Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

PSYE26 > Tenta 1 > Flashcards

Tenta 1 Flashcards

1
Q

Social Kognition

A

Handlar om studier om kognitiva processer i våra sociala resonemang, om oss själva, om andra människor och i sociala situationer.
Vikigt: Selektivt minne och uppmärksamhet (allt blir subjektivt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Homo Economicus och den 3 egenskaper

A

Ideen om den rationella människan
1. Rationell
2. Kalkylerande
3, Nyttomaximerande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Villkor för att vara rationella?

A
  1. Tillförlitlig information
  2. Ha resurserna för att kunna processera information
    PS. håller inte i verkligheten om man blir överdumpad med intryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Är vi rationella?

A

Nja,
Vi är kognitiva snåljåpar som:
1. Ignorerar information
2. Överanvänder information
3. Accepterar felaktig information, för att den är bra nog
Vi kan inte heller processera all tillgänglig information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur är system 1 (beslutsfattande)

A

Snabb, automatisk och heuristisk
Heuristisk - Mentala operationer för att ge oss tumregler som guidar problemlösning och besluta omdöme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur är system 2 (beslutsfattande?

A

Långsam, analytisk, ansträngande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är heuristik?

A

Strategier för problemlösning
- Mentala genvägar
- Ungefärliga regler och strategier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad betyder bias

A

Subjektiv systematiskt fel i uppfattningen av världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad betyder “bias blind spot”?

A

Att vi är blinda för vår egen bias

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hindsight bias

A

Att vi överskattar vår förutsägningsförmåga efter vi vet resultatet av något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Confirmation bias
Och varför är det viktigt?

A

Vi letar efter information som bekräftar vad vi kommer ihåg och våra åsikter och slänger bort information som säger motsats
- Centralt för hur vi lever och ser världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder Priming ?

A

Subtila signaler som riktar vårt tänkande.
Man leder tanken åt ett visst håll som kan påverka eftertanken/resultatet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder framing?
Vilket talesätt kopplar till det?

A

Hur någonting presenteras, positivt eller negativt kommer att påverka objektets kvalitet
“Put your good fott forward”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Olika typer av heuristik ?

A

Representativ-
Tillgänglighets-
Attitydheuristik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Definition av Representativ heuristik
När använder vi det? Ge exempel

A

Likhet mellan objekt som leder till att de beter sig lika
Högt pris –> Hög kvalite
Naturlig förpackning –> nyttighet
När vi kollar på ytan för liknelser för att göra slutsatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Tillgänglighets heuristik

A

Vår förmåga att förutse sannolikheten eller bedöma risken av något baserat på hur enkelt det är att komma på specifika exempel.
T.ex. Bli skadad av en takpanna eller av en cyklist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Attityd heuristik

A

När vi använder känslor för att bedöma eller utvärdera personer eller ideer.
T.ex. en föreläsares kompetens beroende på vi ser positivt eller negativt på dem
- Vårt humör påverkar vår syn på ting

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad avser Socialt tänkande ?

A

Avser individens tänkande och tankeprocessar om sig själv, andra människor och den sociala omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Stereotyper
Och på vilket sätt används det?
Kan den innebära fel?

A

Förväntningar om något eller någons egenskaper
- Användas som en genväg
- En förenkling av en viss sanning
Kan vara fel (fördomar, sexism, främlingsfientlighet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Social bias

A

Diskriminering för eller mot en person eller grupp eller ideer på ett sätt som är fördomsfullt eller orättvist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fundamentala attributionsfelet ? + vad för typer finns det?

A

Vi överskattar personlighet hos andra när vi ska förklara deras beteenden.
Disponsitional attribution - det som rör personligheten hos någon (internt)
Situational attribution - det som rör utomstående faktorer (externt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ge exempel på dispositional attribution

A

Någon är väldigt smart för att den föddes så

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ge exempel på situational attribution

A

Han kuggade tentan för att den byttes till sal från hemtenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Aktör-observartör bias

A

Vi tillskriver våra egna handlingar utifrån situationens karaktär (externa orsaer) men andras handlingar har att göra med deras egna interna orsaker (personlighet - internt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Självbias / egocentrisk bias
Vad är egocentrisk tänkande?

A

Strävan att upprätthålla vår bild av oss själva
Egocentrisk tänkande - vi anser oss själva mer centrala än vad faktiskt är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Egenintressebias

A

Vår egen framgång är baserat på vår förmåga men våra misslyckaden på externa omständigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Self-fulfilling prophecy och ett exempel

A

Hur vårt tankesätt (positivt/negativt) kan påverka hur vi når framtida mål och misslyckande
T.ex. Jag kunde inte simma så därför kommer jag inte kunna nästa gång? Därför meningslöst att försöka lära mig. Se jag sa att jag inte kunde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Explanatory style

A

Folks vanemässiga mönster att förklara deras framgång och misslyckanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Finns det ett samband mellan attityd och beteende?

A

Ja och nej.
När attityden är tillgänglig. Intentionen startkare än samband

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Homogenitetseffekten

A

Medlemmar i utgruppen är mer lika varandra än medlemmar ur ingruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ingruppsfavorisering

A

Medlemmar i ingruppen är bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Minimal gruppdigmen

A

Konstrurerandet av ingruppen

33
Q

Bekräftelse bias

A

Vi ser, kommer ihåg och märker information som bekräftar våra egna tankar

34
Q

Hindsight bias

A

Det visste jag hela tiden
Överskattar sin förmåga efter man vet resultatet av något

35
Q

The Barnum Effect

A

Folk får vaga förklaringar och tycker det passar in på dem

35
Q

Reconstructive memory

A

Minnen som lägger till detaljer som faktiskt inte hände.

36
Q

Åsikt

A

Vad en person tror är sant

36
Q

Attityd

A

Åsikt med känslomässig eller utvärderad delar

36
Q

Propaganda

A

Information, åsikter etc. som ger en sida av ett argument/perspektiv med syftet att påverka folks åsikter

36
Q

Mere Exposure (Zajonc)

A

Ju oftare man exponeras för något - desto mer tycker man om det

36
Q

Diskperans

A

Skillnaden mellan avsändaren och målgruppens

37
Q

Utbildning

A

Det som är propaganda men vi håller mer om slutsatsen men propaganda om vi inte gör det

38
Q

Väger till övertalning ?

A

Centralt
Perifert (heuristiskt

39
Q

Definera centralt övertalningsätt

A

Väger för och nackdelar
Relevant fakta
Systematiskt
Man tänker på styrkan i argument
t.ex. varför man ska riva en byggnad

40
Q

Perifert (heuristiskt)

A

Enklare
Anspelar ofta på vad som är rätt/fel
Man tänker inte så mycket på det. Simpla saker som antyder på ngt

41
Q

Konformitet

A

En förändring i en persons beteende, åsikt eller attityder, för att hen anpassar sig till en eller flera andra

42
Q

Vad var konformitetsexperimentet?

A

Testade om folk håller med andra även om de även har uppenbarligen fel

43
Q

Vad händer i hjärnan när vi blir exkluderade?

A

Amygdala reagerar och smärtan liknar smärta, stress, oro

44
Q

Kognitiv dissonans

A

Obehaglig känsla som uppstår där man flera motsägelsefulla ideer samtidigt.

45
Q

När konformerar man mer eller mindre?

A

Enig grupp –> Konformerar mer
Annan dissenter –> konformerar mindre
Förpliktigad att vara korrekt –> konformerar mindre

46
Q

Referensgrupp

A

Gruppen som skapar vår identitet och många av våra beteende

47
Q

Emotionell faktor

A

När vi är osäkra så är andra den främsta källan till information

48
Q

Vad för typ av processer är emotioner?

A

Kognitiv och fysiologisk process
K: Subjektiv upplevelse
F: Tolkning av ett fysologiskt stadium

49
Q

Tillmötesgående (compliance) - nivå av konformitet

A

Beteende hos en person som är motiverad av att få en belöning eller slippa ett straff
Ingen långvarig förändring av beteende

50
Q

Identifiering (propaganda) - nivå av konformitet

A

Ändring av beteendet för att bli gillad av en grupp eller role model.
Belöningen av social acceptans som är attraktiv

51
Q

Internalisering

A

Införlivning av andras tankar, värdering i den egna personen
Bygger dock på inre motivation och svårare att ändra men auktoritet kan påverka

52
Q

Milgram experiment

A

Kolla hur starkt folk lyder auktoritet

53
Q

Åskådareffekten

A

Ej erbjuda hjälp i andras närvo

54
Q

Pluraliskt ignoras

A

Situation där minoritetspositionen felaktigt uppfattas vara majoritetspositionen

55
Q

Motivation (konformitet)

A

Stort behov att tillhöra
Motivation att knyta till andra och vara i positiva relationer

56
Q

Harlows apor

A

Experiment med apor om vad de attraherades till, docka som gav mat (av stål) eller en docka av tyg för närhet

57
Q

Belöningsteorin

A

Vi väljer relationer där vi får mest ut av, som förstärks
Ju mer någon belönar oss desto mer gillar vi

58
Q

Perspektiv på attraktion: Evolutionärt

A

Mönster av attraktion, fördelar för att få avkomma och att avkomman överlever

59
Q

Närhet - proximity

A

En av de enklaste förutsägelserna för interpersonell attraktion är närheten. Vi letar efter relationer som finns i vår närhet

60
Q

Varför tycker man om någon

A

Likanande intressen
Kompetens, färdigheter
Positiva egenskaper
Håller med oss

61
Q

Hur påverkar kompetens attraktionen?

A

Högre kompetens = mer attraktiv

62
Q

Pratfall-effekten (tabbe)

A

Omm en hög kompetens och attraktiv person klantar sig så kan de blir mer attraktiva

63
Q

Exponeringseffekten

A

Tendensen att nya stiuli gillas mer eller betygsetts mer positivt efter upprepande exponering

64
Q

Kan man manipulera uppfattningen om snygghet?

A

Ja genom smink, hår, kläder
men finns typ en grund snygghet

65
Q

Kan attraktivitet påverka straff?

A

Ja attraktiva människor kan få mildare straff, iaf i koppling till mildare brott, t.ex. snatteri eller fortkörning

66
Q

Varför tycker vi om de vi liknar?

A

Attityder och åsikter liknar i t.ex. politik, miljö eller bilar

67
Q

Vad spelar självkänsla för roll? I attraktion

A

Desto lägre självkänsla vi har desto mer tycker vi om de som gillar oss.

68
Q

Definera the paradox of choice

A

Att ha många valmöjligheter känns fördelaktigt men kan ge kognitiv belastning och kan leda till inget val

69
Q

Olika typer av anknytning

A

Trygg
Otrygg-undvikande
Otrygg-ambivalent
Änslig

70
Q

Olika typer av relationer och innebörd

A

Utbytesrelationer - strävan efter jämdställdhet 50/50, återgäldande är viktigt
Gemensamhetsrelationer - håller inte räkningen, anpassar sig efter den andres behov

71
Q

Familjaritetsheuristik

A

Vi väljer det som ofta känns familjärt när vi gör val, t.ex. vid köp av flingor. Kan vara samma produkt men olika märken så tar vi den som vi känner igen

72
Q

Utspädningseffekten

A

När man måste väga in flera olika lager av info där några är relevanta och andra inte.
Kan bli lurad av vad som är viktigt

73
Q

Sju vägar till ja

A

Reciprocitet - inte förvänta sig ngt tillbaka
Sympati - Övertalade om ngn vi gillar
Sociala bevis - vi gör som andra, liknar oss
Auktoritet - förmågan att kunna påverka och övertala andra
Knapphet - det som är eller håller på att bli sällsynt blir mer attraktivt
Förpliktelse och konsekvens - små löften/engagemang/förpliktelse styr framtida agerande/aktioner

74
Q

Enighet (unity)

A

Tillstånd av harmoni mellan olika aspekter av individens jag, som tankar, känslor och beteende

PSYE26 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions