Tenta dk1 Flashcards

Question

Trygg anknytning

Answer 1

I strange situation reagerar barnet bra och visar lite intresse för främlingen. När en förälder eller är lyhörd, förutsägbar och tillgänglig skapas en trygg bas att utforska världen ifrån, med vetskapen om att det finns en trygg famn att återvända till. Barn med trygg anknytning lär sig att lita på andra, hantera sina känslor och bygga sunda relationer senare i livet.

Answer 2

I strange situation händer inte så mycket när anknytningspersonen varken går eller kommer utan fokus är på leksakerna. Undvikande anknytning är en anknytningsstil där barnet har lärt sig att inte förlita sig på sin vårdnadshavare för tröst eller stöd. Detta uppstår ofta när omsorgspersonen är känslomässigt otillgänglig, avvisande eller inte svarar på barnets behov av närhet och trygghet. Barnet har slutat försöka få stöd för mindre saker och sparar det till mer seriös händelser. Barn med undvikande anknytning tenderar att verka självständiga och visar ofta inte tydliga tecken på att de är ledsna eller behöver hjälp, även om de innerst inne känner stress. De kan ha svårt att uttrycka sina känslor och undviker ofta att visa sårbarhet. I vuxen ålder kan detta yttra sig i svårigheter att komma nära andra, en rädsla för att bli beroende av någon och en tendens att hålla känslomässigt avstånd i relationer.

Answer 3

I strange situation. Skyddsfunktionen funkar. Ledsna tills anknytningspersonen går, visar mycket lite intresse för främlingen. Barnen blir ledsna även när anknytningspersonen kommer tillbaka trots att de är glada är de ändå ledsna för att de blev lämnade. Barnen signalerar att det var för mycket. Det sker när föräldern är oförutsägbar. Barn med denna anknytningstyp tenderar att vara mycket klängiga och oroliga, även när föräldern är närvarande. De söker närhet men kan samtidigt ha svårt att känna sig riktigt trygga, eftersom de inte vet vad de kan förvänta sig. Som vuxna kan dessa personer ofta känna en stark rädsla för att bli övergivna och ha svårt att lita på att andra finns där för dem. De kan pendla mellan att söka närhet och att känna ilska eller osäkerhet i relationer.

Answer 4

De reagerar olustigt, kanske går i cirklar eller kortsluter vid återföreningen i strange situation. Man tänker att dessa är barnen som blir utsatta för våld eller försummelse, blir problematiskt då barnet ser sin anknytningsperson då den även kan vara otäck för en. Kan även vara att anknytningspersonen är utsatt för våld vilket påverkar barnet i den relationen, eller barn och föräldrar som blivit traumatiserade tillsammans i ex. krig. Barnet upplever sin vårdnadshavare som både en källa till trygghet och rädsla samtidigt. Detta kan ske om föräldern är skrämmande, oförutsägbar eller själv har olösta trauman. Barnet hamnar då i en konflikt: det vill söka trygghet men är samtidigt rädd för den person som borde ge den. Barn med desorganiserad anknytning kan visa motstridiga beteenden, som att först söka tröst hos en förälder men sedan dra sig undan eller reagera med rädsla. De kan också ha svårigheter med att reglera sina känslor. I vuxen ålder kan detta leda till instabila relationer, svårigheter med tillit och en inre känsla av kaos eller förvirring kring närhet och avstånd i relationer.

Answer 5

Social hämning - barnet är skyggt mot förälder och anknytningssystemet aktiveras väldigt lite, lätt att blanda ihop med autism. Social distanslöshet - behöver veta vad som hänt innan, kan vara lätt att blanda ihop med en if. Söker sig ohämmat till alla, låter sig gärna tas om hand men senare befästs anknytningen och separation blir jobbigt. Inte hittat en anknytningsperson.

Answer 6

Olika system även om de inte är orelaterade. Kan ha en undvikande anknytning som vuxen men ändå kunna ta hand om andra väl, vilket kräver en viss medvetenhet. Har man inte den medvetenheten till sina barn exempelvis, beter man sig ofta såsom man själv hade det i barndomen.

Answer 7

Pavlovs hundar Obetingat stimuli → obetingad respons Obetingat stimuli + betingat stimuli → obetingad respons Betingat stimuli → betingad respons

Answer 8

Empirismen och den experimentella metoden Klassisk betingning Operant betingning Beteendemodifiering

Answer 9

positiv bestraffning ex elchock positiv bestraffning - utskällning Negativ bestraffning - tar bort något som är behagligt. Ex böter, blir av med pengar du skulle vilja ha. Vanligtvis rekommenderas det inte att jobba med bestraffning. Kan vara problematiskt om man inte sätter tajmingen Kan istället bli att man är rädd för personen och inte slutar med beteendet. Kan leda till att man skapar barn som är “ögontjänare”

Answer 10

Belöningscheman shaping intermittent förstärkning utsläckning

Answer 11

systematisk förstärkning. Varje gång som någon gör något önskvärt får man en belöning. Kan vara bekräftelse, pengar. Agility är en form av belöningsschema.

Answer 12

Bygger ett beteende steg för steg. Ex. börjar med att gå upp 8 och dricka te, går sen vidare till att klä på sig. Börjar med små steg i taget.

Answer 13

Också en typ av belöningsschema men oregelbundet. Får en belöning ibland. Gör man inte sitt beteende får man inte sin belöning. Kommer kanske var tionde gång, ibland efter 2. Ett sätt att hålla igång ett beteende som bygger på intermittent förstärkning är svårare att släcka ut eftersom att man inte vet när en belöning kommer. Lätt att förstärka intermittent, ex. barn tjatar om godiset i affären och man ger sig en gång → intermittent förstärkning och tjatandet fortsätter.

Answer 14

Om beteendet inte gynnar individen så kan beteendet utsläckas. Ex. i skolan bestraffningen större än belöningen → utsläckning av ett beteende.

Answer 15

Exponering Bekymret med undvikande Systematisk desensibilisering Funktionell analys/SORKK

Answer 16

Ju mer man utsätter sig för det man är rädd för → man inser att det inte var så farligt.

Answer 17

Att rädslan inte försvinner är för att man undviker rädslan. Ex. låter någon annan alltid ta bort spindeln eftersom man själv går därifrån.

Answer 18

Utför en ångesthierarki, frågar var man kan tänka sig att börja. Ex. börjar med att kolla på en bild på en spindel, se en video och sen i en glasburk.

Answer 19

Huvudpoäng är att innan du sätter igång att ändra ett beteende är det viktigt att veta vad beteendet fyller för funktion. Ex. uppmärksamma inte självskadebeteende → blir lämnad ensam i sitt självskadebeteende och med ångesten. Ta reda på varför beteendet är där. SORKK - vilka situationer ger för denna individ vissa responser som ger konsekvenser, både kortsiktiga och långsiktiga. Ex. sociala sammanhang skrämmande, får en respons, ex väljer att stanna hemma från jobbet = kortsiktig konsekvens. Långsiktiga konsekvenser → svårt att försörja sig och sociala sammanhang blir ännu värre och ångesten förstärks.

Answer 20

Då belastningarna är för stora i förhållande till de resurser vi har att hantera belastningarna med.

Answer 21

Stresspåslag kan upplevas väldigt olika. Vi ser något och bedömer sen, upplever man att det är något som man måste bemöta är det ofta ökad puls osv. Det sympatiska nervsystemet styr adrenalin och noradrenalin. Parasympatiska tar ner oss. Uppgivenhet/frysreaktion är en väldigt stark reaktion. Frysreaktion kan ge vid bland annat våldtäkt eller annan form av våld.

Answer 22

CATS (cognitive activating theory of stress): stressor → kognitiv bedömning → kroppslig reaktion Ökad prestationsförmåga Mer och mindre optimala påslag Fokus ökar flow- eller tunnelseende.

Answer 23

Vi är bättre på att hantera stress som kan bemötas med ansträning Det blir svårare om belastningen är hög och svår att kontrollera och överblicka Socialt stöd och känsla av mening skyddar. Ex. sjukvård och under pandemin resulterade i relativt få sjukskrivningar, tänker att det handlar mycket om att det fanns stöd både från samhället men också från ledningen. Även patienter som hade mer tålamod osv.

Answer 24

Stress med urspung i diskriminering och stigma Har studerats framförallt i relation till etniskt utsprung, sexualitet och könsidentitet Påverkar psykisk och fysisk hälsa på ett sätt som påminner mycket om utmattning Kritik: att kategoriseras som en riskgrupp kan öka stress och stigma

Answer 25

Påträngande och återupprepade symptom såsom flashbacks, mardrömmar, väldigt starka minnen. Undvikande symptom. Det man försöker undvika är de påträngande symptomen. Handlar om att när undvikandet börjar bli problematiskt ex. undviker sjukhuset efter trauma under förlossning. Negativt förändrad sinnesstämning. En del blir väldigt arga, andra ledsna, en del tappar positiva känslor blir nästan helt avtrubbade. Kan känna mycket skuld och skam. Lätt att blanda ihop med ADHD. Förhöjd vaksamhet/ anspänning Dissociation. Ser händelsen utifrån, en känsla av att det inte är på riktigt. Fortsätter att dissociera. Ex. blivit utsatt för ett övergrepp dissocierar sig då under sex. För att få en PTSD-diagnos måste man har fyra av ovanstående symptom

Answer 26

Silvan Tomkins: Affekter som något biologiskt och allmänmänskligt Nio grundaffekter: glädje, intresse, förvåning, ilska, rädsla, ledsnad, avsmak, avsky/äckel och skam Affekt - känsla - emotion Affekter - väldigt intensivt. Känsla när man kan sätta ord på de emotioner när vi börjar skaffa oss ett manus för hur de brukar gå till. En form av generalisering. Emotioner, skript och affective magnification. När emotioner kommer in i våra scripts (manus) → affective magnification. Jobbiga måltider → lukten av mat väcker en känsla exempelvis rädsla eller skam. Det finns ett mer och ett mindre naturligt sätt att reagera på stimuli, när vi byggt våra script blir det olika för alla. Script=en form av manus.

Answer 27

Skuld och skam som en inre social kontroll Skam: positiv affekt som bromsas men kvarstår Skam som tillgång och hinder Skamkompassen

Answer 28

Skam fyller funktionen av att bromsa skam reglerar vårt beteende. Ex. våldsam förälskad men inte besvarat. Skammen kommer in då man blir avvisad. Triggar impulsen att gå och gömma sig och dra sig tillbaka.

Answer 29

Attack på sig själv - en medveten skam. Ex. skämta på sin egen bekostnad. Självskadebeteenden attack på andra - projektion. Ser skamliga egenskaper hos andra och attackerar den. Har använts för att förklara våld i nära relationer. Känsla av otillräcklighet och attackerar då ex sin partner genom våld. Destruktivt om en person som utför attack på sig själv och en person med attack på andra inleder en relation.

Answer 30

Beskriver mentala processer som är involverade i att ta emot, lagra, bearbeta och använda information. Det möjliggjort tolkning av sinnesintryck, förståelse av omvärlden och interaktion med den.

Answer 31

Naturalistiska observationer av barn barn i samma åldersgrupp gjorde samma fel när de skulle lösa uppgifter, de slutade däremot göra dessa fel när de blev äldre (gick över till nästa åldersgrupp) Barns tänkande skiljer sig kvaliteter från vuxnas (barn är inte miniatyr versioner av vuxna) Intelligens utvecklas för att stärka individens förmåga att anpassa sig till miljön (evolutionistisk syn). han menar att drivkraften ligger bakom utveckling Han menar att barn går igenom olika stadier i deras liv, andra forskare utvecklade sendan detta. han utgick också från evolutionsteori

Answer 32

tankemönster som utvecklas genom att interagera med individer runt omkring sig. Förklarar barn som forskare som experimenterar med objekt runt om kring

Answer 33

när barnen hamnar i en ny situation måste den göra om sin teori om det befintliga schemat Barnet vet att det räcker att dra i leksaken, det är ett befintligt schema. barnet provar det kognitiva schemat på andra saker till exempel mamman som då också kommer närmare. Från leksak till mamman så revideras schemat. Assimilation barnet vill ha katten närmare och börjar dra i svansen mot barnet, katten springer iväg. Då förstår barnet att det kognitiva schemat inte funkar för katten. mamman förklarar då för barnet att man måste va försiktig. När barnet börjar förstå det nya sättet att interagera→ nytt kognitivt schema = ackommodation Assimilation kommer först. En enklare process, då den reviderar det som redan finns medan accomodation kräver mer av barnet då den måste hoyta på något nytt.

Answer 34

Sensomotoriskt stadie 0-2 år: Utforskade och inlärning genom sinne och rörelser. I början saknar barn förmågan att inse att föremål fortsätter att existera även om de inte är synliga (objektpermanens). Förmågan utvecklas ungefär vid 8 månader. Vissa barn kan utveckla det tidigare. preoperationelöt stadie 2-7 år: Ett förstadium till förmågan att utföra logiska tankeoperationer börja förstå världen genom kategorier. Leker mycket, främst rollspel. Lär sig interagera med omvärlden, mycket nyfikna. Barnet saknar förmågan att föreställa sig världen utifrån ett annat perspektiv förutom sitt eget. De tror att alla upplever världen och känslor som dem. (egocentriskt tänkande). barnet saknar insikten om att objektets mängd, volym eller antar förblir densamma oberoende av hur den ser ut(konservation) konkret operationellt stadium 7-12 år: Barnet börjar tänka logiskt, men endast om konkreta föremål och handlingar. Kan inte tänka hypotetiskt/abstrakt. Konservation: insikt om att vattenmängd förblir densamma, oberoende av kärlets form och utseende. Deduktivt tänkande - att dra slutsatser om orsak och verkan. Kan inte uppfatta det som inte går att uppfatta med sinnen såsom ex. demokrati. Ett äldre barn kan tänka längre som i exemplet med om glaset går sönder av en fjäder för att reglerna säger det. formellt operationellt stadium 12+: barnet utvecklar förmågan att tänka abstrakt, tänkandet blir vuxenlikt. Kritik: inte ta hänsyn till sociala och kulturella faktorer. Barn kan utvecklas i olika teman beroende på till exempel hur många vuxna runt om som förklarar. Även syskon påverkar, lära av syskon och interagera med syskonen.

Answer 35

självcentrerad syn, begränsad empati, direkt behovstillfredsställelse Ex Mamman pratar i telefon, barnet har inte förståelse för att mamman är upptagen barnet täcker sina ögon och säger glatt till föräldern “du ska inte se mig” barnet antar att eftersom han inte ser så ser inte mamman heller barnet känner skuld och ansvar för föräldrarnas separation, upplever att skilsmässa är barnets fel. barn tenderar att tolka allt som händer runt omkring är deras fel

Answer 36

Albert Ellis A - utlösande händelse (Activating event) händelsen i sig leder inte till hur människan mår B - felaktig uppfattning (faulty Belief) verkligheten betraktas felaktigt som leder till C C - emotionell konsekvens (emotional consequences) Det som finns mitt emellan är tankar och det är här det kan bli fel De som är i en depression kan uppfatta verkligheten felaktigt och kan ställa orimligt höga krav på sig själva

Answer 37

arbeta rationellt med tankar för att komma åt känslor. (REBT)

Answer 38

Irrationell uppfattning → emotionell konsekvens, exempel: Jag måste göra det omedelbart, jag måste vara perfekt → ångest och stress Något hemskt kommer att hända, alla tittar på mig, jag kommer inte kunna få vänner → pinsamhet, social ångest Andra vet att det är fel på mig, jag är en förlorare och kommer alltid vara det. Ingen kommer någonsin älska mig → nedstämdhet, depression Hen gjorde det mot mig med avsikt, hen är ond och borde straffas. saker och ting borde vara annorlunda → ilska, irritation.

Answer 39

Ellis och MacLaren 2005 A - Activating experience: flickvännen meddelar att hon har träffat en annan man och vill separera. B - Irrationell Beliefs about the experience: Jag måste verkligen vara en värdelös person. C - Emotional Consequences: Depression (behöver ersätta tankarna med mer positiva) D - Disputing of irrational ideas: Vad är beviset på att om denna kvinna vill separera är jag värdelös eller kommer inte att kunna ha en bra relation med någon annan? E - New emotional consequences of Effekt: Ledsenhet: “okej, vi hade en trevlig relation och jag är ledsen att den tog slut, men den hade sina nackdelar och nu kan jag hitta en ny vän”

Answer 40

Aaron Beck och Judith Beck Menar att det är bara lite av de negativa tankarna som leder till en depression. Finns tre grupper som leder till depression: Negativ syn på sig själv - jag är värdelös och otillräcklig → Negativ syn på omvärlden - ingen tycker om mig eftersom jag är värdelös → Negativ syn på framtiden - jag kommer ALDRIG att lyckas Sammankopplade och bildar en negativ cirkel. Kognitiv modell av depression: depression som ett resultat av ofrivillig automatiska negativa tankar om sig själv, omvärlden och framtiden.

Answer 41

Självlskattningsformulär: 21 symptom och attityder skattas på en fyrgradig skala (0-3) 0- jag känner mig inte misslyckad 1- Jag känner mig mer misslyckad än genomsnittsmänniskan 2- När jag ser tillbaka på mitt liv kan jag bara se massor av misslyckanden 3- Jag känner mig totalt misslyckad som människa Socialstyrelsen använder dessa bedömningsinstrument för alla mellan 13-80 år

Answer 42

positiv syn på individens potential grunden i människan är positivt och varje människa har potential som kan utvecklas Fokus på klientens självständighet egenmakten, styrkebaserat arbete arbete som betonar styrkor i människan och hjälper till att hitta en människas styrka exempel på användningsområden behandlande relationer: Psykoterapi, motiverande samtal Stödjande insatser: stödsamtal, rehabilitering, utbildningsprogram. Exempel på begränsningar: resurs begränsade miljöer Akuta kriser, då måste man agera väldigt fort

Answer 43

existentiella frågor(meningen med livet, döden, frihet och ansvar, ensamhet och kärlek, lidande) Krisinterventioner, arbete med trauma, äldreomsorg, palliativ vård

Answer 44

Carl Rodgers människan strävar efter att uppnå sin största potential och har en medfödd förmåga till välbefinnande, förmåga att växa och utvecklas . (självförverkligande tendens) En behandlande relation ska underlätta och stärka denna förmåga och inte ha fokus på patologiska faktorer Kännetecken: Optimistisk syn på människans natur. Människan krävt gynnsamma omständigheter Betoning av möjligheter och fria val i stället för patologi och determinism determinsim- människans beteende bestäms inte av yttre fkatorer utan av inre faktorer. Människan är fri och kan alltid göra fria val och göra de människan vill göra

Answer 45

Rodgers själv teori: självet som en uppsättning av uppfattningar om en själv Självet omfattar självkänslan, självbilden och idealsjälvet idealsjälv- hur personen vill vara Självbilden och idealsjälen ska stämma överens med varandra och då kallas det kongruens. Stämmer de inte all med varandra kallas det inkongruens. Då blir självbilden att man bara är älskad när man presterar.

Answer 46

Rodgers mest känd för ovillkorlig positiv aktning eller villkorslös uppskattning. Detta är något alla behöver. Empati (empatisk lyssnande) behandlaren ska försöka förstå så mycket som möjligt från klientens perspektiv. Ta reda på vad klienten känner i olika situationer. behandlaren ska inte utgå från sina känslor. Äkthet (kongruens) Den professionella ska vara sig själv. Inte bygga upp en fasad eller framställa sig som expert. Enligt forskningen är tiade avgörande för behandlingens effektivitet (oavsett teoretisk inriktning) menar att det är viktigt att man inte kallar klienten för patient, föreslog att man ska se personen. Jämna ut hierarkin. De tre villkoren är inte bara viktiga för klientcentrerad terapi utan alla typer av terapi. Om komponenterna finns med blir behandlingen effektiv.

Answer 47

Sökande efter mening utgör människans väsentligaste strävan, hennes primära kraft. Han var den första som kopplade meningen med livet till kliniska frågor, sökandet är avgörande för hur en människa mår Kliniska implikationer av sökandet efter mening Logoterapi (logos=mening) - meningsfokuserad terapi. Frankls egen metod för terapi som hjälper klienten inse att det måste finnas mening med klientens liv. Terapeuten ska inte ge svaret men hjälpa dem att själva hitta en mening. Människans liv innebär en ständig kamp för en sammanhängande mening i en förvirrande värld Människan (till skillnad från andra djur) behöver hantera existentiella frågor Då kyrkan har förlorat sin makt finns det inte en tydlig väg att gå

Answer 48

Existentiellt vilsen: ändamålslöshet, tomhet och tristess Utbrett fenomen i västvärlden Orsaken: vacklande och försvinnande traditioner, andligt vakuum i sekulärt samhälle Följden: psykisk ohälsa och lidande, självmord, alkholism, ungdomsbrottslighet Förr kunde man vända sig till en präst om man hade saker man var osäker kring för vägledning vilket man inte för idag. Dessutom var det mer vanligt förr att följa sina föräldrars fotspår i karriären medan det inte ser ut så idag heller. Det gör att vi idag kan känna oss vilsna.

Answer 49

Meningen är subjektiv och individuell: Tillvarons mening växlar från människa till människa och från ögonblick till ögonblick Tre olika sätt att finna mening med livet enligt Frankl: Ett verksamt liv (att skapa, att agera) Njutningens liv (att uppleva, ex relationer, konst eller liknande) Att välja ett förhållningssätt till det lidande som är oundvikligt (att finna mening) Gäller när man inte kan förändra sina omständigheter, till exempel i ett koncentrationsläger. Man måste hitta en mening med lidandet för att kunna stå ut med det.

Answer 50

World Health Organisation: Fysisk, psykisk och existentiell hälsa Mening med livet som en stark hälsofaktor (Lloyd 2020) Främjar både fysisk och psykisk hälsa Förebygger depression, självmord och missbruk Om man ser meningen med livet mår man bättre både fysiskt och psykiskt. Detta gör att man kan hantera traumasituationer bättre. Ökad psykisk ohälsa bland unga på grund av: Existentiell ensamhet och Existentiell ångest

Answer 51

Upplevelsen av att vara ensam, saknar någon som förstår och kan prata med trots att det finns människor i personens närhet

Answer 52

Upplevelse av meningslöshet

Answer 53

Psykologi är läran om själen (individen) och sociologi är läran om kamratskap (samhället)

Answer 54

läran om förhållandet och skillnaden mellan individen och samhället. Om samhället är en mur och individer är sprickor handlar socialpsykologi om sprickorna i muren. undersöker roller, stereotyper, utveckling av intelligens, språkutveckling, moral, personlighet och samhälle, prestationsmotiv, den auktoritära personligheten

Answer 55

Tripplers experiment - skulle snurra på en kastspörulle, hur snurrar folk på den ensamma kontra med andra närvarande. Blev mer energiska i snurrandet tillsammans med andra. Vi lever upp i närvaro av andra visade experimentet, inte fullt ut mänskliga varelser förens vi är med andra, är en grundläggande socialpsykologiska tes. (att vi är otillräckliga människor när vi är själva, vi behöver andra)

Answer 56

George C. Homans (1910-1989) är ett typexempel på en psykologiskt orienterad socialpsykolog som tar individen som utgångspunkt Människor utgår från sitt egenintresse och gör det som en tjänar mest på. Homans anlägger ett ekonomiskt synsätt på sociala relationer. Han menade att det var ett elementärt socialt liv. Menade att vi umgås med varandra av egoistiska skäl

Answer 57

Emile Durkheim (1858-1917) är ett typexempel på en sociologiskt orienterad socialpsykolog som tar utgångspunkt i kollektivet Människor utgår från solidaritet med kollektivet och anpassar sig till rådande normer. Durkheim anlägger ett religiöst synsätt på sociala relationer. Han menade att det var ett elementärt socialt liv. Undersökte ursprungsbefolkningen i Australien och tänkte att det gick att överföra på modernt “folk” Vi interagerar med varandra av altruistiska skäl, senare kan det bli egoistiska skäl

Answer 58

"I" och "Me"

Answer 59

“Etablerade” och “Outsider”

Answer 60

På scenen (främre region) och bakom scenen (bakre region)

Answer 61

“Gemeinschaft och Gesellschaft”

Answer 62

Växelspel mellan “I” och “Me” Resultat av att vi kommunicerar med varandra, utgångspunkten för interaktion är att man vill något. Darwin är en inspiration men vänder sig också mot honom Vi har inte först ett medvetande utan vi interagerar och sen utvecklad medvetandet. Medvetandet är en förutsättning för interaktionen som sedan påverkar synen på oss och andra. Om någon säger att något är bra eller dåligt färgas vi av det. Jaget är som en dialog

Answer 63

en konversation med signifikanta symboler, en språklig handling. Viktigt för att förstå hur jaget uppstår.

Answer 64

Att leka(Ej systematiskt, inga konsekvenser mellan det ena och andra. Enskilda personers roller kan övertas i leken. Innebär att barnet ännu inte har ett jag) Att spela(mer komplext, flera roller och flera regler) Den generaliserande andra(När individen har tagit över samhällets normer och regler har ett fullt utbildat jag utvecklats) Jaget utvecklas genom rollövertagande först genom situationsbundet, nästa steg är samhällets normsystem.

Answer 65

Jaget består av två faser som befinner sig i en ständig dialog med varandra. Inre konversation “I” - denna fas av jaget är fri, oförutsägbar och utgör källan till improvisationer och förändringar i interaktionen med andra “Me” - denna fas av jaget omfattar de roller som individen över tid har tagit över. En socialt determinerad handlingsberedskap. Utifrån de erfarenheter lär vi oss hur vi ska bete oss i särskilda situationer. “Me” kommer att svara utifrån de normer vi känner till. Me i dialog med I säger stopp men I fullföljer ändå

Answer 66

Jagets relation till samhället och hur det kan förstås i det moderna samhället

Answer 67

status/kontrakt. Studerade förändringar i rättslig status. Gått från att förhålla oss till sociala relationer där det handlade om vilken status man hade. Till att relationer som påminner om kontraktsliknande relationer. Från familjer till marknadsrelationer. Maine påminner om Marks och Hobbes. Inspireras av egna erfarenheter från hans samhälle som raskt gick från bondesamhälle till industrialisering.

Answer 68

Gemeinschaft (organisk)/gesellschaft (mekanisk), två olika typer av sociala relationer.

Answer 69

mekanisk solidaritet/organisk solidaritet (inspireras av men lyfter också kritik av Tönnies). Organisk relation är som den man är gift med. Mekaniskt kommer man överens om att man ska leva ihop ex. uppfyller vissa funktioner. När hen inte längre gör det är den mekaniska relationen utbytbar. Det Tönnies säger är organiskt säger Durkheim är mekaniskt. I den organiska solidariteten håller man ihop.

Answer 70

folkkultur/stadskultur, samma organiska relationer han beskriver. Pratar om kontrasterna som folkkultur kontra stadskultur istället (andra begrepp). Folkkultur är traditioner man försöker hålla vid liv, alla hjälper alla. Stadskulturen är mer anonym, upptagen av vad som är det senaste och nya, gör saker när man får betalt.

Answer 71

partikularism och tillskriven status/universalism och prestation. Mönstervariabler. Flera variabler, dessa fyra är exempel. Partikularism och tillskriven status (gemeinschaft). Universalism och prestation (gesellschaft). Prestation handlar om vad man gör och vad man är duktig på, inte vad som ger status.

Answer 72

lokalpatrioter/kosmopoliter. Lokalpatrioter hjälper varandra, altruister annars övertygar de inte i gemeinschaft. Vänder sig till en publik som är lika sig själva. Kosmopoliter (gesellschaft) vänder sig till en blandad församling med olika värderingar och med mångfald. Vilka tjänster man kan erbjuda och vad man är duktig på, det får man betalt för och är därför egoist. Erbjuder de sina tjänster gratis känner lokalpatrioterna att de står i skuld.

Answer 73

Gemeinschaft och Gesellschaft

Answer 74

Utgår från konsensus där lokalpatrioter hjälper varandra, men det utesluter inte konflikter. Tänk landsbygd, familjeliv, altruism, organiskt. En sak att tala om det som ideal, en annan sak hur det levs. Utgångspunkten är konsensus och inte konflikt. Alla har sin position, behöver inte konkurrera om den.

Answer 75

Utgår från konflikt där kosmopoliter erbjuder varandra tjänster men det utesluter inte konsensus. Tänk stadsliv, lönearbete, egoism, mekaniskt. Utgår från konflikt (intesluter som sagt inte konsensus), konkurrens mellan individer, försöker framställa sig bättre än andra, måste skapa sin plats.

Answer 76

det är två olika typer av sociala relationer och han kritiserar tanken att män respektive kvinnor skulle vara mer benägna för den ena eller den andra sociala relationen på grund av kön. Kvinnor stod för hemarbete och män för lönearbete, på Tönnies tid.

Answer 77

en person som har en stark kärlek och lojalitet till sin hembygd. Det betyder dock inte att en lokalpatriot är emot andra kulturer eller platser – men deras hjärta klappar extra mycket för den egna regionen.

Answer 78

Någon som känner sig hemma i många kulturer och kanske har bott på flera platser.

Answer 79

Kommer till uttryck i kontrasten mellan de tio budorden och konventionen om de mänskliga rättigheterna. De 10 budorden uppstod i ett samhälle av gemeinschaft. De mänskliga rättigheterna kom i Gesellschaft. Tankefiguren är obegriplig i förmoderna kulturer. Begriplig för den moderna mänskligheten oavsett språk. Denna skillnad har Tönnies sett mellan Gemeinschaft och Gesellschaft. Praxis: Gift vid första ögonkastet, en gesellschaft där man tänker gemeinschaft ska uppstå. Jag-du är en relation, inte objekt utan en enhet. Jag-det är en relation till ting. Skiljer oss som enskilda individer. Jag-du för samman, jag-det för isär. Gesellschaft: i skolan lär vi oss mekaniskt glosor och grammatik och när vi gjort det går vi ut och använder det. Gemeinschaft: går ut och lever och lär oss sen.

Answer 80

I det moderna samhället tycks vi leva växelvis i Gemeinschaft och Gesellschaft. Utesluter varandra i respektive relation. Jämför med gestaltpsykologins bild på ett ansikte/vas. Kontrasten tar vi ofta för given för att den har blivit en självklar del av vår vardag. Jämför med etnometodologin. Bakgrundsförväntningar/normer som vi följer utan att tänka på det, svårt att undersöka då det är svårt att få människor att reflektera kring vilka normer människor följer. I gesellschaft är man hövlig och trevlig i gemeinschaft motsvarade är tillgiven kärleksfull, inte hövlig och trevlig. Dolda kamera - etnometodologi som underhållning. Gesellschaft går inte att begripa fullt ut om vi inte kontrasterar det med Gemeinschaft och vice versa. Ofta är vi medvetna om när vi är i en gemeinschaft-relation kontra gesellschaft-relation, men växlar mellan dem.

Answer 81

Ansikten, fasader och jag är olika ord för samma begrepp. Scenmiljön är rummet och du är fasaden. Fasaden ger ett intryck på de du bjudit hem. Helst ska scenmiljön överensstämma med fasaden. Ge uttryck (språk) och avge uttryck (kroppsspråk). Med språket kan man ge uttryck genom att prata men även inte genom att vara tyst. Att bedriva intrycksstyrning är att göra ett framträdande (performance) Rollen vi spelar i en föreställning är presentationen av vårt jag

Answer 82

Goffman. På scenen (främre regionen) utförs våra interaktioner. Tar sin utgångspunkt för Goffmans modell, på scenen. Föreställningar för att en publik ska få ett önskat intryck. Bakom scenen (bakre regionen) förbereder det vi ska senare göra på scenen, “sätter på oss scenkläder och sminkar oss”. Att se någon längre fram innebär att man är bakom scenen och förbereder oss för att le och hälsa på scenen för att sedan gå tillbaka till bakom scenen efteråt igen. I bondesamhället fanns det inget bakom scenen då man bar tillsammans hela tiden. En tredje region? Utsidan. Betraktar en scen, den personen är på utsidan av scenen, ingår inte i interaktionen. Bakom scenen behöver inte alltid vara en fysisk annan plats och kan bara existera i förhållande till den främre.

Answer 83

Det är lag som framträder för andra lag. Ex. gå in till grannen och låna mjöl, du är en representant för din familj gentemot den familj du knackar på hos. Skillnaden mellan lag och grupp. Kan man överlappa, men behöver inte göra det. En grupp - gemensam historia och värderingar lag - tillfällig sammanslutning av individer Enad front inom laget är viktig inför publiken. “Solidaritet”, “information”, “lojalitet”, "disciplin" och “försiktighet”. I en familj kan barnen kontra föräldrar bilda lag men i samma grupp.

Answer 84

Går inte in bakom scenen, om så sker förvarnas laget (ensemblen) så att det hinner förbereda sig Publiken låter sig gärna bedras och avslöjanden undviks

Answer 85

Kräver skam Manifesta stigman - märks direkt Latenta stigman - svårare att avslöja

Answer 86

Samma uppfattning av vad som är stigmatiserat. (skamligt) Båda delar kan i grupper ses som udda beroende på sitt beteende i en situation Gränsen mellan de två är väldigt tunn

Answer 87

Synen på stigma - föränderlig Opinionsbildningsarbete Problematisk att jobba bort stigma helt då de reglerar våra handlingar Mildra lidande men ändå upprätthålla civiliserat beteende Synen på vad som är stigma styr vad som är normalt

Answer 88

Elias version av övergången från Gemeinschaft till Gesellschaft Sänkning av skamtröskeln: först en social historisk process till en psykisk biografisk process som leder till ökad självbehärskning. Inte lika impulsiva idag som i tidigare samhällen, vi har mer regler i dagens samhälle vilket gör att skamtröskeln har sänkt över tid då det finns så mycket mer att skämmas över. Ex. Bordsskick

Answer 89

En historisk process som leder fram till de seder som Goffman studerar i det moderna samhället och hur de upprätthålls

Answer 90

Tillskrivs gruppkarisma, som grundas i skillnaden - anses överlägsna outsiders Anses vara nomiska - följer lagar och regler. Kontrollerar varandra så de håller sig till gruppens normer så de kan fortsätta känna sig överlägsna. Stark kollektiv kontroll

Answer 91

Tillskrivs stigma - anses underlägsna etablerade Vill minska skillnaden till etablerade Anses anomiska - missköter sig Avsaknad av sammanhållning

Answer 92

etablerades karisma (värdighet) står i relation till outsiders stigma (vanära) och tvärtom

Answer 93

Kulturell tröghet i etablerades självbild som överlägsna när de har förlorat sitt maktinnehav är i längden självdestruktivt eftersom det hindrar deras anpassning till en ny situation.

Answer 94

Karl Marx Max Weber Emile Durkheim Jurgen Habermas Talcott Parsons Anthony Giddens Zygmunt Bauman

Answer 95

stabilitet - förändring: samhällsförändring. Stabilitet, mycket är lika angående normer om hur vi ska leva. Konsensus - konflikt: Konflikter leder till samhällsförändring. De tidigare sociologerna såg på konflikt som bra, då förändring kan leda till en bättre värld. Konsensus intresserar sig för ordningen i samhället. Aktör - struktur: individer bygger upp samhället vilket förklarar varför samhället ser ut som det gör. Samhällets strukturer gör å andra sidan att vi blir som vi blir.

Answer 96

Varför och hur uppstår förändring i samhället? Kännetecknas samhället av konflikt eller konsensus? Hur förstå förändring från det traditionella samhället till det moderna? Hur kan sociologi bli vetenskap? Hur förstå sambandet mellan struktur och aktör? Hur förstår man moderniteten idag? (Habermas)

Answer 97

industrialismen växte - förändrade samhällsstrukturerna modernitet är motsatsen till traditionella samhället (jordbruk och religion) Traditionella samhället står stilla mellan det moderna har nya maktrelationer, hierarkier, religion trycks undan - vetenskapen växer samt att nya sociala problem uppstår. Här växer även kapitalismen och blir stor. Upplysningstiden.

Answer 98

att vara främmande för något. Främst arbetare blir alienerade från produkten, produktionen, sin egen art (att arbeta ligger i människans natur enligt Marx, dock bara när man skapar till sig själv) och varandra(människan förhåller sig till andra som varor då vi inte bara köper varor utan även tjänster).

Answer 99

Marx Tillskriver ett värde till vissa varor, frikopplat från det arbete som ligger bakom dem. Människor ser varor som något med ett "eget värde", snarare än som resultatet av mänskligt arbete och sociala relationer.

Answer 100

kapitalismen är ojämlik. En grupp exploaterar en annan grupp. Vill förstå samhällsförändring och kritiskt granskar kapitalismen. Konfliktperspektiv. Fetischism. Industrialiseringen hur människan blir en allierad vara i det kapitalistiska samhället. Förändra arbetarnas revolution avskaffande av kapitalismen Klass: Relationen mellan antagonistiska grupper i sociala strukturer. Konflikten är kampen mellan klassen som kommer leda till kapitalismens fall. Gammal klassteori, arbetare, kapitalister och proletär. Klass som begrepp växte fram och blev stort för alla under denna tid. Historisk materialism: de materiella villkoren som avgörande för samhällets utveckling Överbyggnad: staten, det samhälleliga medvetandet, juridik, politik. Det kom flera marxister som intresserade sig mer för överbyggnaden. Bas: Summan av produktionsförhållandena (formen under vilka produktionen sker). Produktionsmedel (produktionskraft, arbetskraft är i konflikt med. produktionsförhållanden, detta leder till protester pga dåliga arbetsförhållanden, löner osv.), bruksvärde, bytesvärde, mervärde… Basen styr förändring.

Answer 101

Självmord är något strukturellt betingat! Egoistiska (låg social integrering i det samhället), alturistiska(tror att det blir bättre efter döden, något för sitt land eller andra, brist på individualism i samhället), anomiska(samhällen i kris eller i stor förändring), fatalistiska(kontrollen i samhället är för stark, inget handlingsutrymme, ser ingen framtid) självmord. Mönster som är kopplade till samhället, självmord är inte något individuellt utan kopplat till hur samhället ser ut.

Answer 102

Förstå samhället som en objektiv mätbar struktur. Inte fokus på klass utan kultur, harmoni och solidaritet. Konflikt inte bra, fokus på vad som gör ett fungerande samhälle som systematiskt och mätbart. Positivistiskt ideal, empirisk forskning. Sociologi som ett legitimt och respektabelt ämne. Inte kan studera människan som andra djur utan studera sociala fakta (utanför individen, helheten är något mer än delarna), normer och kulturella strömningar. Kritiserar psykologi och biologi, vill se samhället som stort och inte individer. Kan inte se varför människor är som de är då de påverkas av samhället. Strukturell utgångspunkt: Samhället är något överindividuella, mer än människorna tillsammans. Strukturellt samhällsperspektiv. Samhället är överindividuellt. Socialiseringen är det som skapar människan till en fungerande samhällsmedborgare. Samhället avgör hur människan agerar. Funktionell utgångspunkt: Sociologin ska förklara samhällsföreteelsers funktion. Kriminalitet som funktion i samhället, handlar om att det skapar sammanhållning hos laglydiga, håller ihop kring vad som är rätt och fel. (Arbetslösa som funktion i samhället, gynnar tillväxten då arbetslösa blir som ett varningstecken.) Moralisk individualisering: förändring i relation till framväxten av det moderna samhället. Ökad arbetsdelning → moralisk individualisering. Övergång från traditionellt till modernt samhälle. Mekanisk solidaritet: små samhällen, låg arbetsdelning. Närhet till andra, baseras på likhet. Delar erfarenheter. Organisk solidaritet: Större städer, moderna samhällen, hög arbetsdelning. Distans. Solidaritet baseras på olikhet och tillit. Urbanisering. Beroende mellan människor baseras på tillit.

Answer 103

Max Weber - samhället skapar av aktörer, vilka handlar i relation till en viss moral Samhället skapas genom aktörer, intresse av förändring via aktörernas val. Hur sociologi blir vetenskap och hur vi får kunskap om samhället. Går inte att mäta samhället, undersöks via att lyssna på människor. Strukturen styr inte, utan aktörerna. Handlande i centrum. Undersökte hur kapitalismen blev stark kopplat till människors moral. Tolkande sociologi: Genom förståelse av meningen av socialt handlande kan vi klargöra orsaker till förlopp och verkningar i samhället. Forskning ska vara utan värderande inslag Handlingstyper: Traditionellt-(vanor), affektuellt-(känslor), värderationellt-(tro på etiska värden), målrelationellt(rationella mål som man sätter upp). Rationalitet är viktigt för hur vi ska förstå samhället, individer tvingas till detta i det moderna samhället. Makt och auktoritet: 1. Traditionell auktoritet (seder och bruk) 2. rationell auktoritet (rättssystem som grupper har enats om, pessimistisk inställning till byråkrati då den bygger på tydliga hierarkier)3. karismatisk auktoritet(individ med förmågor som gör att andra ger den makt. avgörande om gruppen håller samman kring den tanken). Individen tvingad till rationalisering: Pessimistisk syn på det moderna samhällets rationaliseringsprocess Byråkratin: en typ av administrativ struktur som upprätthålls genom rationell auktoritet: hierarkier och regler. Effektivitet genom arbetsdelning. Kritik mot den rationella kulturen, som underordnar kropp och njutning, och kapitalismen som upprätthåller sig själv, genom de materiella tingens makt över oss.

Answer 104

Varför fungerar samhället? Hur är stabilitet möjligt? Handlingssystem - system definieras genom sina element och relationerna mellan dessa. Alla element måste fylla sina funktioner. System för social ordning: 1. kulturella system 2. sociala systemet (samspel mellan människor ska bli friktionsfritt. belöning eller bestraffning enligt de roller man är tilldelad) 3. personlighets-system(samling av behovsdispositioner). De tre delarna måste relatera till varandra för att social ordning ska upprätthållas Strukturfunktionalism: samhället som organism med delar som har olika funktioner, alla behövs. Kulturens roll för socialisation, normer och värderingar styr människors handlingar och konsensus. Nationalstater som interagerade gemenskaper. Gemenskaper är centralt där harmonier och gemensamma normer skapas. Vikten av gemensamma värderingar, normer för en lyckad social integration. När harmoni råder är samhället funktionellt. Han intresserar sig för stabilitet och konsensus medan Marx är intresserad av förändring och konflikt.

Answer 105

Habermas Systemen skapas i livsvärlden. Byråkratiska system som ska underlätta tillvaron och relationer. Människan påverkar systemen och systemen påverkar människan. Systemen hotar att tränga sig in i livsvärlden och då skiljs människor åt. Allt mer beroende av de system vi skapat. Livsvärlden: där vi lever och har relationer där vi kommunicerar, familj, vänner, interaktion. Språket samordnar. Genom kommunikation kan vi handla kollektivt. Vi ska ha kontroll över systemen och inte tvärtom.

Answer 106

kan bättre kommunikation ge ett mer harmoniskt samhälle? Hur ser det nya samhället ut i förhållande till tidigare? Intresserad av demokrati och hur den kan finnas, utvecklas och risken för att den håller på att avvecklas. Kommunikativt handlande: Hur kan vi nå gemensam förståelse genom språket, så vi kan frigöra oss från förtryck? Måste vara rationella, tala sanning, dela normer, för att vi ska förstå varandra. Med kommunikation kan samhället utvecklas. Tre rationalitet: 1. mål-medel rationalitet 2. normativ rationalitet (kunskap om vad som finns i vår värld och vad som är rätt och fel)3. expressiv rationalitet. hur individer uttrycker sin identitet, sina känslor och sin subjektiva upplevelse.

Answer 107

strukturer är både medlet för och resultatet av socialt handlande Skapa en sociologi som täcker alla aspekter. Aktör och struktur kan inte ses som separata, existerar i samband. Aktörer som upprepar handlingar skapar strukturer och system men struktur är förutsättningen för handlande 1. Aktörens medvetandenivåer: Det omedvetna, praktiskt medvetande, diskursivt medvetande. Aktörers agens, möjligheten att handla eller inte är centralt. Människor skiljer sig från naturen som kunniga och reflexiva. Det omedvetna, starkare tro på individens självkontroll än Freud hade. Praktiskt medvetande, underförstådd praktisk kunskap, hur man gör saker som man inte funderar på. Diskursiva medvetandet, lyfter handlingar och tankar på verbal nivå, människor har möjlighet att göra. Börjar med vanor som skapar strukturer. 2. Strukturens dualitet: Förutsättning för OCH resultat av individers handlande. Strukturer skapas av aktörer via rutiner och handlingar. Med tiden tar vi de handlingarna för givet och reflekterar inte längre över dem. Reproducerande handlingsmönster skapar alltså strukturer. Kärnan i teorin. 3. System, (social)praktik, struktur: Aktörer skapar genom upprepning: system, struktur. Vad strukturer är. Definierar system ungefär som Habermas. Upprepade handlingar skapar strukturer och system, skapar modell för framtida förväntat beteende.