tenta 20231031 Flashcards
Om hushållens allmänna vilja att konsumera sjunker, minskar efterfrågan vid varje given inkomst. Vad händer då på kort sikt i en enkel keynesiansk varumarknadsmodell?
När konsumtionen för en given inkomst sjunker, skiftar den aggregerade efterfrågefunktionen nedåt. Det leder till lägre jämvikts-BNP. I många enkla varianter av modellen betraktas också investeringarna som (i) oberoende av BNP eller (ii) inte uppvägande konsumtionsfallet, så den totala efterfrågan går ned. Resultatet är lägre
Y
Under 2023 har många centralbanker bedrivit kontraktiv penningpolitik för att bekämpa inflationen.
Vid kontraktiv penningpolitik minskas penningutbudet (eller höjs räntan), vilket i diagrammet innebär att för en given
Y blir räntan högre. Grafiskt: LM-kurvan skiftar uppåt (eller åt vänster, beroende på hur man ritar, men vanligaste terminologin är “uppåt”
I IS–LM har man ofta en nedåtlutande IS-kurva. Att “röra sig åt nordväst längs IS”
“En högre ränta gör att investeringarna ökar” → Nej, investeringar minskar när räntan ökar.
“En högre ränta gör att inflationen ökar” → Inte nödvändigtvis, inte i den direkta IS-logiken.
“En ökning av offentliga utgifter gör att efterfrågan minskar” → Motsatsen gäller.
“En ökning av skatter gör att efterfrågan minskar” är förvisso sant, men det beskriver ett skift av IS-kurvan, inte en rörelse längs densamma.
Ingen av de erbjudna alternativen fångar korrekt vad som händer när man “går åt nordväst” på själva IS-kurvan. Därför blir svaret att inget av de listade alternativen stämmer.
Om nominella räntan
i stiger samtidigt som förväntad inflation
också stiger, vad vet vi säkert om realräntan
Den kommer att falla om den nominella räntan ökar med mindre än förväntad inflation.
(Med andra ord: vi vet inte säkert utfallet för realräntan – det beror på storleksrelationen mellan ökningarna. Men just det alternativet beskriver korrekt villkoret när realräntan faller.)
Vilket är det standardmässiga sättet att definiera “arbetskraften” (”labour force”)
Summan av sysselsatta och arbetslösa.
Förklaring:
Arbetskraften = “de i arbetsför ålder som antingen är sysselsatta eller aktivt söker arbete.” De som inte söker arbete (inkl. “discouraged workers”) räknas ej in i arbetskraften.
Vad bestäms “mest direkt” på arbetsmarknaden?
De nominella lönerna.
Förklaring:
Prispålägget
m
m bestäms ofta av företagens prissättningsbeslut på en produktmarknad, räntor sätts på finansmarknaden etc., men lönesättningen är en kärnfråga för arbetsmarknadsparter.
Ihållande inflation på 1970-talet och låg arbetslöshet
Ökande inflationstakt.
Förklaring:
Phillipskurvans logik i ett läge med redan förhöjd (in)flerårig inflation visar att låg arbetslöshet riskerar ge ytterligare stigande inflation. Detta syntes på 1970-talet i flera länder.
Phillipskurva: En minskning av arbetslösheten under sin jämviktsnivå (naturliga nivå) innebär att
En ökning av inflationen.
Förklaring:
Om
u går under
uˉ i en enkel Phillipskurva
π=π + (m+z) - αut
IS–LM–PC: varaktig negativ utbudsstörning och centralbanken vill undvika lågkonjunktur
Scenario:
Vi startar i medelfristig jämvikt (πe=πmål)
En negativ utbudsstörning
En negativ utbudsstörning: (exempel: kraftigt höjda importpriser) skiftar PC-kurvan sämre (eller prissättningen försämras).
Om centralbanken aktivt sänker räntan för att “stödja” konjunkturen, hamnar vi i ett läge med högre inflation. På lite sikt justeras förväntningarna upp, vilket gör att inflationen stiger mer permanent.
Rätt svar:
Centralbanken sänker räntan. Inflationsförväntningarna stiger över
πe=πmål
Förklaring:
För att motverka real-BNP-fall (dvs. ”undvika en nedgång i konjunkturen”) måste penningpolitiken bli mer expansiv än normalt. Då drivs inflationen upp, och på medellång sikt stiger inflationsförväntningarna över det ursprungliga målet.
Nedre ränterestriktionen” (Zero Lower Bound)
Traditionellt säger man att den nominella räntan inte kan sänkas hur mycket som helst under noll, av praktiska skäl.
Rätt svar:
Där nominell ränta är strax under noll.
Förklaring:
Man talar ofta om “zero lower bound” (ZLB). I praktiken kan man gå en aning under noll (t.ex. –0,5 %), men inte hur långt som helst.
Bästa måttet för jämförelse av materiell levnadsstandard över länder
Man vill justera för både prisnivåskillnader (köpkraftsjustering) och befolkningens storlek.
Rätt svar:
Köpkraftsjusterad BNP per capita.
Förklaring:
Man tar BNP i reala termer, delar per capita och justerar för prisnivåskillnader (PPP) för att få ett rimligare mått på faktisk köpkraft och materiell levnadsstandard.
Vad händer på lång sikt (stationär nivå) med produktion per sysselsatt om sparkvoten faller permanent?
En permanent lägre produktionsnivå per sysselsatt.
Förklaring:
Lägre sparande → lägre kapitalstock i steady state → lägre BNP per capita i den nya stationära nivån. Tillväxttakten på lång sikt (i bas-Solow utan teknik) är i alla fall noll, men nivån blir lägre.
Vilket av följande kommer inte att orsaka en ökning av den sammanlagda produktionen (Y) på
lång sikt?
En ökning av den tekniska nivån,
En minskning av sparkvoten,
En ökning av antalet sysselsatta,
En ökning av kapitalstocken,
Minskad sparkvot → leder i standardmodellen till \emph{lägre} kapitalstock och därmed \emph{lägre}
Y
Ingen befolkningsökning och ingen teknisk utveckling: tillväxt i steady state
Om varken teknik eller arbetskraft växer, då ligger produktionen (per sysselsatt) stilla i sin stationära nivå.
Rätt svar:
Noll.
Förklaring:
Med noll befolkningstillväxt och noll teknisk utveckling, samt att vi är i steady state, blir tillväxttakten i
Y/N = 0 %.
Antag att en ekonomi uppvisar både positiv befolkningsökning och teknisk utveckling. I denna
ekonomi är vilket av följande konstant vid den balanserade tillväxtbanan?
Y/AN
Antag att en ekonomi uppvisar både befolkningsökning och teknisk utveckling. När ekonomin har
nått den balanserade tillväxtbanan, vet vi att kapitalstocken..
växer med en takt av
ga + gn
Data tyder på att teknikutvecklingen under de senaste decennierna..
har ökat löneskillnaderna mellan kvalificerad och okvalificerad arbetskraft
Kontraktiv penningpolitik helt i linje med förväntningarna
Om aktörerna redan \emph{förväntar} sig en viss räntehöjning, är den “inprisad.” När beslutet kommer, uteblir därför överraskningseffekten på finansmarknaderna.
Rätt svar:
Aktiepriserna (och räntan på statsobligationer) \emph{förändras inte} nämnvärt.
Förklaring:
Allt var förväntat, vilket innebär att marknadens priser redan justerats i förväg. Ingen överraskning → ingen omedelbar ny effekt på aktiepriser.
Antag att två länder gör ett trovärdigt åtagande att hålla sin bilaterala växelkurs fast. I en sådan
stiuation vet vi att..
Om växelkursen är fast mellan två länder (och förtroendet för den fasta växelkursen är högt), leder ränteparitetsvillkoret till att räntorna \emph{måste} sammanfalla (om det inte finns kapitalrestriktioner).
Rätt svar:
Räntan i de två länderna måste vara densamma.
Förklaring:
Med fri kapitalrörlighet och trovärdigt fast växelkursavtal är förväntad växelkursförändring = 0. Då måste inhemsk ränta = utländsk ränta.
Standardformeln för real växelkurs “från svenskt perspektiv” är
ε=e×PSverige/P Japan
Här är e=10 (yen per krona),
PSverige=2
PJapan=0,1
Rätt svar (enligt standardteori):
200
Vilket av följande alternativ representerar efterfrågan på inhemska varor i den öppna ekonomin?
C + I + G + X - IM
Skattesänkningens effekt på nettoexport (öppen ekonomi)
En skattesänkning höjer disponibel inkomst, ökar konsumtionen, vilket ökar importen. Då faller nettoexporten.
Rätt svar:
Nettoexporten försämras.
Förklaring:
Med högre inkomst (p.g.a. sänkt skatt) köper hushållen mer av allt, inklusive importerade varor → exporten påverkas mindre direkt, men importen stiger →
NX=X−IM faller.
För ett litet land med rörlig växelkurs kommer en ökning av den utländska räntan (i*) att ge…
Rätt svar ska vara “att IP-kurvan förflyttas åt vänster/uppåt”. När den utländska räntan höjs så kommer, allt annat lika, växelkursen att depreciera från inhemskt perspektiv för varje given nivå på den inhemska räntan, i (pga ränteparitetsvillkoret), med följden att IP-kurvan förflyttas åt vänster.
Fast växelkurs: fallande huspriser → lägre konsumtion
I Mundell-Fleming-modellen (fast växelkurs, litet land) ger en negativ efterfrågechock (lägre hushållskonsumtion) en nedgång i BNP och därmed minskad import.
Rätt svar:
En minskning av importen.
Förklaring:
När BNP faller, köper man även färre utländska varor. Hushållen har blivit “fattigare” i termer av förmögenhet, och den lägre efterfrågan minskar både inhemsk produktion och import. (I en fast växelkursregim kan dessutom penningpolitiken komma att anpassas, men \emph{omedelbart} ser man att importen faller när hushållens konsumtion sjunker.)
