Nytenta dk1 Flashcards
Bildningsprocess
Reflektion, selektion och deflektion ingår i en bildningsprocess som får oss att se vissa aspekter, bortse från andra aspekter och ibland missuppfatta de aspekter av verkligheten vi har framför oss
Vad definierar de psykologiska perspektiven?
Det finns flera olika psykologiska perspektiv och de gemensamma ambitionerna är högt ställda: att finna det allmänmänskliga och se in i framtiden
Psykologin som vetenskap och praktik har rötter i medicinen och medför en realistisk tanketradition med mätande, kategorisering och diagnostisering i syfte att göra prediktioner
Människan som dynamisk och föränderlig
Psykodynamisk teori i 5 vågor
Första vågen: Driftspsykologi
Andra vågen: Jagpsykologi
Tredje vågen: Objektrelationsteori
(Fjärde vågen: Självpsykologi)
Femte vågen: Affektspsykologi
Vilka är utvecklingsfaserna?
Tillit 0-1,5 år: Amning, första formen av sexuell tillfredsställelse (Freud), Eriksson sa det var den första nära relationen sett till omsorg.
Autonomi 1,5-3 år: Lär sig mer om världen. Handlar mycket om en själv. Man ska få stöd och beskydd i utforskandet av världen. Hålls man tillbaka av antingen begränsning eller avsaknad av omsorg kan man utveckla tvivel och skam.
Initiativ 3-5 år: Fortsätter utforska. Vad händer om jag kastar ner något från bordet? Utforskar andra människor mer och förstår dem på ett annat sätt. Mentalisering börjar komma här, kan få dåligt samvete för det man gör mot andra.
Aktivitet 5-12 år: Starkt kopplad till att komma utanför sin familj med ex. skolstart. Social utveckling. Jämnåriga blir viktiga, börjar jämföra sig. Freud kallade detta latensfasen. Utvecklar du inte detta som du ska, utvecklar du en känsla av underlägsenhet, färgar hur man upplever sig själv långt fram.
Identitet 12-20 år: Runt 12-13 har man nästan ett kognitivt tapp, puberteten gör att fokus ligger på mycket nytt sett till kompisar, kroppen osv. Söker identitet mycket med sina vänner och de blir viktigare trots att föräldrarna fortfarande är referensramen. Viktig fas enligt Eriksson, nära sammanknuten med första fasen, söker sig till grupp och jämnåriga vilket blir väldigt viktigt. Markerar tillhörighet till sin grupp tydligt. Börjar skapa en egen identitet som är mer frikopplad från sin ursprungsfamilj. Eftersom detta sker i en grupp kräver det tillit till samhörigheten.
Närhet 20-25 år: Rör sig mycket två och två. Fokus på parförhållanden men kan också vara andra former av nära relationer som nära vänner. På hans tid fanns det en annan social press på främst kvinnor att hitta en partner, nu sker detta ofta senare. Sökande genom livet, vill gärna lösa de tidigare faserna som man kanske inte fått till, kan vara att man lätt dras in av starka ledare till bra eller dåliga grupper. Är detta löst fokuserar man på att hitta en partner. Tillit är en förutsättning.
Generativitet 25-65 år: Eriksson kallar från 25 medelåldern. Stort arbetsfokus. Personlig utveckling och hitta en plats i det samhälle man lever i men även vad kan samhället ge mig. Är det avklarat handlar det här mer om vad man kan göra för andra. Gör nytta i samhället man befinner sig i. Denna grupp sätter de sociala normerna i en viss tid. Social omsorg, ge tillbaka, får man inte det att funka kan man uppleva en stagnation/meningslöshet (40/50-årskris).
Visdom/integritet 65+ år: Blickar tillbaka på livet och sammanfattar det. Kan utveckla förtvivlan eller dödsångest om man inte klarat av alla faser.
Objektrelationsteori
Objektrelationer som utvecklingens bas - Mahler, Klein och Winnicott
Handlar om mellanområden eller övergångsobjekt, alltså områden mellan inre och yttre objekt ex. nalle som trygghet. Handlar även om hållande i nära relationer som är viktigt i trygga vuxna relationer men även mellan vuxna och barn. Det ligger nära den jagstärkande sidan i jagpsykologi då man bekräftar, delar och följer varandra känslomässigt. Skapar inre modeller av relationer baserat på hur vi blev bemötta som små.
Slitting: barn ser ofta personer som goda/onda försvarsmekanism vid osäkerhet.
Överföring: upprepar mönster från barndomen i vuxna relationer
Internalisering: tar in och formar inre bilder av personer vi haft en nära relation till
Viktigt för nya ideal i klinisk arbete då icke-respons kan trigga skam/trauma och då vill man gärna att den personen ska möta en terapeut som är varm. I vissa fall projicerar klienten för att identifiera sig med den hen pratar med och lättare prata om/hantera känslan då båda upplever den. Bör spegla den man pratar med som hållande behandlare.
Anknytningsteori, vilka former och vad innebär de?
Teori om barnet som social varelse med god förmåga till anpassning. Inspiration från psykodynamisk, socialpsykologisk och biopsykologisk teori. En trygg bas att utforska från och bära med sig, inre arbetsmodeller för nära relationer.
Odiskriminerad, diskriminerad och specifik anknytning: Ett litet barn har ett odiskriminerande anknytningsbeteende mot nästan alla de träffar. Efter ett tag diskrimineras anknytningen, runt där de börjar gå eller kunna förflytta sig själva, mer fokus på några personer, reagerar extra till när bekanta hälsar på och blir glada men fortfarande hyfsat öppna mot nya. Senare kommer en mer specifik anknytning från 1-3 år, många barn får separationsångest. 4-6 anknytningspersoner brukar man ha, hierarkisk kan det vara men det kan skifta beroende på vem som är främst närvarande.
Deprivation och sorg: protest, förtvivlan och likgiltighet. Freud pratade om när ett barn är sjukt och ifrån alla anknytningspersoner, till exempel på sjukhus. Protestfas, det övergår i förtvivlan och sorg och tillslut en likgiltighet.
Trygg anknytning: reagerar ganska bra på när anknytningspersonen går, visar lite intresse för den främmande.
Undvikande anknytning: Det händer inte så mycket när anknytningspersonen varken går eller kommer utan fokus är på leksakerna. Har erfarenhet att man har en förälder, skyddsfunktionen funkar men det psykologiska stödet funkar inte så bra. Slutat försöka få stöd för mindre saker och sparar det för mer seriösa händelser.
Ambivalent/resistent anknytning: Skyddsfunktionen funkar. Ledsna tills anknytningspersonen går, visar mycket lite intresse för främlingen. Barnen blir ledsna även när anknytningspersonen kommer tillbaka trots att de är glada är de ändå ledsna för att de blev lämnade. Barnen signalerar att det var för mycket. Det sker när föräldern är oförutsägbar, inte elak men ibland tillgänglig och ibland inte vilket blir oförutsägbart för barnet.
Desorganiserad anknytning: De reagerar olustigt, kanske går i cirklar eller kortsluter vid återföreningen. Barn som blir utsatta för våld eller försummelse, blir problematiskt då barnet ser sin anknytningsperson då den även kan vara otäck för en. Kan även vara att anknytningspersonen är utsatt för våld vilket påverkar barnet i den relationen, eller barn och föräldrar som blivit traumatiserade tillsammans i ex. krig.
Beteendemodifikation för inlärning
Belöningscheman
shaping
intermittent förstärkning
utsläckning
Beteendemodifikation för rädsla
Exponering
Bekymret med undvikande
Systematisk desensibilisering
Funktionell analys/SORKK
Fysiologiska stressorer
Stresspåslag kan upplevas väldigt olika. Vi ser något och bedömer sen, upplever man att det är något som man måste bemöta är det ofta ökad puls osv. Det sympatiska nervsystemet styr adrenalin och noradrenalin. Parasympatiska tar ner oss.
Uppgivenhet/frysreaktion är en väldigt stark reaktion. Frysreaktion kan ge vid bland annat våldtäkt eller annan form av våld.
Psykologiska stressorer
CATS (cognitive activating theory of stress): stressor → kognitiv bedömning → kroppslig reaktion
Ökad prestationsförmåga
Mer och mindre optimala påslag
Fokus ökar flow- eller tunnelseende.
Utmattning
Vi är bättre på att hantera stress som kan bemötas med ansträning
Det blir svårare om belastningen är hög och svår att kontrollera och överblicka
Socialt stöd och känsla av mening skyddar. Ex. sjukvård och under pandemin resulterade i relativt få sjukskrivningar, tänker att det handlar mycket om att det fanns stöd både från samhället men också från ledningen. Även patienter som hade mer tålamod osv.
Trauma och PTSD
Påträngande och återupprepade symptom såsom flashbacks, mardrömmar, väldigt starka minnen.
Undvikande symptom. Det man försöker undvika är de påträngande symptomen. Handlar om att när undvikandet börjar bli problematiskt ex. undviker sjukhuset efter trauma under förlossning.
Negativt förändrad sinnesstämning. En del blir väldigt arga, andra ledsna, en del tappar positiva känslor blir nästan helt avtrubbade. Kan känna mycket skuld och skam. Lätt att blanda ihop med ADHD.
Förhöjd vaksamhet/ anspänning
Dissociation. Ser händelsen utifrån, en känsla av att det inte är på riktigt. Fortsätter att dissociera. Ex. blivit utsatt för ett övergrepp dissocierar sig då under sex.
För att få en PTSD-diagnos måste man har fyra av ovanstående symptom
Hantering av skam
Attack på sig själv - en medveten skam. Ex. skämta på sin egen bekostnad.
Självskadebeteenden
attack på andra - projektion. Ser skamliga egenskaper hos andra och attackerar den. Har använts för att förklara våld i nära relationer. Känsla av otillräcklighet och attackerar då ex sin partner genom våld.
Destruktivt om en person som utför attack på sig själv och en person med attack på andra inleder en relation.
Kognitiva utvecklingsstadier
Sensomotoriskt stadie 0-2 år: Utforskade och inlärning genom sinne och rörelser. I början saknar barn förmågan att inse att föremål fortsätter att existera även om de inte är synliga (objektpermanens). Förmågan utvecklas ungefär vid 8 månader. Vissa barn kan utveckla det tidigare.
preoperationelöt stadie 2-7 år: Ett förstadium till förmågan att utföra logiska tankeoperationer börja förstå världen genom kategorier. Leker mycket, främst rollspel. Lär sig interagera med omvärlden, mycket nyfikna. Barnet saknar förmågan att föreställa sig världen utifrån ett annat perspektiv förutom sitt eget. De tror att alla upplever världen och känslor som dem. (egocentriskt tänkande).
barnet saknar insikten om att objektets mängd, volym eller antar förblir densamma oberoende av hur den ser ut(konservation)
konkret operationellt stadium 7-12 år: Barnet börjar tänka logiskt, men endast om konkreta föremål och handlingar. Kan inte tänka hypotetiskt/abstrakt. Konservation: insikt om att vattenmängd förblir densamma, oberoende av kärlets form och utseende.
Deduktivt tänkande - att dra slutsatser om orsak och verkan. Kan inte uppfatta det som inte går att uppfatta med sinnen såsom ex. demokrati.
Ett äldre barn kan tänka längre som i exemplet med om glaset går sönder av en fjäder för att reglerna säger det.
formellt operationellt stadium 12+: barnet utvecklar förmågan att tänka abstrakt, tänkandet blir vuxenlikt.
Kritik: inte ta hänsyn till sociala och kulturella faktorer. Barn kan utvecklas i olika teman beroende på till exempel hur många vuxna runt om som förklarar. Även syskon påverkar, lära av syskon och interagera med syskonen.
Rationell emotiv beteendeterapi
arbeta rationellt med tankar för att komma åt känslor. (REBT)
Kognitiv omstrukturering ABCDE-modellen
A - Activating experience: flickvännen meddelar att hon har träffat en annan man och vill separera.
B - Irrationell Beliefs about the experience: Jag måste verkligen vara en värdelös person.
C - Emotional Consequences: Depression (behöver ersätta tankarna med mer positiva)
D - Disputing of irrational ideas: Vad är beviset på att om denna kvinna vill separera är jag värdelös eller kommer inte att kunna ha en bra relation med någon annan?
E - New emotional consequences of Effekt: Ledsenhet: “okej, vi hade en trevlig relation och jag är ledsen att den tog slut, men den hade sina nackdelar och nu kan jag hitta en ny vän”
Negativ kognitiv triad
Negativ syn på sig själv
Negativ syn på omvärlden
Negativ syn på framtiden
BDI
Självlskattningsformulär: 21 symptom och attityder skattas på en fyrgradig skala (0-3)
0- jag känner mig inte misslyckad
1- Jag känner mig mer misslyckad än genomsnittsmänniskan
2- När jag ser tillbaka på mitt liv kan jag bara se massor av misslyckanden
3- Jag känner mig totalt misslyckad som människa
Socialstyrelsen använder dessa bedömningsinstrument för alla mellan 13-80 år
Rodgers teori om självet
Självet omfattar självkänslan, självbilden och idealsjälvet
idealsjälv- hur personen vill vara
Självbilden och idealsjälen ska stämma överens med varandra och då kallas det kongruens. Stämmer de inte all med varandra kallas det inkongruens. Då blir självbilden att man bara är älskad när man presterar.
Rodgers tre villkor för effektiv behandling
ovillkorlig positiv aktning eller villkorslös uppskattning. Detta är något alla behöver.
Empati (empatisk lyssnande)
behandlaren ska försöka förstå så mycket som möjligt från klientens perspektiv. Ta reda på vad klienten känner i olika situationer. behandlaren ska inte utgå från sina känslor.
Äkthet (kongruens)
Den professionella ska vara sig själv. Inte bygga upp en fasad eller framställa sig som expert.
Enligt forskningen är tiade avgörande för behandlingens effektivitet (oavsett teoretisk inriktning)
menar att det är viktigt att man inte kallar klienten för patient, föreslog att man ska se personen. Jämna ut hierarkin.
Viktiga för alla typer av terapi.
Existentiellt vakuum
Existentiellt vilsen: ändamålslöshet, tomhet och tristess
Utbrett fenomen i västvärlden
Orsaken: vacklande och försvinnande traditioner, andligt vakuum i sekulärt samhälle
Följden: psykisk ohälsa och lidande, självmord, alkholism, ungdomsbrottslighet
Förr kunde man vända sig till en präst om man hade saker man var osäker kring för vägledning vilket man inte för idag. Dessutom var det mer vanligt förr att följa sina föräldrars fotspår i karriären medan det inte ser ut så idag heller. Det gör att vi idag kan känna oss vilsna.
Finna meningen med livet. Frankl
Ett verksamt liv (att skapa, att agera)
Njutningens liv (att uppleva, ex relationer, konst eller liknande)
Att välja ett förhållningssätt till det lidande som är oundvikligt (att finna mening)
Existentiell hälsa
WHO: Fysisk, psykisk och existentiell hälsa. Mening med livet som en stark hälsofaktor (Lloyd 2020). Främjar både fysisk och psykisk hälsa
Förebygger depression, självmord och missbruk
Om man ser meningen med livet mår man bättre både fysiskt och psykiskt. Detta gör att man kan hantera traumasituationer bättre.
Ökad psykisk ohälsa bland unga på grund av: Existentiell ensamhet och Existentiell ångest
Skillnaden på psykologi och sociologi
Psykologi är läran om själen (individen) och sociologi är läran om kamratskap (samhället)
