Svensk och jämförande politik

Question 1

Absoluta monarkier

Answer 1

Har varit ett av de vanligaste styrelseskicken genom historien. Finns kvar i exempelvis Swaziland och Saudiarabien

Question 2

Militärdiktaturer

Answer 2

Militärdiktaturer. Var vanliga i Latinamerika på 70- och 80-talet. Thailand kan anses som en militärdiktatur då militären i princip sagt “vi kommer hålla allmänna val när folket ‘tar rätt belsut’”. Andra exempel är centralafrikanska republiken

Question 3

Enpartistater

Answer 3

Är ofta kommunistiska eller ex-kommunistiska stater, me kan i övrigt fungera väldigt olika. Vissa stater tillåter fler partier, tex Kina, men i praktiken är den politiska makten centrerad inuti ett parti.

Question 4

Teokratier

Answer 4

Teokratier. I Iran bestämmer ett religiöst råd vilka som får ställa upp i valen, rådet kan också avsätta folkvalda och stoppa beslut.

Question 5

Oligarkier

Answer 5

Länder där rösträtten bara gäller delar av befolkningen, eller där vissa röster är värda mer än andra. Till exempel Sverige före demokratiseringen och Sydafrika under apartheid.

Question 6

Elektorala autokrater

Answer 6

Har blivit vanligare med åren. Flera partier finns, men valen är inte fria och rättvisa. Betyder i praktiken att oppositionen inte kan påverka.

Question 7

Polyarki

Answer 7

Begreppet polyarki är inte vedertaget. Dahl ansåg att ingen stat kunde vara en sann demokrati pga befolkningsmängden. Begreppet är synonymt med det jag menar när jag tänker demokrati.

Question 8

Majoritetsstyre (folkmakt)

Answer 8

Valda befattningshavare
Fria och opartiska val
Allmän rösträtt
Rätt att kandidera i val

Question 9

Minoritetsskydd (liberalism)

Answer 9

Yttrandefrihet
Alternativa informationskällor
Föreningsfrihet

Question 10

Illiberal demokrati

Answer 10

Det demokratiska systemet kan vara illiberalt och fortfarande vara demokratiskt. Jämför Sverige på 50-talet, du var tvungen att vara medlem i ett religiöst samfund, samkönade äktenskap erkändes inte. Samtidigt var du, tack vare minoritetsskyddet, fri att engagera dig i föreningar och uttrycka åsikter som gick emot vad lagen sa. Om minoritetsskyddet däremot bortses från är det inte en demokratisk stat. Demokrati som statsskick kräver att oppositionen kan mobilisera och informera.

Question 11

Konstitution, grundlag, författning

Answer 11

Ett dokument som dikterar hur ett land ska styras

Question 12

Lagprövnig

Answer 12

Är en lag förenlig med konstitutionen?

Question 13

Konkret lagprövning

Answer 13

Konkret lagprövning sker genom “vanliga” domstolar. Lagen prövas när en medborgare tycker att en dom i ett rättsfall strider mot grundlagen. Domstolen tar då upp den lagen som ett eget fall och använder det första rättsfallet i sin bedömning.

Question 14

Abstrakt lagprövning

Answer 14

Abstrakt lagprövning sker i författningsdomstolar. Kan bedöma att en lagtext i sig bryter mot konstitutionen och förbjuda resten av landets domstolar att tillämpa lagen.vvvvv

Question 15

Legitimitet

Answer 15

Ett snårigt begrepp. Om den dömande makten har hög legitimitet lyder vi det domstolen sagt även när ingen kontrollerar oss. Legitimiteten kan öka av att domstolen logiskt argumenterar för varför de tar sina beslut och om de följer det allmänna rättsmedvetandet. Staten i sig får hög legitimitet om den är demokratiskt vald och representerar folkviljan.

Question 16

Legitimitetstriangeln

Answer 16

Legitimtetstriangeln består av tre delar. Demokrati innebär att vi accepterar beslut om de är tagna på demokratisk grund, även om vi inte håller med i sakfrågan. Rättstatsaspekten innebär att domstolen måste vara opartisk och fri från politisk påverkan. Alla måste vara lika inför lagen. Effektiviteten innebär att staten arbetar och att samhället rullar på. Dessutom till ett rimligt pris och med bra kvalitet. De tre aspekterna kan komma i konflikt med varandra.

Question 17

Folksuveränitetsprincipen

Answer 17

Har som utgångspunkt att allmänviljan ska genomföras. Det demokratiska är att majoriteten får igenom sina beslut

Question 18

Maktdelningsprincipen

Answer 18

Har som utgångspunkt att det är nödvändigt att skydda medborgarna från staten. Vill också förhindra majoritetstyranni genom att sprida ut makten mellan flera institutioner

Question 19

Horisontell maktdelning

Answer 19

Presidentiella system. Makten delas mellan en president och ett parlament

Question 20

Vertikal maktdelning

Answer 20

Federala system. Makten delas mellan federationen och delstaterna

Question 21

Majoritära valsystem

Answer 21

Bygger på en idé om territoriell representation. I ett majoritära system delas landet upp i lika många valkretsar som antalet platser i parlamentet. Varje valkrets får utse en representant, antingen genom en eller två röstomgångar. Det här gynnar stora partier, men också partier som har väldigt starkt lokalt stöd. Det leder också ofta till tvåpartisystem där olika minoritetsgrupper är underrepresenterade. Dessutom speglar parlamentet inte nödvändigtvis väljarnas ideologi.

Question 22

Proportionella valsystem

Answer 22

Bygger på en idé om ideologisk representation. Landet kan delas upp i valdistrikt (med flera representanter från varje distrikt) men det är inte nödvändigt. Varje parti tilldelas platser i parlamentet utifrån sin andel av rösterna. Det här gynnar små partier och leder därför ofta till flerpartisystem. Många partier har en stor bredd bland sina kandidater

Question 23

Politisk kultur

Answer 23

Politisk kultur handlar mindre om konkreta sakfrågor och mer om medborgarnas syn på sin egen roll i det politiska systemet och samhället. En spännande fråga är huruvida den politiska kulturen formas av institutioner eller om kulturen formar institutionerna.

Question 24

Politiska värderingar

Answer 24

Politiska värderingar kan både vara mer grundläggande tankar om vad som är rätt och fel men också frågan om vad som borde vara politik. Vilka frågor som är viktiga att ta upp.

Question 25

Politiska attityder

Answer 25

Politiska attityder är de konkreta åsikterna i politiska frågor.

Question 26

Klassröstning

Answer 26

Sambandet mellan en individs sociala klass och det politiska parti hen röstar på

Question 27

Politiska resurser

Answer 27

Kan sammanfattas i vårt politiska självförtroende. Kunskapen vi har om att befinna sig i den politiska sfären.

Question 28

Personliga nätverk (politik)

Answer 28

De personliga nätverken kan delvis förklara varför förstagångsväljare röstar i högre grad än andragångsväljare, de bor nämligen till större del fortfarande hemma hos sina föräldrar. På samma sätt röstar sambos till högre grad än singlar.

Question 29

Konventionellt politiskt deltagande

Answer 29

Kan tex. vara att rösta, bli medlem i ett parti eller organisation

Question 30

Mindre konventionellt politiskt deltagande

Answer 30

Att kontakta beslutsfattare kräver till exempel större politiskt självförtroende än att rösta i ett val. Att något klassas som mindre konventionellt betyder inte nödvändigtvis att det är “mindre accepterat”, det kan lika gärna vara mer ovanligt.

Question 31

Extremt politiskt deltagande

Answer 31

Exempelvis sabotage, krig och attentat

Question 32

Det civila samhället

Answer 32

Det civila samhället är fristående från staten, marknaden och individen. Består av föreningar och organisationer

Det civila samhället utökar individens politiska resurser. Även om du inte är engagerad i en politisk förening lär du dig saker som enkelt går att översätta till det politiska livet. Protokollskrivning, organisering och att tala inför folk exempelvis. Dessutom kan föreningen påverka dina politiska attityder då den (troligtvis) består av människor med andra erfarenheter än du själv. De här människorna kan i sin tur utöka ditt politiska nätverk och underlätta både mobilisering (och i “nya” stater bildandet av nya politiska partier). Det civila samhället ansågs länge enbart minska konflikter mellan olika befolkningsgrupper, men på senare år har forskare kommit fram till att föreningar kan bestå av väldigt homogena grupper. De grupperna låter inte medlemmarna träffa andra sorters människor.

Question 33

Partisystem (varför har vi de partier vi har?)

Answer 33

Teorin anser att partierna uppkommit från klyftor i befolkningen

Centrum - Periferi
Kyrka - Stat
Stad - Landsbygd
Arbete - Kapital

Question 34

Re-alignment

Answer 34

Det har uppstått nya politiska klyftor. Tillväxt - Miljö. Därför har tex miljöpartier bildats

Question 35

De-alignment

Answer 35

De gamla politiska klyftorna har tappat relevans. Det har gjort väljarna mer rörliga. Därför har nya partier bildats och fått röster