TENTA Flashcards
Thomas Hobbes
Kontraktualism. Människans natur är egoistisk. När alla handlar i egoism får det negativa konsekvenser, Man ger upp naturrätterna för att gå samman i den statliga auktoriteten. Som blir “Samhällskontraktet”. Ahistorisk. Alla handlar i eget intresse och behöver en stat som kontrollerar det här. kamp alla mot alla.
John Locke
Konstitutionalism. Håller med om kontraktualism. Men fokuserar på individuell rättigheter, vill fördela makten mer rättvist: lagstiftande (parlament) verkställande (president). Känd också för tabula rasa → föds som ett tomt ark och formas av miljön vi lever i. Tonar ner hobbes tankar om att vi är “vildar”. Ahistoriskt, empirist
Montesquieu
Maktdelningsprincipen. Införde också dömande instans till samhället. Klimatläran är också central- handlar om de klimat påverkar individers egenskaper och beteenden. Ahistorisk
Rousseau
Direktdemokrati. Omvärderar naturtillståndet. Det är något gott, och människans natur är god. Vill istället införa direktdemokrati för att göra plats för allmänviljan. Fokus på det kollektiva och generella. Ahistorisk, holistisk
Adam Smith
Den osynliga handen. Smith var en liberal nationalekonom med ett atomistiskt världsuppfattning. Smiths ekonomiska teorier var den osynliga hand i samhället som omvandlar varje enskild individers ekonomiska intressen till det allmänna bästa (individens strävan efter sin egen fördel blir till allas fördel). Arbetsdelning skapar ekonomisk framåtskridning, jämnviktstillståndet. Grundaren av liberalismen, första historiska tänkaren. Stadieläran- tror att människan är densamma men att vi genomgått 4 samhällsstadier. Historiskt och atomistiskt.
John Stuart Mill
individualist+socialist. för att förstå varje enskild individ måste vi använda psykologi. Inspirerad av Smith Men skiljer på olika typer av frihet. Socialism + politisk frihet. Pratar om moralvetenskaper. Menar att inget existerar i samhället som inte har sin motsvarighet och grund i individen (atomism). Atomistisk
Hegel
Romantiken, idealism. Hegel var präglad av romantiken och skapade en motreaktion mot upplysningens förnuft och individualism. Tänkte att ideer var den främsta drivkraften för historieutveckling. Hegel fokuserade på det kollektiva. Han såg underkastelse (makt) som något naturligt, men kunde skapa kaos om inte staten motverkade och reglerade detta förhållande - men emot suverän stat. Holistisk.
Karl Marx
Socialism och kommunism. Precis som Hegel har Marx klasser som centralt analysbegrepp. Har en materialistisk historieuppfattning och tror att det är produktionen av livsförnmdenheter som är den yttersta drivkraften i den historiska utvecklingen. Är också anti-individualist, tron på det kollektiva. Staten har också en viktig roll i att motverka samhällsklasser (ur ett materialistiskt perspektiv.) Holistisk och historisk
Auguste Comte
Positivismens urfader, funktionalism, sociologisk strukturalist. . Kritiserar det metafysiska (allt som ej går att bevisa, religion, andar). Skapade vetenskapsidealet positivism, “samhällsfysik” studera samhället på samma sätt som naturen. All vetenskap kräver objektivitet (värdefrihet, empiriskt underlag. Empirisk kunskapsteori. Antimetafysik. “Hur” inte “varför”. historistisk = stadielära
Emile Durkheim
Sociologi, funktionalism. Influerad av positivistisk tradition. Vidareutvecklar sociologisk strukturalism (strukturer och system). Han menar att sociologi behövs som självständig vetenskap för att studera samhälle. Fokus på mänskliga relationer (kollektivism). Pratar om sociala fakta. Undersöker självmord på ett historistiskt sätt. Första sociologen som använder sig av statistik, kopplas då mer till positivismen, baserar mer på fakta, kopplat till sociologi och naturvetenskapen, siffror osv. Blivit kritiserad på senare år, självmordsteorin, statistiken. Holism- självmordsteori, Metodologisk kollektivism
Max Weber
Sociolog, nationalekonom. Mer idealistisk än materialistisk, bygger på tankar och ideer. Avmystifiering. Rationaliseringsprocess. Ändamålsrationella handlingar - förklaringar på det västerländska samhällets framgång. Vetenskap är värdefri - värderelaterad. Atomism, metodologisk individualism, ändamålsförklaringar.
