Skrivinlärning Och Skrivutveckling Flashcards
Vilka faktorer är viktiga för att utveckla skrivförmågan i den tidiga skrivinlärningen?
Fonologisk medvetenhet
Bokstavskännedom
Ordförrådet
Vilka ytterligare komponenter är viktiga för att utveckla skrivförmågan?
Motivation (lust och glädje, uthållighet, självförtroende, förväntningar)
t ex att skriva till verkliga mottagare, ha tillgång till inbjudande material…
- Idéskapande – vad man ska skriva om, inspiration komma igång!
Samtal om gemensamma bilder, upplevelser, händelser - Inkodning – den alfabetiska principen, kopplingen fonem – grafem
När vi skriver inkodar vi det talade språket och översätter det till text med hjälp
av skrivtecken. - Textbyggande – att kunna uttrycka sig begripligt
Ordval, mellanrum, interpunktion, mottagare, syfte, olika texttypers
uppbyggnad och språkliga drag.
Beskriv de olika stadierna i skrivutvecklingen.
Pseudoskrivning
- ritar eller klottrar bokstavsliknande tecken och “härmar” skriven text.
Logografisk-visuell skrivning
- ord känns igen och skrivs som en ordbild, t.ex. det egna namnet. ofta används versaler.
alfabetisk-fonemisk skrivning
- börjar förstå den alfabetiska principen, dvs. kan identifiera språkljud och koppla fonem till grafem.
- vanligt m. ljudenlig stavning, utelämning av bokstäver, spegelvändning av bokstäver, ihopskrivna ord.
ortografisk-morfemisk skrivning
- skrivningen mer automatiserad. barnet behöver inte tänka på varje enskilt fonem utan kan använda sina kunskaper om ord, morfem och stavningsmönster som finns lagrade i långtidsminnet.
- skrivandet går snabbt och säkert, ordigenkänningen är säker och stabil. (automatiserad skrivförmåga)
Formell bokstavskunskap och funktionell bokstavskunskap
Formell bokstavskunskap
- Eleven kan ett antal bokstäver, kan bokstavens namn och utseende
Funktionell bokstavskunskap
- Eleven vet och förstår att bokstaven f har ljudet /f/ och finns i fisk, fågel osv.
Vad finns det för viktiga faktorer att tänka på vid bokstavsarbete/bokstavsgenomgångar?
- Använda så många sinnen som möjligt (se, lyssna, känna). Kopplingen mellan bokstävernas visuella form och hur de låter stärks. Kan spåra bokstaven i sand, i luften, på bänken. kan forma bokstäver m. kroppen, med lera. sjunga alfabetssånger, ramsor. var och hur i talorganet bildas språkljudet (munbilder, spegel)
- Gå från stora bokstavsrörelser (grovmotorik) till små (finmotorik)
- kan leta bokstavsformer, skriva bokstäver med stödstrukturer.
Vilka för- och nackdelar finns med att skriva analogt och digitalt?
analogt
+ stimulerar hjärnan bättre, lättare att minnas vilket språkljud som hör till bokstaven.
+ bra för finmotoriken
+ bättre för inlärning enligt vissa studier
digitalt
+ upplevs ofta lättare
+ kan gynna skrivlusten att det känns lättare
+ kan vara lättare att skriva längre
+ kan använda talsyntes för att höra koppling mellan fonem och grafem.
+ lättare att redigera texten.
Förklara vad som menas med ”textskapande i social interaktion” och
”gemensamt skrivande”. Varför är detta viktiga inslag i undervisningen?
Att tillsammans skapa en text med läraren. Läraren leder samtalet, men eleverna kommer med idéer och förslag. Läraren kan ställa frågor, be om förtydliganden och fråga efter andra ord och formuleringar för att på så vis styra samtalet och bearbeta texten medan den tar form. Skriver så att texten är synlig för alla.
Kan diskutera textens syfte (roa, beskriva, förklara). Till vem skriver vi? Hur ska vi uttrycka oss?
Struktur. Vad måste vi börja med? Rubriker? Avslutning? Inledning? Stycken?
Språkliga drag. Grammatiska strukturer t.ex. tempus. Ord och begrepp
Sitter man själv har man bara sitt eget ordförråd, genom samtal kan ordförrådet byggas ut.
Kan få se hur man kan bygga upp/strukturera en text.
