Svåra frågor Flashcards
- Den svenska arbetsmarknadspolitiken karaktäriseras av utländska experter som aktiv.
Redogör grunderna för den svenska arbetsmarknadspolitiken? Har den ändrats?
- Sedan slutet av 90-talet beskrivs arbetsmarknadspolitikens uppgift vara att den
skall bidra till att öka anpassningsförmågan och rörligheten på arbetsmarknaden
genom effektiv platsförmedling och kompetenshöjande insatser. - På åttiotalet hade den aktiva arbetsmarknadspolitiken också som ett av sina främsta syften att verka för full sysselsättning. Denna övergripande målsättning följer med in på nittiotalet som ett centralt uppdrag för AMV.
- Men år 2000 förändras dock uppdraget
till att endast verka för att främja sysselsättningen. Efter
införandet av Arbetsförmedlingen som central myndighet för arbetsmarknadspolitiken
beskrivs målet som ”varaktigt öka sysselsättningen” .
• Dessutom skall Arbetsförmedlingen fokusera på matchningen på arbetsmarknaden och bryta utanförskapet genom att prioritera arbetslösa långt från arbetsmarknaden.
Vad utmärker 1970-talets socialpolitiska utveckling?
Under 70-talet skedde stora förändringar i socialpolitiken:
· Den sista karensdagen i sjukförsäkringen togs bort.
· Föräldraförsäkringen infördes och även män uppmuntrades att stanna hemma och ta hand om barnen.
· Tillväxten räckte in att driva igenom socialförsäkringar så Sverige började låna.
· Kvinnor träder ut på arbetsmarknaden i större utsträckning
· Från slutet av 70-talet beskrivs att målet full sysselsättning breddats och gäller ”arbete åt alla och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män”.
· Individuell inkomstbeskattning införde 1971. Tanken var att kvinnor lättare skulle kunna förvärvsarbeta.
· Arbetstidslagen om 40-timmars arbetsvecka införs
· Lagen om anställningsskydd införs 1973.
Vad är frivilligt socialt arbete?
Svar: Sedan mitten av 1980-talet och särskilt under de senaste åren märks ett ökande intresse för frivilligsektorns möjligheter att bidra med alternativ komplement och ersättning till den välfärdsproduktion som sker inom den offentliga sektorn.
Började på 1800-talet som välgörenhetsorganisationer som byggde på kristna ideal och en framväxande liberal ideologi. Exempel på frivilligt socialt arbete är röda korset och stadsmissionen.
Lundström menar att det frivilliga sociala arbetet bygger på en amatörisk medmänsklighet som sker av en spontan känsla av medmänsklighet.
Vad är NPM?
NPM blev samlingsnamnet på det styrning och ledningssystem tekniker och modeller som utvecklades för att sätta liberal fason på den offentliga sektorn och välfärdsarbetet. Är en organisationsform som försöker lösa det som uppfattas som den offentliga sektorns problem. I denna bild uppfattas offentlig sektor, dess professionella aktörer som ett problem i att den är svårstyrd. Grundtanken är att ett företag ska gå med vinst, vilket skapar en nyttig press som tvingar fram effektivisering och smarta lösningar.
New Public Management drar praxis från den privata sektorn och använder dem i den offentliga sektorn i förvaltningen.
NPM är starkt beroende av uppdelning, kundnöjdhet, entreprenörsanda. Detta visas tydligt i kundundersökningar som mäter ens besök på ex vårdcentraler osv. En tydlig styrning från toppen är ett annat fundament i new public managemrnt och den genomförs med hjälp av heltäckande system och metoder som alla anställda ska följa. Pengarna fördelas från toppen med ansvaret att få de att räcka trycks långt ner i organisationen.
Förklara assimilation respektive integration?
Assimilaton - Assimilation och Integration används ofta i liknande sammanhang, men är två helt olika saker. Assimilation betyder att endast en grupp ändrar på sig och anpassar sig till andra i det nya samhället eller i den nya gruppen
Ordet assimilation, eller assimilering, används för att beskriva hur en person eller grupp från en kulturell minoritet överger sin kultur, sin historia och sitt språk för att passa in i majoritetssamhället. Assimilering kan ske genom en människas fria val, eller genom att samhället tvingar dessa personer att anpassa sig i samhället.
Integration - Integration handlar om att få en plats i samhället och samtidigt kunna behålla sin kulturella identitet. För att integration ska fungera krävs att även majoritetsbefolkningen anpassar sig till minoriteterna, t.ex. genom att tillåta andra religioner, traditioner och seder.
Borevi tar upp 4 idealtyper vilka?
Borevi tar upp 4 idealtyper som innefattar de politiska strategier som en stat kan förhålla sig till angående hur integrationen av invandrare och minoriteter ska gå till
Idealtyp 1 - Assimilering till etnisk gemenska
Borevis första idealtyp innebär att staten anser att den enda möjligheten till en lyckad integration är att minoritetskulturer assimilerar sig till majoritetskulturen. Alla som räknas som medborgare i ett land ska dela samma etniska identitet. De som är etniskt annorlunda tillåts bli medborgare under villkoret att de ger upp det som gör att de anses som annorlunda.
Idealtyp 2 - Politik för etnisk exkludering
innebär att staten ger aktivt stöd till minoriteter, men inte för att integrera minoriteterna i majoritetskulturen utan istället för att hålla dem utanför.
Idealtyp 3- Assimiliering till civil gemenskap
assimilering till civil gemenskap, är staten neutral till medborgarnas etniska tillhörighet. Det vill säga att de varken motverkar den eller försöker främja den.
Idealtyp 4 - Mångkulturell politik.
Här anses det att staten ska kompensera dem som har en annan kultur än majoritetskulturen.
Vilken roll har välfärdsstaten i den svenska integrationspolitiken.?
T.H Marshall menar att välfärdsstaten har en strategisk roll för att främja integration. Välfälfärdstaten kan sägas bygga på en inegrationtanke, eftersom den har som mål omjämlikhet genom fördelningspolitik. För samhörighet krävs att det råder en viss nivå av jämlikhet mellan medborgare.
Välfärdsstatens syfte blir därför att utjämna klyftor och bygger på en arbetslinje där syftet är att integrera på arbetsmarknaden.
För att människor ska uppfattas och själva uppfatta sig som fullvärdiga medborgare krävs att de får tillgång till vissa grundläggande resurser som värdesätts i det samhälle där de bor.
- Varför har Esping-Andersens teori om olika välfärdsregimer eller ” Welfare State Typologies” (Cousins ) Socialdemokratisk, Liberal och Korporativt Konservativ Välfärdsregim också betydelse för Välfärdsstatens genusrelationer?
1, (SVERIGE) socialdemoratisk välfärdsregim kännetecknas av generella socialförsäkringssystem i offentlig regi. De sociala tjänsterna utförs i huvudsak som skattefinansierade offentliga tjänster. Skatter och ersättningar är baserade på individen, och kvinnor har ett högt arbetskraftsdeltagande.
2, (USA) liberal välfärdsregim är det huvudsakligen marknaden som fördelar resurser, sociala tjänster och försäkringsskydd. Den offentliga socialpolitiken är mager och inriktad på de fattigaste. En stor privat och lågavlönad tjänstesektor ger förutsättningar för ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande, dels genom att kvinnor kan finna sysselsättning där, dels för att den ger möjlighet till avlastning från hushållsarbete. Inkomstskillnaderna är betydande.
3, (TYSKLAND) Konservativ, koorperativ välfärdsregi. I denna regim betonas familjens roll starkt och kvinnors arbetskraftsdeltagande är lågt, vilket subventioneras av skattesystemet. Huvuddelen av de sociala tjänsterna utförs som obetalt hushållsarbete och den offentliga tjänstesektorn är liten.
Anledningen till varför dessa olika är intressanta i ett genyssyfte är för att de har olika syn på kvinnan och mannens roll i arbetet. Andersen utvecklde sedan commodifiering som innebär =
På en sedvanlig kapitalistisk arbetsmarknad säljer arbetstagaren sin arbetskraft. Det intressanta är att vi är beroende av att sälja vår arbetskraft om vi inte gör det har vi ingen möjlighet att inte jobba eftersom du måste ha jobbat för att få något tillbaka. Ex pension.
Dekommodofiering menas att vi i Sverige dock har så pass bra socialpolitik att den kan garantera individen försörjning, vård och omsorg oberoende om vi har jobbat tidigare eller ej. Vi behöver alltså inte först sälja oss själva för att kunna bli sjuka.
- Förklara tankarna bakom
- En utgångspunkt är att arbetslinjen omfattar alla i arbetsför ålder och att den innebär ett stort ansvar för var och en av oss att försörja oss själva. Att skapa bästa möjliga förutsättningar för detta är dock samhällets ansvar.
- De rustande inslagen är avgörande för arbetslinjens målsättning om att varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara.
- Det ska löna sig att arbeta både genom hög lön och att genom arbete kvalificera sig till trygghetsförsäkringar.
- Detta gör det attraktivt att arbeta och arbetskraftsdeltagandet ökar.
Globalisering. Ge korta exempel utifrån litteraturen på hur man kan argumentera för var och en av följande ståndpunkter:
a. Globaliseringen är en myt?
b. Globaliseringen existerar och hotar välfärden? -
världen är inte mer global idag än tex under tiden mellan 1870 - 1914 vad gäller handel och kapitalflöden.
• Handeln är inte “global” utan koncentrerad till tre block nordamerika, europa och Japan.
b. Den tidigare maktbalansen mellan arbete, kapital och stat förskjuts i och med globaliseringen av kapitalmarknaderna. Statens handelsutrymme minskar. Eftersom makten förskjuts från staten till kapitalet kan inte längre den staten utnyttjar för att uppnå en jämn maktbalans mellan klasserna. Detta gör att globaliseringen tenderar att öka ojämlikheterna både vad gäller inkomster, arbetsförhållanden och social trygghet.
Trots krisen genomfördes några mycket kostsamma socialpolitiska reformer under 1990-talet. Vilka?
•
- Den socialdemokratiska regeringen antog 1996 också ett mål om att den öppna arbetslösheten skulle halveras till 4 procent år 2000 För att uppnå detta gavs tillskott till kommunerna och arbetsmarknadspolitiken” + Stor satsning på utbildning. bland annat “kunskapslyftet”. Som var en statlig satsning på vuxenutbildning riktad främst till arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasieutbildning.
- Pensionssystemet förbättrades: De tydligaste inslagen av en grundtrygghetsbaserad välfärdsmodell i detta system är att staten garanterar en grundtrygghet (garantipension).
- Ädelreformen genomfördes i Sverige den 1 januari 1992 och innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade och genom detta ta över en del ansvar som tidigare legat på landstingen.
.. Ett alternativ till privatisering av utförandet av social service är att frivilligorganisationer tar över (s.k. contracting out) produktionen av denna. Vilka vinster finns det - enligt Lundström - för de politiska beslutsfattarna att göra på detta sätt? Frivilligsektorn kan bidra till minskade kostnader i jämförelse med den offentliga sektorn på minst fem sätt.
1, genom att frivilligorganisationerna vid sidan av proffesionella insatser kan mobilisera oavlönat frivilligarbete
2, det kan använda medel som insamlats genom gåvor
3, de har mindre kostnader för byråkrati
4, de kan anlita billigare arbetskraft
5, att stat och kommun genom att använda entreprenader inte binder upp sig om om man själv inrättar verksamhet.
