tenta 20220926 Flashcards
I Sverige kännetecknades 1980-talet av vad som – i jämförelse med senare decennier – får betraktas som:
Under 1980-talet hade Sverige en relativt hög inflationstakt (ofta kring 5–10 % eller ännu högre vissa år) och samtidigt en låg arbetslöshet jämfört med exempelvis 1990-talet och framåt. Därför anses 1980-talet kännetecknas av just “hög inflation och låg arbetslöshet”.
Vilken av följande variabler är exogen i den enklaste (”kapitel 3-Blanchard”) modellen?
I den enklaste genomgången av varumarknaden (IS-modellen utan vidare fördjupning) behandlas de offentliga utgifterna
G som en politiskt bestämd, och därmed “exogen”, variabel. Konsumtion
C och disponibel inkomst
YD betraktas där som endogena resultat av modellens jämvikt.
Antag en konsumtionfunktion C = 250 + 0,75Yd. och att investeringarna inte beror på BNP (dvs konstanta). Vad blir multiplikatorn?
konsumtionsfunktion:
C = c0 + c1 (Y-T)
Mutiplikatorn:
1/(1-c1)
Om investeringarna
I inte reagerar särskilt starkt på ränteförändringar, vad innebär det för IS-kurvan?
IS-kurvan beskriver (förenklat) sambandet mellan räntan och BNP i varumarknadsjämvikt. Om investeringarna knappt ändras av att räntan ändras, då behöver BNP ändras ganska mycket för att uppnå jämvikt vid olika räntenivåer. Det betyder rent grafiskt att IS-kurvan lutar mer brant.
Om kvantitativa lättnader inte påverkar riskpremier eller förväntningar, motsvarar det (i en IS–LM-modell) i stort sett vilken skiftning?
Om centralbanken köper obligationer (ökar penningutbudet) utan att riskpremier eller långsiktiga förväntningar ändras, så sjunker räntan för en given BNP. I IS–LM-termer är det ett skifte av LM-kurvan nedåt (eller höger, beroende på hur man ritar; men oftast säger man “nedåt” om man har i på vertikalaxeln).
Vilken av följande faktorer hade en begränsande effekt på svensk penningpolitik under 2010-talet?
När styrräntan är mycket låg (nära 0 %), begränsas centralbankens möjlighet att stimulera genom ytterligare räntesänkningar. Under 2010-talet blev detta ett stort problem i flera länder, däribland Sverige, då räntan inte kan sänkas hur mycket som helst under noll (den s.k. nollgränsen).
Anta att den förväntade inflationen är noll. Vad vet vi då med säkerhet om den nominella och reala räntan?
Vid infaltion 0
Nominell ränta = real ränta
Befolkning i arbetsför ålder: 25 miljoner. Sysselsatta: 10 miljoner. Arbetslösa: 1 miljon.
1/11=9,1%
Lönesättningen i samhället fungerar enligt gängse teori på så vis att de nominella lönerna tenderar att minska (eller stiga långsammare) när …?
Standardmodellen säger att högre arbetslöshet dämpar lönekraven (och lägre arbetslöshetsersättning/minskad generositet i försäkringarna gör samma sak), medan lägre arbetslöshet ger högre lönekrav. Just i denna fråga är det explicit “när löner tenderar att öka långsammare eller minska”; det händer när löntagarna har svagare förhandlingsposition, vilket t.ex. sker om ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen sänks. De andra alternativen leder inte till långsammare nominell löneökning enligt grundteorin (t.ex. om arbetslösheten minskar brukar lönekrav i stället öka).
På kort sikt ligger arbetslösheten under jämviktsnivån. Vad innebär det, enligt Okuns lag, för produktionen?
Okuns lag säger att när arbetslösheten är låg (under sin naturliga nivå) används resurserna mer än “normal” kapacitet. Då hamnar faktisk produktion över potentiell BNP.
Allt annat lika, när styrräntan höjs … hur skiftar IS- eller LM-kurvan?”
En räntehöjning från centralbanken innebär att för varje given nivå på BNP blir den nominella räntan högre. I det traditionella (i–Y)-diagrammet för IS–LM flyttar då LM-kurvan uppåt (man brukar säga “vid samma Y krävs högre ränta för jämvikt i penningmarknaden”).
Anta att sparkvoten i ett land ökar permanent. Vad händer?
I Solowmodellen med exogen tillväxt gör en högre sparkvot att man når ett nytt högre steady state (stationärnivå) för kapitalstock per sysselsatt, och därmed även högre BNP per capita. Däremot påverkar det inte den långsiktiga tillväxttakten (som i grundmodellen bestäms av befolkningstillväxt och teknologisk utveckling), utan bara nivån.
Land A har högre kapitalförslitning
δ än land B (allt annat lika). Vad vet vi?
Om
δ är högre, måste ekonomin “äta upp” mer av produktionen för att kompensera för slitaget. Då får man lägre steady state-kapital per sysselsatt och alltså även lägre steady state-produktion/konsumtion.
Vad kan öka steady-state-tillväxttakten i produktion per sysselsatt?
I den enkla Solowmodellen utan explicit teknologisk utveckling bestäms långsiktig tillväxttakt i produktion per sysselsatt i praktiken av den exogent givna (antagna) tekniska utvecklingen. Varken ändrad sparkvot, ändrad förslitning eller ändrad befolkningstillväxt ger en permanent ändring i tillväxttakten av
Y/N; de ändrar bara steady state-nivåer eller anpassningsbanor. Därför blir rätt svar att ingen av de uppräknade förändringarna höjer själva tillväxttakten på lång sikt.
Vilket påstående stämmer bäst om hur den senaste tekniska utvecklingen påverkat arbetsmarknaden och produktiviteten?
Modern (senare decenniers) teknikutveckling brukar beskrivas som “skill-biased”, dvs den gynnar relativt sett högutbildade/mer kvalificerade (“skilled”) arbetstagare. Det har i många länder bidragit till ökade löneskillnader.
Allt annat lika, om den förväntade framtida räntan faller, vad händer i nuvarande period?”
Om man förväntar sig lägre räntor i framtiden ökar t.ex. investeringsviljan (och/eller konsumtionsviljan) redan idag. Detta skiftar ut (höger) den aggregerade efterfrågan enligt IS-funktionen.
Om dagens växelkurs (euro per krona) är 0,10 och om ett år förväntas den vara 0,09, så är det en …
Från 0,10 till 0,09 är ett fall på 0,01, vilket är 10 % av utgångsvärdet 0,10. Ett fall i “antal euro per krona” betyder att kronan blir svagare mot euron, alltså en depreciering på 10 %.
Vilket uttryck representerar den inhemska efterfrågan på varor i en enkel öppen-ekonomimodell?
Inhemsk (inlandets) efterfrågan på varor är summan av privat konsumtion
C, investeringar
I och offentliga utgifter
G. (Sedan kan “faktisk efterfrågan på inhemska varor” behöva justeras för export minus import, men inhemsk efterfrågan är just
C+I+G.
En ökning i vilken av följande variabler leder till ett fall i efterfrågan på inhemska varor?
En höjning av den reala växelkursen (en appreciering av den inhemska valutan) gör inhemska varor dyrare för utlandet och utländska varor billigare för oss själva. Därmed minskar efterfrågan på inhemskt producerade varor (nettoexporten faller). De andra nämnda faktorerna (t.ex. högre omvärldsinkomst) brukar tvärtom öka efterfrågan på inhemska varor.
Regeringen höjer skatten (dvs. för en kontraktiv finanspolitik), medan centralbanken svarar med expansiv penningpolitik (sänker räntan). Vad kan vi säga med säkerhet om effekterna på växelkurs och produktion?
En lägre ränta gör valutan mindre attraktiv, vilket leder till en depreciering (dvs. växelkursen “faller” när man mäter utländsk valuta per krona, eller kronan tappar i värde). Effekten på BNP är inte alltid självklar utan beror på hur starkt den kontraktiva finanspolitiken dämpar efterfrågan jämfört med hur mycket den expansiva penningpolitiken stimulerar (och hur pass mycket växelkursen hinner hjälpa exporten). Men att valutan försvagas (faller) är man säker på, givet räntesänkningen i en rörlig växelkursregim.
