Svenska Flashcards
3 metoder för läsundervisning
Syntetiska
Analytiska
Interaktiva
Syntetiska - bottom-up-teori. fokus på bokstäver och ljud. språkljud och bokstäver ljudas samman t ord och sedan hela meningar. fonem/grafem. phonics. ljudningsmetoder.
Analytiska - top-down-teori. Tyda ord genom sammanhang och resonemang som föregått texten, istället för att analysera delar i ord. Whole language. helordsmetod. Tanken med den här metoden är att eleverna själva m hjälp av ordbilder ska upptäcka kopplingen mellan bokstäver och språkljud.
Interaktiva metoder - kombination av syntetiska och analytiska metoder. Både inre ledtrådar (bokstäver och språkljud) och yttre ledtrådar (sammanhang)
Literacy/ Litteracitet
historiskt situerad, kontextualiserad, social praktik där utgångspunkten är att mänskligt lärande sker i sociala gemenskaper i ett kulturellt sammanhang.
Omfattar engagemang, identitetsutveckling, förmåga till kritiskt ställningstagande, tilltro till den egna förmågan.
Redogör för de olika stadierna i läsutvecklingen
Pseudoläsning
Logografisk-visuella stadiet
Alfabetisk-fonologiska stadiet
Ortografisk-morfemiska stadiet
Pseudoläsning: “låtsasläsning”, berätta vad som händer i en bok, fylla i luckor från en välbekant berättelse, läser av skyltar och logotyper i sin vardag. Barnet förstår att bild och text förmedlar något och känner igen välbekanta logotyper.
Logografisk-visuella stadiet: Barnet kan känna igen vissa ord, t.ex. sitt namn. kan inte grafem/fonem men känner igen ord som en memorerad bild. kan känna igen form utifrån dess form och särdrag.
Alfabetisk-fonologiska stadiet: barnet kan ljuda ord. kopplar grafem (bokstav) till fonem (ljud). Krävs fonologisk/fonemisk medvetenhet + bokstavskunskap. Fonemsegmentering. Fonemsyntes.
Ortografisk-morfemiska stadiet: Läsflyt. Kan se hela ord. Ordet känns igen som en helhet med hjälp av en snabb analys av ordet. Automatiserad avkodning = barnet behöver inte ljuda för att avkoda alla ord.
Fonemsegmentering
att identifiera och dela upp ordets ljud (skriva) t.ex. sol behöver tänka vad kommer först osv.
Fonemsyntes
att sätta ihop och kombinera ljud till hela ord (läsa) t.ex. s o l - behöver kunna sätta ihop ljuden till ett ord för att kunna läsa.
Alfabetiska principen
När man kan koppla grafem till fonem och ljuda samman de olika fonemen till ord har man förstått den alfabetiska principen och knäckt läskoden
Vad krävs för att barnet ska kunna knäcka läskoden?
Fonologisk medvetenhet (kunna språkljuden)
Bokstavskunskap (kunna bokstävernas namn och ljud)
Alfabetisk avkodning (koppla grafem-fonem)
Automatiserad avkodning (automatiskt anpassad avkodningsstrategi, alfabetisk eller ortografisk avkodning)
Förklara modellen the simple view of reading
Läsning = avkodning x läsförståelse
Att både kunna läsa orden och förstå orden är viktigt för läsning.
När man kan läsa har man läsflyt, innehållsförståelse och utvecklad läsförståelse.
När man kan avkoda har man fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap, alfabetisk avkodning och automatisk avkodning.
Språkförståelse → ordförråd, språkstruktur, hörförståelse.
Vad menas med språklig medvetenhet
Kunna bortse från språkets innehåll och funktion och istället se till språkets form. Istället för fokus på språkets betydelse - fokus på hur språket är uppbyggt. T.ex. att ordet tåg är kortare än nyckelpiga, hur ordet katt låter i början
Beskriv nivåerna för språklig medvetenhet
Fonologisk medvetenhet - känna igen språkljuden
Syntaktisk medvetenhet - hur man bildar meningar, dvs. ordföljd (har man svårt med syntaktiskt medvetenhet har man svårt att bilda meningar, kanske bara kan prata korta meningar). Insikt om satsbyggnad, hur ska orden placeras så meningen blir rätt?
Semantisk medvetenhet - begreppsbildning, ords betydelse, samband mellan olika ord, kategorisering. ordförråd. förstå att samma ord kan ha olika betydelse. Barnet kan avgöra hur två meningar skiljer sig från varandra och att samma ord kan ha olika betydelser. Åt en banan - halkigt på isbanan.
Morfologisk medvetenhet - att förstå vad ord är, att prat kan delas upp i meningar och ord. t.ex. att jord-gubbe blir jordgubbe. Medveten om orden och att ord ofta är sammansatta av olika delar. Ändra eller lägga till en del i ett ord, kan ordets betydelse förändras t.ex. svan och svans.
Pragmatisk medvetenhet - hur språket används. att förstå hur samtalsregler styr vår kommunikation. - hur man använder språket och anpassar det till olika situationer. Förmåga att använda språket så det passar den aktuella sociala situationen. Även förmåga att tolka det som sagts.
Vad menas med fonemisk och fonologisk medvetenhet
Fonologisk medvetenhet handlar om språkljuden. Att förstå att bokstäver har ett språkljud och tillsammans kan bilda ord.
Fonemisk medvetenhet ingår i den fonologiska medvetenheten och är en djupare kunskap. Det kan vara att förstå att byter man ut ett fonem bildas ett nytt ord - t.ex. bil och pil. kan laborera t.ex. mos och lägga till a. kan höra var någonstans ett ljud finns i ett ord.
Ge exempel på hur man kan träna den fonologiska medvetenheten
Rim - rimsagor, rimmemory
Ramsor
Stavelser - klappa stavelser,
Sammansatta ord - ha bilder med ord man kan sätta ihop/ta isär.
Fonem
Språkljud, språkets minsta betydelseskiljande del (t.ex. pil, bil)
Alfabetisk-fonemisk läsning
En avkodningsstrategi. Läsaren har knäckt den alfabetiska koden och kan koppla ett grafem till ett fonem samt ljuda ihop ordet (s.k. alfabetisk läsning) t.ex. s o l - sol
Alfabetiska principen
Sambandet mellan ljud och bokstav
