigra och subthalamiska kärnan.

19
Q

Kranialnerver

A

Kranialnerverna är ett antal nerver som direkt ansluter till hjärnan och är ansvariga för en mängd olika funktioner, inklusive sensoriska, motoriska och autonoma funktioner. Det finns tolv par kranialnerver, och varje nerv har specifika uppgifter. Här är en översikt över deras exakta funktioner och delar:

  1. Nervus olfactorius (I): Ansvarar för luktsinnet.
  2. Nervus opticus (II): Överför visuell information från ögonen till hjärnan.
  3. Nervus oculomotorius (III): Kontrollerar de flesta ögonmusklerna och reglerar pupillens storlek.
  4. Nervus trochlearis (IV): Styr den övre sneda ögonmuskeln, vilket hjälper till med ögonrörelser.
  5. Nervus trigeminus (V): Delas in i tre grenar (oftalmisk, maxillär och mandibulär) och ansvarar för känsel i ansiktet samt motoriska funktioner för tuggmuskler.
  6. Nervus abducens (VI): Kontrollerar den laterala rectus-muskeln, vilket möjliggör ögonrörelser utåt.
  7. Nervus facialis (VII): Styr ansiktsmuskler, ansvarar för smak på främre delen av tungan och reglerar tår- och spottkörtlar.
  8. Nervus vestibulocochlearis (VIII): Delas in i två grenar: cochlearis (hörsel) och vestibularis (balans).
  9. Nervus glossopharyngeus (IX): Ansvarar för smak på bakre delen av tungan, samt reglering av spottkörtlar och funktioner i svalget.
  10. Nervus vagus (X): Har en bred funktion, inklusive kontroll av hjärtat, lungorna och matsmältningssystemet. Det är en viktig del av det autonoma nervsystemet.
  11. Nervus accessorius (XI): Kontrollerar vissa muskler i nacken och axlarna.
  12. Nervus hypoglossus (XII): Styr tungans rörelser.

Sammanfattningsvis är kranialnerverna avgörande för många viktiga funktioner i kroppen, inklusive sensorisk information, motoriska kontroller och autonom reglering. De tolv paren av kranialnerver har specifika roller som bidrar till vår förmåga att se, höra, smaka, röra oss och reglera olika kroppsfunktioner.

20
Q

Gråsubstans och vitsubstans

A

Gråsubstans och vitsubstans är två olika typer av vävnad som finns i hjärnan och ryggmärgen, och de har olika funktioner och strukturer.

Gråsubstans består främst av nervcellernas kroppar (neuroner), dendriter och gliaceller. Den är ansvarig för bearbetning av information och är där synapser, eller kopplingar mellan neuroner, sker. Gråsubstans är där mycket av den neurala aktiviteten äger rum.

I hjärnan finns gråsubstansen främst i cortex (hjärnbarken), som är det yttre lagret av hjärnan, samt i vissa djupare strukturer som basala ganglier och thalamus. I ryggmärgen finns gråsubstans i form av ett “fjärilsformat” område i mitten, där nervcellernas kroppar är koncentrerade.

Vitsubstans består av myeliniserade axoner, vilket är långa utskott från nervceller som skickar signaler mellan olika delar av hjärnan och mellan hjärnan och ryggmärgen. Myelinet är ett fettlager som omger axonerna och gör att elektriska impulser kan färdas snabbare.

Vitsubstansen finns främst i de inre delarna av hjärnan och omger gråsubstansen i cortex. I ryggmärgen är vitsubstansen den yttre delen som omger gråsubstansen.

  • Innehåll: Gråsubstans innehåller nervcellernas kroppar och synapser, medan vitsubstans innehåller myeliniserade axoner.
  • Funktion: Gråsubstans är involverad i informationsbearbetning och signalöverföring, medan vitsubstans ansvarar för att överföra signaler mellan olika delar av nervsystemet.
  • Placering: Gråsubstans finns i cortex och djupare hjärnstrukturer samt i ryggmärgens mitt, medan vitsubstans finns i de inre delarna av hjärnan och runt gråsubstansen i ryggmärgen.

Sammanfattningsvis är gråsubstans och vitsubstans två viktiga komponenter av nervsystemet med olika strukturer och funktioner, där gråsubstans är centralt för bearbetning av information och vitsubstans är avgörande för signalöverföring.

Färgen på gråsubstans och vitsubstans beror på deras sammansättning och innehåll.

Gråsubstans är grå på grund av att den innehåller nervcellernas kroppar, dendriter och gliaceller, som alla har en hög koncentration av cellkomponenter. Dessa celler har en gråaktig färg när de är i sin naturliga form. Dessutom innehåller gråsubstans mer RNA, vilket också bidrar till den gråaktiga färgen.

Vitsubstans är vit på grund av de myeliniserade axonerna som dominerar denna vävnad. Myelin är ett fettlager som omger axonerna och ger en vitaktig färg. Myelinet fungerar som en isolator och gör att nervimpulser kan färdas snabbare längs axonerna. Eftersom vitsubstans innehåller mycket myelin, får den en vitaktig nyans.

Sammanfattningsvis är den grå substansen grå på grund av nervcellernas kroppar och deras komponenter, medan den vita substansen är vit på grund av närvaron av myelin som omger axonerna.

21
Q

Limnbiska systemet

A

Limbiska systemet är en viktig del av hjärnan som ansvarar för känslor, minne och motivation. Det är en komplex struktur som består av flera delar, var och en med specifika funktioner:

  1. Hippocampus: Denna del är avgörande för bildandet av nya minnen och för att lära sig nya saker. Den hjälper till att lagra och återkalla minnen, vilket gör den central för vårt minne och lärande.
  2. Amygdala: Amygdala är starkt kopplad till känslor, särskilt rädsla och aggression. Den spelar en viktig roll i att bearbeta känslomässiga reaktioner och är involverad i att registrera känslomässiga minnen.
  3. Hypothalamus: Hypothalamus reglerar kroppens homeostas och kontrollerar många automatiska funktioner, som hunger, törst och sömn. Den är också involverad i hormonell kontroll och påverkar vårt beteende relaterat till överlevnad.
  4. Cingulate gyrus: Denna del är involverad i känslomässig bearbetning och beslut. Den hjälper till att koppla samman känslor med beteenden och spelar en roll i att reglera känslor och sociala interaktioner.
  5. Fornix: Fornix är en bunt av nervfibrer som fungerar som en viktig kommunikationsväg mellan hippocampus och andra delar av limbiska systemet.

Sammanfattningsvis bidrar limbiska systemet till våra känslor, minnen och motivation genom att integrera information från olika delar av hjärnan och påverka våra beteenden och reaktioner.

22
Q

Vart sitter medvetandet? (Tror man)

A

Medvetandet är en komplex och mångfacetterad aspekt av människans psykologi och neurovetenskap, och forskningen är fortfarande pågående för att förstå dess exakta plats och funktioner i hjärnan. Det finns dock några viktiga områden som tros spela en central roll i medvetandet:

  1. Cerebral cortex: Den yttre delen av hjärnan, särskilt den prefrontala cortex, anses vara avgörande för medvetna tankar, beslut och självmedvetenhet. Denna del av hjärnan är involverad i högre kognitiva funktioner som planering, resonerande och social interaktion.
  2. Thalamus: Thalamus fungerar som en relästation för sensorisk information och har också en roll i medvetandet. Det hjälper till att integrera och bearbeta information från olika sinnen, vilket är viktigt för att skapa en medveten upplevelse av omvärlden.
  3. Hjärnstammen: Hjärnstammen är viktig för grundläggande livsprocesser och har också en roll i medvetandet genom att reglera vakenhet och medvetenhet.
  4. Nätverk av hjärnområden: Forskning tyder på att medvetandet inte är lokaliserat till ett enda område, utan snarare involverar ett nätverk av olika hjärnområden som arbetar tillsammans. Detta inkluderar områden som är involverade i känslor, minne och uppmärksamhet.

Sammanfattningsvis är medvetandet en produkt av flera hjärnregioner och deras interaktioner, och forskningen fortsätter att utforska dessa komplexa samband.

23
Q

Insula

A

Beskrivs som ibland som den 5:e loben (Cerebellum skulle kunna beskrivas som 6:e loben (cerebellum räknas dock inte alls med som en av loberna - skriv INTE att cerebellum är en lob på tentan!!!!))

Insula, eller insula cortex, är en del av hjärnan som ligger djupt inne i cerebrala hemisfärerna. Den spelar en viktig roll i flera funktioner, inklusive känslomässig bearbetning, medvetenhet om kroppens tillstånd (interoception), och reglering av känslor och sociala beteenden. Insulan är också involverad i övervakning av inre organ och kroppsliga sensationer som smärta, hunger och törst.

För att lätt komma ihåg insulas funktion kan du tänka på den som “hjärnans känslotolk”, som hjälper oss att förstå och bearbeta både våra egna och andras känslor, samt kroppens inre tillstånd.

24
Q

Hjärnbarken

A
25
Q

Hjärnbalken

A

Corpus Callosum